16.6.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

1. Nya grepp för att minska bostadslösheten i Finland Nordiskt Bostadsmöte i Karlskrona 28.8.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 16.6.2009 Direktör Jarmo Lindén Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

2. Ett omfattande samarbetsprogram för att minska bostadslösheten 2008 - 2011 • Finska regeringen tog 14.2.2008 ett principbeslut om ett program för att minska långtidsbostadslösheten • Programmet har som mål att halvera långtidsbostadslösheten fram till år 2011 och effektivera åtgärderna för att förebygga bostadslöshet • Åtgärderna grundar sig på de intentionsavtal som gjorts med de 10 kommuner som har den största bostadslösheten • Vem är långtidsbostadslös? • Med långtidsbostadslösa avses de bostadslösa, vilkas bostadslöshet har dragit ut eller hotar dra ut på tiden för att normala boendelösningar inte har fungerat i deras fall. De behöver stöd i boendet. Målgrupperna är i synnerhet män och kvinnor med mentala eller drogproblem, beteendehandikappade multisjuka personer, ungdomar med drogproblem samt frigivna fångar och krimialvårdsklienter.

3. Bakgrunden till det nya programmet för bostadslösa • FN:s år för bostadslösa inledde på1980-talet en målmedveten verksamhet för att minska bostadslösheten • ARA började föra statistik över bostadslösheten år 1987, då antalet bostadslösa bedömdes vara ca 18 000 • Nu finns ca 7 400 bostadslösa, men minskningen har avstannat • Orsak: de tidigare åtgärderna har inte bitit på långtidsbostadslösheten • Ca 2500-3000 långtidsbostadslösa bildar ”den hårda kärnan” i bostadslösheten • Det gamla etappvisa servicesystemet har inte kunnat svara mot behoven hos denna grupp som brottas med många problem • Principen - en bostad först - föreslogs år 2007 av ”de fyra vises grupp” tillsatt av bostadsministeriet

4. Antal bostadslösa i Finland 1987-2008(enligt ARAs bostadsmarknadsenkät)

5. Minnesbilden av finskt elände vintern 1967-68: ”Vintern 1967-68 var osedvanligt kall samtidigt som det rådde stor arbetslöshet i landet och mänskor strömmade till huvudstaden i hopp om att finna ett jobb och någonstans att bo. Många hamnade snabbt in i en ond cirkel… Och när alkoholen kom med i bilden försvårades situationen ytterligare. Efter en tid klassades man som bostadslös alkoholist – polityrgubbe eller pultsare. Den yngsta polityrgubbe jag träffade var femton år gammal.” ”Hösten 1967 grundades Novemberrörelsen, en kontrollpolitisk organisation som ville hjälpa olika utsatta minoriteter i samhället. Dit hörde de bostadslösa alkoholister, som for illa under den osedvanligt kalla vintern, då fyrtiotvå bostadslösa frös ihjäl på Helsingfors gator.” Claes Andersson: ”Varje slag mitt hjärta slår. Anteckningar från mitt liv”. Söderströms 2009. s. 38 och 44.

6. Härbärgens långa skugga • De härbärgen som hade varit avsedda för tillfälligt boende efter andra världskriget blev en bestående del av servicesystemet för de bostadslösa i huvudstaden • Som mest hade Helsingfors över 4 000 platser i olika härbärgen • Fortfarande finns ca 600 platser i härbärgen i Helsingfors • Det äldsta ännu fungerande härbärget är grundat på 1930-talet • Numera finns inga stora sovsalar för tiotals män • De största rummen är idag 4 personers rum • Trots att nivån har höjts är det så problematiskt att bo på härbärge att det nya programmet för bostadslöshet tar sikte på att helt avveckla härbärgena

8. Homeless persons in the housing market Owner-occupied, Right-to-occupancy housing Private renting and social housing with higher quality GENERAL HOUSING MARKETS BOTTOM HOUSING MARKETS 5.Traditional & Intensive supported housing 1.Rented housing, lower quality 2. Shelters, hostels 3.Institutions 4. Outdoors

9. Avveckla härbärgena och beroendet av dem • Bort med härbärgena och en verksamhetskultur som matar sig själv och inte hjälper klienterna bli självständigt boende! • Ett renoverings- och ombyggnadsprogram uppgjort för Helsingfors härbärgen för åren 2009-2011 • Efter ombyggnaderna halveras härbergenas klientplatser och de blir enheter för effektiverat stödboende • Förändringen enligt principen – en bostad först – är nyckeln till rehabiliteringen av bostadslösa med många olika problem • Varje boende har en låsbar bostad och den är försedd med sanitetsutrymmen • Bostäderna bildar mindre grupper med egna gemensamma utrymmen • Personaldimensionering: en stödarbetare utbildad för socialsektorn per två klienter. • Personal på plats även nattetid

