950 likes | 1.13k Views
Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn Signild Östgren SKL, sektionen för ekonomisk analys Härnösand 14 oktober 2009. Mjuklandning som blev krasch !. Icke ont anade augusti 2008 BNP prognostiserades av t.ex. KI 2008 2009 2010 Sverige 1,7 1,4 3,3 Världen 3,9 3,8 4,3
E N D
Ekonomiska förutsättningar för kommunsektorn • Signild Östgren • SKL, sektionen för ekonomisk analys • Härnösand • 14 oktober 2009
Mjuklandning som blev krasch ! Icke ont anade augusti 2008 BNP prognostiserades av t.ex. KI 2008 2009 2010 Sverige 1,7 1,4 3,3 Världen 3,9 3,8 4,3 OECD 1,7 1,7 2,6
Konjunkturinstitutet i augusti 2008 Risker för den globala konjunkturen är råvarupriser och den finansiella krisen ”Den finansiella krisen utgör fortfarande en risk för den globala konjunkturen. Om krisen skulle förvärras, t.ex. till följd av att husmarknaden i USA utvecklas svagare än i prognosen skulle det få än större negativa konsekvenser för den reala ekonomiska utvecklingen.” Bankekonomerna mer på hugget men ingen förutspådde den globala recessionen!
BNP prognoser augusti 2008 resp. 2009 2008 2009 2010 Sverige 1,7 1,4 3,3 -0,2 -5 1,5 Världen 3,9 3,8 4,3 3 -1,2 2,8 OECD 1,7 1,7 2,6 0,6 -3,7 1,2
Finanskrisens genombrott den 15 september 2008 • Lehman Brothers konkurs • Krediterna innästlade i varandra ”inpackade” vem har svartepetter ? • Förtroendet borta • Brist på långa lån - inga pengar finns • Ingen fungerande marknad - • Fall i den reala ekonomin
Världens stora samlades och agerade – ingen 30-tals depression • Centralbankerna sänkte styrräntorna mot noll • CB – Stimulerat marknaden - Lånade ut pengar långt mot säkerheter • Toppmöte i London – alla var där! • Finanspolitiska stimulanser • Allt för att undvika kollaps
Faran avvärjd! • TED- spreadarna minskat – riskrädslan försvunnit • Bankerna finansierar sig åter normalt • Börskurserna stiger • Hushållen får låna billigt ( i Sverige) • Svårare för småföretag?
De finansiella marknaderna fungerarRäntespreaden mellan interbank och styrräntan
Konjunkturläget september • Tecken på stabilisering efter den värsta, samtida tvärniten i den globala ekonomin i modern tid • Risken för en upprepning av 1930-talskrisen har minskat påtagligt • Dock betydande, kvarstående obalanser i globala finansiella systemet samt i hushållssektorn i USA, Storbritannien, etc • USA:s hushåll, det traditionella lokomotivet för världsekonomin, saknar bränsle • Ovanligt seg global återhämtning troligaste scenariot • Sverige starkt beroende av global konjunktur, kan inte vända av egen kraft • Fortsatt försvagning av arbetsmarknaden väntar, trots att värsta BNP-fallen ligger bakom oss
Nya problem att hantera • Stora budgetunderskott • Stor arbetslöshet • Förmögenhetstapp - bostadsbubbla • Hur/när ska den penning- och finanspolitiska stimulansen dras tillbaka – vad sägs i Pittsburgh
Tröga återhämtningar efter lågkonjunktur med finansiell kris Övriga recessioner Index Recessioner orsakade av finansmarknaden Antal kvartal från recessionens början
Kina växer fort men konsumerar fortfarande lite och har stora handelsöverskott
Mindre pessimistiska företagInköpschefsindex, tillverkningsindustri, månadsvärden
Hushållens konfidensindikator, nettotal, säsongrensade månadsvärden
BP 2010 Några nyckeltal, procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 BNP (kalenderkorr) –5,1 0,3 3,1 4,2 Produktivitet (kalenderkorr) –1,4 2,4 2,7 3,2 Arbetade timmar (kalenderk) –3,7 –2,1 0,4 1 Sysselsatta –2,6 –3,5 –0,5 0,9 Arbetskraft 0,2 –0,8 –0,3 0,2 Arbetslöshet (% av arbetskraft) 8,8 11,4 11,6 10,9 Programdelt.(% av arbetskraft) 2,7 5 4,9 4,8 Timlön 3,1 2 1,9 2,3 KPI –0,4 0,4 0,8 1,8
Budgetpropositionen 2010 Försörjningsbalans Procentuell förändring. 2009 2010 2011 2012 Hushållens konsumtion –1,8 1,2 3 3,4 Offentlig konsumtion 1,2 1,1 –0,3 –0,5 Staten 3,2 2,6 –0,3 –1,3 Kommunsektorn 0,5 0,5 –0,3 –0,2 Fasta bruttoinvesteringar –16,6 –6,6 4 8,4 Lagerinvesteringar* –0,7 0,4 0,4 0,2 Export –15,3 2,2 6,7 7,9 Import –16,1 1,3 6,2 7,8 BNP –5,2 0,6 3,1 3,8 *Bidrag till BNP-tillväxt.
