Analys skogsbränder år 2005

1. Analys skogsbränder år 2005 Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005

2. En kort tillbakablick…. En mycket svår storm med orkanvindar vid kusterna och t o m orkanvindbyar i inlandet ställde till med stor förödelse i helgen,8-9 januari 2005. Södra och mellersta Götaland drabbades värst med sju dödsfall och som mest 415 000 hushåll utan ström och omkring 260 000 abonnenter utan fast telefoni under söndagsmorgonen. I GUDRUNS fotspår följde....

4. Hur påverkade GUDRUN skogsbränderna? • Mycket mer bränsle än normalt i skog och mark • Starkt begränsad framkomlighet – i vissa fall oframkomligt • Befarade omfattande skogsbränder såväl till yta som tid • Behov av ny teknik / taktik?

5. Vägen fram till analysen…. Ur detta föddes tankarna på att tillvarataga de erfarenheter och lärdomar vi drog under skogsbrands-säsongen år 2005. Denna analysen är ett försök att dokumentera och föra vidare våra erfarenheter och lärdomar.

6. Syftet • Huvudsyftet med analysen är att påbörja datainsamling och analysera trender.

7. Mål • Skapa bättre beslutsstöd för skogsbrandsaktörer i syfte att underlätta insatser i olyckans fem skeenden 1. Förhindra olyckor 4.Genomföra räddnings-insatser 5. Vidta åtgärder efter olyckor 2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan 3. Förbereda räddningsinsats Olycka

8. Analysens upplägg • Datainsamling genom enkät-undersökning Länsstyrelsens försorg • Databearbetning i Excel • Djupintervjuer urvalda skogsbrand-insatser • Analys av trender och förslag till framtida analyser

9. Osäkerhetsfaktorer • Subjektiv bedömning • Skogsbrand eller ej? • Relevant eller ej? • Svarsfrekvens • Är allt redovisat? • GUDRUNS påverkan • Resursutnyttjande • Helikoptrar? • Skogsbrandflyg? • Eldningsförbud • Utfärdade? • - Tidpunkt för utfärdande? • Brandorsak • Mörkertal? • Osäkerhet bedömning? • Geografiska variationer • Väderleksvariationer • Brandrisk? • Torka / Nederbörd Analysmässiga avgränsningar • Topografiska variationer

10. Väderleksutveckling • Väderutvecklingen Maj 2005 Maj blev en solfattig månad med mer regn än normalt i så gott som hela landet. Maj månad inleddes med stora variationer i temperaturen mellan dag och natt med lokal frost nattetid i södra Sverige. Mitten av maj blev vädret tillfälligt mer högtrycks-betonat med frost ganska allmänt följt av lite varmare men också ostadigare väder. I slutet av månaden blev det åter kyligare, särskilt i södra Sverige.

11. Väderleksutveckling • Väderutvecklingen Juni 2005 Så gott som hela landet fick svalare väder än normalt i juni. Nederbördsmängderna blev över de normala i stora delar av landet men mindre nederbörd än normalt inträffade i västra Svealand och sydvästligaste Norrland liksom i delar av västra och sydligaste Götaland.

12. Väderleksutveckling • Väderutvecklingen Juli 2005 Julivädret blev varmare än normalt i hela landet tack vara värmeböljan under den första hälften av månaden. Ett högtryck förstärktes över Sverige under månadens inledning med uppehåll och allt varmare väder. Svalare och betydligt ostadigare från månadens mittDen 15 blev det allmänt ostadigt i landet med de största regnmängderna i södra hälften av landet.

13. Väderleksutveckling • Väderutvecklingen Augusti 2005 Augusti månad blev varmare än normalt i hela landet. Augusti månad inleddes med ganska varmt väder och långsamt stigande temperaturer. I södra Sverige stannade värmen kvar men den 14 hade svalare luft nått även dit då det återigen blev ostadigare väder på många håll i landet. Under de sista dygnen fortsatte det svala vädret i hela landet.

14. Summering väderlek Sommaren år 2005 • Värmen kulminerade under första hälften av juli • Torkan kulminerade första hälften av juli • Första hälften av juli besannades farhågorna om besvärligt skogsbrandväder

15. Brandriskvärdenas utveckling i G-län FWI / HBV

16. Skogsbränder juni 2005

17. Skogsbränder juli 2005

18. Skogsbränder Augusti 2005

19. Skogsbränder juni – aug 2005

20. Skogsbränder per månad

21. Skogsbränder i stormfälld skog

22. Skogsbränder över 1 hektar

23. Fördelning skogsbränder per orsak

24. Fördelning skogsbränder per orsak

25. Skogsbränders orsaker • Stor andel av orsakerna (42%) utgörs av okänd orsak – följer i princip riket • Öppen eld / Grillning utgör 18% av totala antalet bränder • Blixtnedslag står för 15% • Upparbetning av skog utgör en förvånansvärt låg andel (7%)

26. Resursutnyttjande skogsbränder

27. Helikopterinsatser år 2005

28. Intressanta reflektioner Vilka informationsinsatser gav bäst resultat – hur använda detta i det skadeförebyggande arbetet Brandriskvärdena bör analyseras närmare. Skall man gå på HBV eller FWI vid beslut om t ex eldningsförbud vid olika förhållanden? Hur upprätthålla allmänhetens medvetenhet och vaksamhet avseende brandrisk i skog & mark? Hur ser risken för brand ut i skog och mark de närmaste åren och hur arbeta förebyggande mot detta?

