Förslag till ny specialistutbildning

1. Förslag till ny specialistutbildning Remissmöte i Stockholm den 14 augusti 2014

2. Innehåll • Bakgrund • Förslagets generella delar • Målbeskrivningar • Ansökan om specialistkompetens • Sammanfattning och introduktion till gruppdiskussioner

3. Bakgrund ST i teori och praktiken – SoS 2012 • Problem med att få tid för handledning…önskemål om schemalagd handledning…frekvens av handledningstillfällen varierar anmärkningsvärt… • Relationen mellan utbildning och produktion…kan behöva uppmärksammas i samband med en revidering av föreskrifterna • En kartläggning av hur ST- frågorna organiseras över landet skulle främja förutsättningarna för en jämlik specialiseringsutbildning och i förlängningen även för en jämlik vård Kommentar: problemen eller visa av problemen har uppmärksammats av andra som exempelvis SoS behörighetsenhet, och Läkarförbundets medlemsservice. ST-rådet har också uppmärksammats.

4. Bakgrund ST i teori och praktiken – SoS 2012 • Vårdvalet som är på väg att införas i landstinget riskerar att försvåra planering och kontroll av ST • Särskilt angeläget är det att verka för en bättre samordning med de privata vårdgivarna i ST-frågorna • Målbeskrivningen är diffus, otydlig, för generellt hållen och svårtolkad

5. Allmänna bestämmelser • Den legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring, ska ha ett individuellt utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten och som omfattar den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen • Om specialiseringstjänstgöringen genomförs på deltid, ska tjänstgöringstiden förlängas så att den sammanlagt motsvarar heltid under minst fem år Kommentar: första punkten är ny, i praktiken har alla redan ett individuellt utbildningsprogram som uppfyller de krav som ställs. SoS har tagit bort ett passus om att semester och jourkompensationer får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Vad kommer detta att innebära?

6. Handledning Handledning av ST-läkare • Ska ges med utgångspunkt i det individuella utbildningsprogrammet enligt föreskrifterna, i form av stöd och vägledning, och med största möjliga kontinuitet  • Bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman • ST-läkaren bör fortlöpande få nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt med återkoppling från de som har gett instruktionerna Kommentar: nyhet är att handledning bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema. I praktiken tillämpas detta redan. Texten om handledning är delvis omformulerad - innebörden förefaller att vara densamma

7. Handledning Huvudansvarig handledare • Ska ha bevis om specialistkompetens i den specialitet som ST-läkaren avser att uppnå, och genomgått handledarutbildning • Den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring • Handledarutbildningen bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning,  kommunikation och etik Kommentar: nyhet är att den huvudansvariga handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST-utbiljdning. Regeln tillämpas redan av SoS. Annan nyhet är att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildning

8. Handledare Handledare för utbildningsperiod • För varje utbildningsperiod  ska ST-läkaren ha tillgång till en handledare som ska ha relevant specialistkompetens, och genomgått handledarutbildning • Den utbildning som handledaren ska ha genomgått bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik Kommentar: Text om aktuell handledare finns med i nuvarande regelverk – här ändrad formulering och på annan plats. Nyhet är att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildning

9. Bedömning Bedömning av ST-läkarens kompetens • Handledaren och verksamhetschefen  vid det tjänstgöringsställe där ST-läkarenhuvudsakligengenomför sin specialiserings-tjänstgöring  ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet • Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund  för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring Kommentar: nyhet är att handledare och verksamhetschef kopplas till tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför specialiseringstjänstgöring.

10. Bedömning Bedömning av ST-läkarens kompetens • Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder • Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till  • justeringar i det individuella utbildningsprogram, eller • tydligare krav på ST-läkaren Kommentar: Överenstämmer med nuvarande regelverk. Dock är meningen “Om brister föreligger, bör det leda till förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser” borttagen. Därmed inga krav på vårdgivare och verksamhetschef?

11. Ansvarsfördelning Vårdgivare ska ansvara för • Att verksamhet som tar emot läkare för specialiseringstjänstgöring finns de förutsättningar som behövs för att genomföra specialiseringstjänstgöring av hög och jämn kvalitet • Tillgång till en studierektor, och till handledare  som motsvarar behovet av handledning • Ansvara för att verksamheten regelbundet granskas och utvärderas

12. Ansvarsfördelning Vårdgivare • Bör säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialiseringstjänstgöringen genom ett ledningssystem som kan integreras med det ledningssystem som ska finnas inom hälso- och sjukvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete   Kommentar: avsnittet kortat. Inga skärpningar eller förtydliganden av ansvar. Som vi uppfattar det är det istället en försvagning! Hänvisas till Socialstyrelsens ledningsföreskrift “Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” för granskning. Nuvarande passus om regelbunden granskning genom externa inspektioner, bl. a. utan ekonomiska kopplingar till inspekterad verksamhet, är borttagen.