10. Tillfälligt jourboende behövs ändå i fortsättningen • Trots att härbärgena avvecklas behövs ändå tillfällig inkvartering av jourkaraktär för akut nöd • Nivåhöjning: servicecentra för bostadslösa i stället för skyddshem • Den moderniserade servicecentralen för Helsingfors bostadslösa invigdes 19.8.2009: • Servicecentralen på Sanduddsgatan är öppen enligt principen 7/24 • Boendejouren har 47 platser för män och 8 för kvinnor • Avgiftsfri service för bostadslösa utan nattkvarter • Ytterligare ca 50 platser för tillfälligt boende • Möjlighet att äta och tvätta sig på dagcentret • Den mångprofessionella personalen med social- och sjukvårdsutbildning bedömer den bostadslösas situation och gör vid behov upp en serviceplan gällande fastare boende, stöd och vård • Ingen blir boende någon längre tid på centret

11. Servicecentralen på Sanduddsgatan Övernattning Tillfällig boende (max 3 mån)

12. Det nya programmet i ett nötskal • A. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER • B. STÖDÅTGÄRDER FÖR LÅNGTIDSBOSTADSLÖSA • C. TILLRÄCKLIGT UTBUD AV HYRESBOSTÄDER • D. UTVECKLING AV NYA VERKSAMHETSSÄTT OCH FÖRNYANDE AV SERVICESYSTEMET

13. A. Förebyggande åtgärder • minskat antal nya bostadslösa • utredning av orsakerna till bostadslöshet • Åtgärder: • Anvisningar för att hindra vräkning (10 städer förbundit sig göra anvisningar) • Forum för boenderådgivning (fungerar under ARA:s ledning) • Stöd till kommunerna för att anställa nya boenderådgivare (20 %, ARA) • Nationellt projekt för stödboende för unga (Förbundet för Ungdomsbostäder NAL) • Frigivna fångar – projektet En egen dörr (Brottspåföljdsverket RISE och Stiftelsen för Kriminalvårdens främjande,KRITS) • Bostadslösa familjer – Esbo-modellen • Boendeskyddscentral (planeras för Helsingfors)

14. B. Stödåtgärder för långtidsbostadslösa • År 2008-2011 byggs 1250 nya bostäder, stödbostäder eller vårdplatser för långtidsbostadslösa inom programmet för de 10 kommunerna med störst bostadslöshet • Det ca 80 miljoner euro stora bygginvesteringsstödet reserverat av ARA täcker högst 50 % av kostnaderna • Resten av kostnaderna (80-100 milj. euro) finansieras med ARA;s räntestödslån • Social- och hälsovårdsministeriet finansierar de ökade personalresurser som krävs för att producera stödtjänster för de långtidsbostadslösa. Finansieringen utgör högst 50 % av löneutgifterna för tilläggspersonal (totalt 10,3 milj. euro) • Penningautomatföreningen är beredd att stöda ombyggnadsprogrammet för härbärgen och anskaffningen av stödbostäder med ca 18. milj. euro

15. Kommunvisa intentionsavtal som medel att konkretisera åtgärder • Avsikten med intentionsavtalen mellan staten och de tio kommunerna är att med gemensamma konkreta åtgärder minska långtidsbostadslösheten • Städerna är: Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Lahtis, Jyväskylä, Kuopio, Joensuu och Uleåborg. • Enligt ARA:s kommunenkät  fanns flest bostadslösa i de ovannämnda kommunerna • Avtalsparterna från statens sida är miljöministeriet (MM), social- och hälsovårdsministeriet (SHM), Brottspåföljdsverket (RISE), Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) och Penningautomatföreningen (PAF)

16. Stödprocenterna för grupper med särbehov f.o.m. 2008 Stödgrupp IV ny för långtidbostadslösa: högst 50 % - praxis för stödet utarbetas som bäst För att höja stödet för studerande och handikappade höjdes maximiprocenterna för de övriga stödgrupperna I stödgruppen 5 10% (studerande) II stödgruppen 20 25% (mentalvårdsrehabklienter) III stödgruppen 35 40% (serv.bost. för handikappade) 7olika stödgrupper redan i bruk varje beslut om och dimensionering av stöd motiveras skilt Resten av kostnaderna täcks med räntestödslån från ARA = egen finansiering behövs inte 7.9.2014