29. Hur hanterade vi då bränderna? • Erfarenheter hämtade från RäddSam-F erfarenhetsbank • Erfarenheter från djupintervjuer i RäddSam-F’s regi 1. Förhindra olyckor 4.Genomföra räddnings-insatser 5. Vidta åtgärder efter olyckor 2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan 3. Förbereda räddningsinsats Olycka

30. Erfarenheter Flygresurser Fastställande av taktisk grund-inriktning i ett tidigt skede är viktigt för effektiv insats Snabbt insats av helikopter för vattenbombning begränsar utbredning i tid och yta Bra sambandsmedel och övad personal viktigt för en effektiv samverkan Lättare helikopter utmärkt för rekognosering under hela räddningsinsatsen Använd besättnings-medlem som lednings-stöd i fältstab. Skogsbrandflyg viktigt för såväl lokala insatser som ytövervakning Tänk på kontinuiteten i insatsen – samverka med besättningen angående prognosen Utnyttjande av värmekamera effektivt för lokalisering av front och lokala brandhärdar Tänk på logistiken – anordna tankställe för att eliminera lång transportsträcka för tankning Beställ både vattenbombande- och rekognoserande helikopter för maximal effekt

31. Intressanta reflektioner Kan TOW-siktet på Försvarets Hkp 9 användas för rekognosering? Nationell resurs för skogsbrandsinsats? Operativt? Ledningsmässigt? Blir vattenbombning effektivare med stöd av värmekamera? Hur kan Hkp-buren värmekamera och GPS-positionering utnyttjas vid insats?

32. Erfarenheter Ledning Ökad ledningskapacitet genom inkallande av bakre ledning i ett tidigt skede viktig för insatsen RäddSam F organisation med länsövergripande RCB upplevs som ovärderlig inom RäddSam F Älmhults RTJ fortlöpande information till kommun-ledning för att ”ha dem på banan” & utnyttja övriga förvaltningar i t ex logistik LUPP och Kikaren effektiva ledningsstöd i lednings-arbetet i staben I G-län blev LUPP’s enhets-register gemensamt resursnätverk för alla Vid resurstilldelning av helikoptrar – koppla samman räddningsledarna / staberna för prioritering och samordning av insatserna Utnyttjande av försvarets personal i staben skapar förutsättning för uthållighet Ljungby RTJ vidtalade innan säsongen såväl operativa som ledningsresurser utanför länet G-län upprättades rutiner för strategisk stab med personal från länets räddningstjänster

33. Intressanta reflektioner Hur kan kombination av värmekamera och GPS/GIS understödja ledningsarbetet? Nationell resurs för skogsbrandsinsats Ledningsmässigt? Vilka andra funktioner kan understödja ledning vid skogsbrand? Nya beslutsstöd?

34. Erfarenheter Samverkan Händelser som GUDRUN initierar nätverk som kan utnyttjas för olika typer av insatser Nätverken har skapat bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar Samverkan med media skapar fokus på t ex skogsbrandrisk vilket med största sannolikhet förebyggt flera bränder Arbetsgrupper över organisationsgränser skapade personkännedom Samverkansparterns från nya håll kom in t ex LRF , Skogsvårdsstyrelsen m fl I t ex Älmhult genomfördes utbildning i skogsbrandbekämpning med hemvärnet innan skogsbrandsäsongen Samverkan även inom skadeförebyggande området ger bra genomslag – man når ut Privata initiativ togs t ex skotare med vattentank som medfördes till avverkningsområden Länsstyrelsen har en viktig sammanhållande roll och utgör en viktig samverkansparter

35. Intressanta reflektioner Samverkansnätverk – hur utveckla dessa över organisations-gränser Privata entreprenörers initiativ – hur ta tillvara dessa och samla / kommunicera dem? Kan Försvarsmakten utnyttjas effektivare vid insats? Kan länsstyrelse och räddningsverk utnyttjas effektivare vid insats?

36. Nästa steg… Nästa steg i detta arbetet är att ta fram en rapport där innehållet i presentationen samt resultat , erfarenheter och tips från djupintervjuerna redovisas. Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller information Ni vill dela med Er att ta kontakt med någon av oss:

37. Kontaktpersoner • Håkan Helgesson Stf Räddningschef Räddningstjänsten Älmhult • Johan Nilsson Brandingenjör Räddningstjänsten Gislaved – Gnosjö • Gunnar Karlsson Räddningstjänsthandläggare Länsstyrelsen Kronoberg

38. Skogsbrandsäsongen år 2006Vad kan vi förvänta oss? • Väderleken avgörande – blir det torrt och varmt? • Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och skogsbrandsäsongen går ihop? • Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark över stora ytor – vilka resurser kräver de? Klarar vi det? • Markberedning och manuell plantering – vilka risker medför detta?

39. Ett avslutande ord… ”We must know that this is not the end , it’s not even the beginning of the end. But it’s the end of the beginning” Winston Churchill