13. Ansvarsfördelning Verksamhetschef ska ansvara för att: • Det individuella utbildningsprogrammet tas fram, följs upp regelbundet, och revideras vid behov, i samråd med studierektor, handledare och ST-läkaren • En huvudansvarig handledare utses till ST-läkaren, och den kontinuerliga bedömningen dokumenteras. Kommentar: avsnittet kortat. Betydelsen nästan densamma som i nuvarande regelverk. V-chef har ej längre ansvar för att teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i utbildningsprogrammet.

14. Ansvarsfördelning Studierektor • Ska samordna  den interna och externa utbildningen för ST-läkarna • Ska ha specialistkompetens, och genomgått handledarutbildning   • Studierektorn bör  utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare

15. Ansvarsfördelning I studierektorns arbetsuppgifter bör ingå att • Utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och  • Samordna den kontinuerliga fortbildningen av handledare Kommentar: nyheter är att SR bör samordna intern och extern utbildning, samt att v-chef och handledare vid intygande om uppfylld specialistkompetens ska samråda med SR. Oklar och omfattande roll utan mandat. Rollen behöver bli tydligare?

16. Tillgodoräknande av kompetens Tidigare specialisering • Tidigare specialiseringstjänstgöring tillgodoräknas efter prövning • Tillgodoräkna sig delmål i gren- eller tilläggsspecialitet enligt äldre bestämmelser Kommentar: nyhet! faktisk tillämpning förs in i regelverk, innebär i praktiken ingen förändring

17. Tillgodoräknande av kompetens Meriter från forskarutbildning • Den läkare som har en svensk doktorsexamen och har uppfyllt kompetenskraven i målbeskrivningen för specialiteten, och fullgjort minst fyra och ett halvt års specialiseringstjänstgöring, ska få ett bevis om specialistkompetens Kommentar: ingen förändring

18. Målbeskrivningar

19. De olika typerna av delmål • I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialiteter. delmålen b gäller många specialiteter • Exempel på delmål a: medarbetarskap och ledarskap, vårdhygien och smittskydd, medicinsk vetenskap • Exempel på delmål b: läkemedel, försäkringsmedicin, palliativ vård i livets slutskede

20. De olika typerna av delmål C . . . Gäller för alla specialiteter B . . . Gäller för många specialiteter . . . Är specifik för varje specilaitet A

21. Delmål och krav på intyg Kommentar: fler delmål, fler gemensamma delmål (a+b), fler delmål med kurskrav. Fler intyg?

22. Utbildningsaktiviteter Kommentar: ny definition för kurs – innebär en lösare definition än tidigare. Definitionen för kurs i nuvarande regelverk är: lärarledd utbildning med fastställd plan som ges under en avgränsad tidsperiod

23. Delmål a1

24. Delmål a7 • Kommentar: SoSharförsöktattutveckla, precisera och förtydliga kunskapskraven. Intyg om kurs ska utfärdas av aktuell handledare, inte som nu av kursledaren.

25. Ansökan om specialistkompetens

26. Ansökan • Intyga i samråd med SR-rektor • Nya blanketter för tillgodoräknande av tjänstgöring från tredje land • Kurs intygas av aktuell handledare • Årtal för genomförd handledarutbildning ska framgå • Det individuella utbildnings-programmet ska bifogas ansökan

27. Handledning och bedömning Texterna om handledning och bedömning har förändrats, diskutera detta. Nyheter är bl. a. att handledning bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema, att den huvudansvarige handledaren bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST-utbildning, att metoder, att metoder för bedömning ska ingå i handledarutbildningen Vad är bra i förslaget och vad är mindre bra? Vad saknas?

28. Ansvarsfördelning och kvalitetssäkring • Vårdgivarens, verksamhetschefens och handledarens roller har förändrats, diskutera detta. • Bl. a. har texten om vårdgivarens ansvar för utbildningens kvalitet för verksamheter som bedriver ST-utbildning förändrats. Verksamhetschefen har inte längre ansvar för att teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i utbildningsprogrammet, ett ansvar som förefaller flyttats över till studierektorn med formuleringen att SR ” ska samordna  den interna och externa utbildningen för ST-läkarna”. • Vad är bra i förslaget och vad är mindre bra? Vad saknas?