BP 2010 Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2008 2009 2010 2011 2012 2008– 2012 korrigerat 1,3 13,9 BP10, sep 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2 SKL, aug 2009* 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4 ESV, sep 2009* 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3 VP09, apr 2009* 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent.
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 ÅTGÄRDERNA I BUDGETEN INRIKTAS PÅ ATT: • dämpa fallet i sysselsättningen • förhindra att arbetslösheten biter sig fast • värna välfärdens kärna • stimulera till fler och växande företag • värna klimatet
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 - de viktigaste först • 10 mdkr till kommuner och landsting år 2010 • LYFT ny arbetsmarknadsåtgärd inom offentlig sektor 40 000 platser 2010 • Vuxenutbildning riktat bidrag 500 mkr
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Historiskt djup kris drabbar SverigeÅrlig procentuell förändring BNP 1920–2012 Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker. Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna beräkningar (2009-2012). Källa: Budgetpropositionen 2010
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 NyckeltalBP 2010. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes * Faktisk BNP till marknadspris ** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Förbättrade offentliga finanser • De offentliga finanserna har utvecklats bättre jämfört med bedömning i våras • Stabilisering av svensk ekonomi • Minskade risker i vår omvärld Finansiellt sparande
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Vad förklarar förbättrad bild av de offentliga finanserna? Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09 Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser Stabilare ekonomiskt läge Minskad risk för en fördjupad nedgång och utdraget förlopp Normalisering på finansmarknaderna
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Kraftigt expansiv politik för att möta krisenStorlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009 och 2010. Källa: OECD Economic Outlook juni 2009 Procent av BNP
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Statsskuldens utveckling 1990-2012Utfall samt prognos för åren 2009-2012
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Stigande arbetslöshetArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Förstärkning av kommunsektorn 2010-2012
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Total resursförstärkning till kommunsektornInkl. effekter av ökad fastighetsavgift samt sänkta socialavgifter * Inkl. kompensation för verksamheter som direkt påverkar kommunernas kostnader, exempelvis tandvårdsförmåner
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Kommunsektorns finanserBp 2010. Löpande priser, mdkr
BUDGETPROPOSITIONEN 2010 Resultat före extraordinära poster och finansiellt sparande(mdkr)
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Ökad stabilitet i kommunal ekonomi Frågan om hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturen ska utredas snarast. En möjlighet som i sammanhanget bör belysas är införandet av en s.k. kommunstabiliseringsfond. Detta kan vara en väg att utjämna inkomsterna över tid och motverka stora ekonomiska svängningar i kommunsektorn
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Värna jobben: Fler skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare Mer pengar i plånboken Ökar den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster och håller uppe sysselsättningen Motverkar att arbetslösheten biter sig fast och ger fler i arbete på lång sikt Arbetslinjen förstärks när drivkrafterna för att jobba ökar Bidrar till en bättre fungerande arbetsmarknad
BUDGETPROPOSITIONEN 2010Mer kvar i plånboken Jobbskatteavdragen för olika yrken 2010