17. C. Tillräckligt utbud av hyresbostäder • Produktion och utbud av hyresbostäder • Produktionen av vanliga hyresbostäder försummad i åratal! • ARA-produktionen växer starkt nu under lågkonjunkturen • Intentionsavtal för att öka bostadsproduktionen i Helsingforsregionen • Tillräckligt antal stöd- och servicebostäder • Viktigt att utveckla nödvändig servicestruktur • Kommunernas växande ekonomiska problem • Konjunkturläget hotar leda till att bostadslösheten ökar ånyo • Miljöministeriet inleder förhandlingar med de största städerna för att stoppa ökningen av bostadslösheten

18. D. Utveckling av nya verksamhetssätt • Bedömning av det lokala servicesystemet utgående från principen – en bostad först • Byggande av ett nätverk av mångprofessionellt samarbete och nya serviceenheter med sikte på förändring • Uppsökande arbete för att hjälpa ungdomar med risk för utslagning att få nytt fotfäste • Utvecklande av nya finansieringsmodeller • Försök med nya modeller för stöd- och serviceboende • En koncepttävling för att skapa tre olika slags boenden och stödboenden för bostadslösa i Helsingfors, Esbo och Tammerfors pågår med stöd från ARA

19. Förnyat servicesystem för bostadslösa = TEKES-projekt för serviceinnovationer startas • Hur fungerar servicesystemet – vad innebär principen ”en bostad först” i praktiken • Begrepp och praxis för mångprofessionellt samarbete • Stöd för förnyande av servicenheternas verksamhetssätt • Utbildningsprogram för förändringsledningen och ibruktagande av innovationer • Strukturerad tillämpning av internationell erfarenhet • Tekes = Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer

20. Erfarenheter av principen – en bostad först: Helsingfors Diakonissanstalt • Diakonissanstalten har sedan mitten av 90-talet upprätthållit två enheter för effektiverat boende i Berghäll i Helsingfors • Boendegemenskapen Villa Nova på Alpgatan, i Diakonissanstaltens kvarter, erbjuder en bostad under mänskliga förhållanden för hemlösa män • Här finns 74 enpersonsbostäder, varav en del är avsedda för inkvartering av kvinnor och män (Pikku Villa). • Klienterna har förändrats dramatiskt: • Ännu i början av 90-talet till största delen medelålders alkoholiserade arbetare • Numera allt yngre blandmissbrukare, av vilka många har psykiska problem och infektionssjukdomar • Den boende har ett hyreskontrakt tills vidare utan prövotid – han måste inte tjäna sitt boende ”med goda gärningar”! • Alltid personal på plats – enskild bedömning av servicebehovet grund för stödet • Syftet att undvika klientens tidigare tillkortakommanden: obetalda hyror, oskötta psykproblem, förlorat grepp om livet • Viktigast att bygga upp växelverkan och förtroende mellan personal och klient – respekt (inte tvång och straff)

21. Styr- och uppföljningsgruppen för programmet 26.11.2008 – 31.12.2011 Gruppens uppgifter främjaatt programmets projekt förverkligas främja att programmets kommunikationsstrategi förverkligas ansvara för regelbundet informationsutbyte mellan stat och kommun skapa ett uppföljningssystem för programmet ansvara för att minst en konferens per år ordnas mellan parterna årligen producera en rapport över verkställigheten Gruppens sammansättning Ordf: Jarmo Lindén, ARA Sekr: Virpi Tiitinen, ARA MM: Peter Fredriksson, Raija Hynynen programdirektör Juha Kaakinen SHM (2), PAF, RISE NAL, VVA, Kyrkans diakoniarbete Helsingfors(2), Esbo (2), Vanda (2) och Tammerfors (2) Åbo, Lahtis, Kuopio, Uleåborg, Joensuu och Jyväskylä Inre styrgruppen Kommunikationsgruppen

22. Sammandrag av minskningen av långtidsbostadslösheten 2008-2011 Intentionsavtal med de 10 städerna med störst bostadslöshet Konkreta åtgärder och projekt kommunvis 1250 nya och ombyggda bostäder för personer med särbehov 2008-2011: Helsingfors 750, Esbo 125 och Vanda 125 och de övriga 7 städerna tot. 250 Högst 50% ARA-understöd och den övriga finansieringen räntestödslån PAF stöder omändringar av härbärgen och anskaffning av stödbostäder SHM:s finansiering (KASTE) för personalkostnader Stödet 50 % för bekostnad av etilläggspersonal Förebyggande program för unga och fångar som friges Koncepttävling om nya planlösnings- och verksamhetsmodelles – med stöd från ARA ARA styr, utvecklar och stöder boenderådgivningen Omfattande uppföljnings- och styrgrupp leds av ARA Bred proaktiv kommunikation – mångsidig webbsida Ett program med hög profil, mycket jobb, uppföljning och kommunikation för ARA och alla deltagare!

23. TACK!