240 likes | 1.35k Views
Omvårdnadsteori. Kerstin Ulander Leg sjuksköterska, Dr Med Vet 2000-10-02. Historik. Vetenskapliga krav på en disciplin - kontinuerlig utveckling av teorier/ kontinuerlig teoriutveckling
E N D
Omvårdnadsteori Kerstin Ulander Leg sjuksköterska, Dr Med Vet 2000-10-02
Historik • Vetenskapliga krav på en disciplin - kontinuerlig utveckling av teorier/ kontinuerlig teoriutveckling • Krav på yrkesgrupper som vill bli betraktade som en profession - ska finnas en abstrakt, generaliserbar och teoretisk kunskap
Varför omvårdnadsteori? • Kunskap för att förbättra praktiken • Beskriva, förklara, förutspå och kontrollera fenomen • Systematisk kunskap ökar sannolikheten för framgång • Utvecklar analytisk förmåga, utmanar tänkandet, klargör värderingar
Kännetecken för en profession • Yrkesutövning baserad på en teoretisk kunskapsmassa • Utbildning vid universitet eller motsvarande • Kompetenstest ex legitimation • Etiska regler för yrkesutövningen • Allmännyttig yrkesutövning • Professionens utövare finns i en organisation • (Andersson, 1984)
För och nackdelar med professionalisering • Makt, inkomst och prestige • Yrkesutövarna har stark kontroll över utövning och kunskap • Kunskapsmonopol - ansvar för yrkesutövning och kunskapsutveckling • Nya fält i reviret
Filosofi Vetenskap Kunskap Fakta Modell Begrepp abstrakta/konkreta Begreppssystem (conceptual modell) Paradigm Teori Fenomen Definitioner Antaganden Lag Axiom Hypotes En teoretisk kunskapsmassa
Teoribildning • Deduktion = Bevisandets väg • Induktion = Upptäckandets väg • Meta - teori - filosofiska/kunskapsteoretiska begrepp • Grand - theory - ej operationaliserbara begrepp • Middle - range theory - testbara begrepp
Begrepp i omvårdnadsteoretiska strukturer/modeller • Människa - Miljö - Hälsa - Omvårdnad • Teorier kan kategoriseras utifrån grundperspektivet ex: • behovsteorier • interaktionsteorier • systemteorier
Utveckling av strukturer • 50-talet - uppgiftsorientering mot relationsorientering • 60-talet - holistiskt synsätt och problemorientering mot systemteori • 70-talet - människa och miljö är öppna system, krav på egenvård, interaktion • 80-talet - existensialism och fenomenologi • 90-talet - klinisk relevans
Omvårdnadsteoretiker • 1850 Nightingale - Modern Nursing • 1952 Peplau - Psychodynamic Nursing • 1955 Henderson - Definition of Nursing • 1958 Wiedenbach - The Helping Art of Clinical Nursing
1960-talet • 1960 Abdellah - Twenty-One Nursing Problems • 1961 Orlando - Nursing Process Theory • 1964 Hall - Core, Care and Cure Model • 1966 Travelbee - Human to Human Relationship Model • 1969 Levin - The Conservation Model
1970-talet • 1970 Rogers - Unitary Human Beings • 1971 Orem - Self Care Deficit Theory of Nursing • 1972 Neuman - Systems Model • 1976 Leininger - Culture Care: Diversity and Universality Theory • 1979 Watson - Philosophy and Science of Caring
1980-talet • 1980 Johnson - Behavioral System Mode • 1980 Roper/Logan/Tierney - A Model for Nursing based on a Model of Living • 1981 King - Theory of Goal Attainment • 1984 Roy - Adaption Model • 1984 Benner - The Primacy of Caring
1980-talet forts. • 1987 Eriksson - Vårdandets idé att ansa, leka, lära och fungera i tro, hopp och kärlek • 1989-91 Parse - Man-living-health model och Theory of Human Becoming • Teorier avgränsade för speciella patientgrupper
Mot/Alternativ teoretiker • 1965-1990 Christman - Nursing is an applied Science • Kritiskt tänkande och autonomi • Förena utbildning och klinik: • Nurse-Physician Team • Practicioner Teacher • Primary Nursing
Ett svenskt perspektiv • 1990 Rooke - Värnhemsteorin • Att tänka kring kunskap och forskning • En disciplin: • Fri från yttre auktoriteter • Eget meningssammanghang • Bestämda grundmotiv • Normativ samhällskaraktär
Sverige i nutid • Vissa grundläggande antaganden om omvårdnad (Socialstyrelsen tydligast) • Bildande av vetenskapliga lärosäten • Bristande samband mellan teori och praktik vad gäller tillämpning av forskningsresultat • Evidensbaserad omvårdnad efterfrågas
Hittillsvarande svensk forskning • Instrumentell funktion • Begreppsmässig funktion • Politisk, interaktiv och taktisk funktion