1 / 19

Skogens kontroverser – tvister om skogens värden

Skogens kontroverser – tvister om skogens värden. Karin Beland Lindahl , SLU. Skogens kontroverser. Hur skiljer sig olika aktörers sätt att se på skogens värden? Vilka är de stora tvistefrågorna – idag och i framtiden? Hur kommer det sig att vissa aktörers synsätt vinner inflytande?. ???.

sarai
Download Presentation

Skogens kontroverser – tvister om skogens värden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Skogens kontroverser – tvister om skogens värden Karin Beland Lindahl, SLU

  2. Skogens kontroverser • Hur skiljer sig olika aktörers sätt att se på skogens värden? • Vilka är de stora tvistefrågorna – idag och i framtiden? • Hur kommer det sig att vissa aktörers synsätt vinner inflytande?

  3. ??? Renbete? Hotade arter? Avkoppling, mat? Virke och jobb? Äventyr, glädje… Jaktmarker?

  4. Vad är en förståelseram?

  5. Skogens kontroverser – två exempel • Ett regeringsuppdrag om skogsskydd och dess effekter i Jokkmokks kommun (2002-2008) Den traditionella ’spelplanen’ • Globala trender och framtidens skogsbruk (Future Forests) Den nya ’spelplanen’

  6. Ett regeringsuppdrag om skogsskydd - och dess effekter i Jokkmokks kommun i norra Sverige ”Staten ska vara ett föredöme när det gäller förvaltningen av folkets skogar… Att ha en god samlad bild av vilka naturvärden som finns är en förutsättning… Dessutom kommer jag i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att ändra så att vi garanterar att inga skogar av urskogskaraktär avverkas. Det ska aldrig kunna hävdas att det inte finns pengar att bevara riktiga gammelskogar.” (Kjell Larson, SLU, 2002-04-23)

  7. Vilka var aktörerna?

  8. FN-system FSC International Internationella miljöorg. Europeiska unionen Internationell skogsbrukssektor Regering Departement Naturvårdsverket Statliga skogs-förvaltare Skogsstyrelsen Nationell skogsbrukssektor Nationella miljöorg. FSC Sverige Länsstyrelsen Skogsstyrelsen Regionala miljöorg. Regional skogsbrukssektor Lokala miljöorg. Same-byar Aktörer som inte skrev under dementin Aktörer som skev under dementin Kommunen Lokal Skogs-bruks- sektor

  9. Den ”klassiska” skogskonflikten ? • ”Skogsbruket” hade mest inflytande på processen – men inte utan kompromisser! • Naturvården var tvungen att backa men flyttade ändå fram sina positioner • Både ”skogsbrukets” och ”naturvårdens” perspektiv fanns med i den formella processen och den offentliga debatten • Flera lokala aktörer och perspektiv var marginaliserade • - skogens värden för renskötsel, jakt, turism, rekreation och ’själavård’ hade ingen röst • Representativt för den svenska skogsdebatten 1990-2010 = den traditionella spelplanen

  10. Globala trender och framtidens skogsbruk- den nya ’spelplanen’ Ett antal tunga globala trender kommer att påverka all markanvändning…

  11. 2010 2050

  12. 2010 2050

  13. Skogssektorns nya spelplan 2010 2050

  14. Nya aktörer och produkter Nyaprodukter: Biobränslen Kolsänkor Nya material Högteknologiska produkter Nyaaktörer: (Bio)-energisektorn Klimat-/energirelaterademyndigheter Klimat- och energilobbyn Resurser Aktiviteter Produkter Bearbetad version av Gane, 2007

  15. Aktörernas framtidsbilder - + • Skogssektornsförändring Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 • Förändrademarknader /produktionsförut-sättningarkräverom-strukturering . • Klimathotetsompolitisktfaktum/ affärsmöjighet • Klimathotetkräver/leder till omfattandeförändringar • Energiomställning • Ersättning av fossila bränslen • Klimathotetkräver/ leder till fundmantalaförändringar • Ändrad markanvänd-ning/konsumtion • Omfördelningavresurser • Marknadenkräverkontinuerliganpassning. • Klimathotetsompolitisktfaktum /affärsmöjighet Anpassningavsektorn: geografisk expansion plantageskogsbruk Omstrukturering: bioenergiproduktion frånvolym till nisch produktutveckling Ekologiskmodernisering: Tekniskutveckling Utsläppsminskningar Energiomställning Radikalsamhällsförändring: Drastiskautsläppsminskningar Minskad konsumtion Begränsad/ändrad tillväxt Snabbväxande skogar som kolsänkor Trä/biomassa som ’substitution’ Kollagring i ’intakta’ skogar ’Klimatsmart’ brukade skogar som kolsänkor

  16. En skiljelinje: räckerbiomassan? - + • Skogssektornsförändring • GOD TILLGÅNG påresurser • Finns potential att öka tillgången • Ny teknik… • Substitution av fossil energi… • Win-win … • Marknadsbaseradelösningar… • BRIST påresurser • Markanvändningskonflikter • Tillväxtkritik… • Förändrad konsumtion… • Omfördelningavbefintligaresurser Status quo Gradvisförändring: “ekologiskmodernisering” Djupgående omställning

  17. Framtidens tvistefrågor? • Skogens ’värden’ blir allt fler; anspråken ökar! • Ökande konkurrens om råvara och mark – mer konflikter! • Debatten breddas: Skogens roll i ett hållbart samhälle? • Aktörer med välutvecklade nätverk, resurser och kunskap om den nya spelplanens spelregler vinner inflytande • En bred och demokratiskt förankrad debatt om skogens framtid är viktig

More Related