Affirmationer i MI

1. Affirmationer i MI Carl Åke Farbring

2. Affirmationer i MI Han fick oss att känna oss större än vi var… Carl Åke Farbring

3. …. Det händer men sällanatt en av oss verkligen ser den andre:ett ögonblick visar sig en människasom på ett fotografi men klarareoch i bakgrundennågonting som är större än hans skugga TOMAS TRANSTRÖMER (Galleriet, ur Sanningsbarriären, 1978)

4. Allmänna faktorer i behandling av klienter och patienter förklarar mer av förändringsvarians än specifik behandlingsmetodik • Affirmationer (Här: att få en person att känna sig sedd) Begreppet är inte nytt i behandlingsforskningen, men förståelsen av dess funktion är helt ny…!

5. Allians och Bekräfta • MI korrelerar med allians och klienters engagemang (Boardman, Catley, Grobe, Little, Ahjluwalia, 2006) • I en kontrollerad studie är utfallet av en dialektisk KBT-insats ej bättre än kontrollgruppen (enbart bekräftad) (Linehan, Dimeff, Reynolds, Comtois, Welch, Heagerty, Kivlahan, 2002) c åke farbring, 2008

6. Affirmationer : om betydelsen av att bli sedd ATT KUNNA FÖRMEDLA ATT EN PERSON KÄNNER SIG SEDD OCH BETYDELSEFULL ÖKAR SANNOLIKHETEN FÖR FÖRÄNDRING

7. Favoritläraren… • Vad tror du rådgivaren som person betyder för att motivera någon? • Vad tror du behövs för att motivera? Hög teoretisk utbildning... - pondus...? • Hur var din favoritlärare när du gick i skolan? Hur gick det för dig i det ämnet…? + åsikt om läraren - Finns det något samband? - + betyg

8. AFFIRMATIONER (Steele, 1988) • Ett faktum: Människor tar inte till sig hotande information och avvisar behandling (för att skydda sig och den positiva bilden av dem själva) • Är klienter i kriminalvård extra utsatta? • ”Avvisandet” stärker det psykologiska immunförsvaret och kan vara • adaptivt • maladaptivt

9. Defensiva förhållningssätt – varför? • Defensivt förhållningssätt är adaptivt och naturligt. Det minskar hot mot självbilden. • Det är maladaptivt inför behov av viktiga förändringar. Defensiv bias. • Kan man underlätta för människor att bli mer öppna för ”hotande” information och mer öppna för förändringar?

10. Defensiv bias som försvar • Människor nedvärderar hotande information • ”Det gäller inte mig; är ej i riskgruppen” ”Råttor ska inte röka” ”Jag dricker bara som alla andra…” • Människor har behov av att uppfatta sig själva som värdefulla • Att upprätthålla självintegritet är en starkt drivande motivationell process! (tankar…)

11. FÖRSTÅELSE OCH TILLÄMPNINGARI MOTIVATIONALINTERVIEWING ”NOT ENOUGH EMPHASIZED” W.R. MILLER

12. Affirmationer i MI – vad vet vi om effekter Affirmationer (med ”traditionell” definition är den mekanism som enskilt förklarar mest av variansen av förändringsprat = 19% (N=291) (Apodaca, 2009; presentation Sitges och personlig kommunikation) (Jfr. Öppna frågor = 8% Komplexa reflektioner = 7% Betona personlig kontroll = 4 %)

13. Beröm och affirmationer • Dina framsteg imponerar på mig! • Det där tycker jag är riktigt bra av dig! • Det där var riktigt intelligent sagt! • ….. Ett perspektiv ”von oben” – speglar ett bristperspektiv (”the deficit worldview”, Corbett, 2006) • Vem är huvudpersonen? • Du har så intressanta tankar och formulerar dig så tankeväckande! • Du är person som visar att du tycker om människor. • ….Ett perspektiv ”underifrån” ”The competence worldview”. • …. Vem är huvudpersonen?

14. Människor är starkt motiverade att upprätthålla självintegritet och självrespekt och en positiv bild av sig själva utifrån domäner som är viktiga. Denna motivation resulterar ofta i snabba defensiva responser, mer rationaliserande än rationella Självsystemet är flexibelt. Man kompenserar misslyckande i en domän med att betona upp ett annat. (Man kämpar hårt för att upprätthålla bilden av sig själv som betydelsefull) Grundsatser i affirmationsteorin

15. Den globala självintegriteten ATTRAKTIV + 2 BRA MAMMA + 3 VARA POPULÄR +3 JOBB- 3 DANSA + 2 FYSISK FORM + 3 ALKOHOL- 3

16. Den globala självintegriteten Bildad + 1 Sjunga i kör + 3 Ungdomstränare fotboll + 2 JOBB- 5 Andra uppdrag + 2 Försam-lingen + 3 Familjen + 2

17. The global self integrity (Karin) ATTRACTIVE + 2 GOOD MUM + 3 BEING POPULAR +3 JOB- 3 DANCING + 2 PHYSICALSHAPE + 3 ALCOHOL- 3 Carl Åke farbring 2009

18. The global self integrity (Rolf) ART & LITERATURE + 1 The Choir + 3 YOUTH TRAINER + 2 JOB- 5 PIANO + 2 Parish + 3 Family + 2 Carl Åke farbring 2009

19. My furious friend Peter, hcp 13 And after returning to the game: • You know I could run all this way without even losing my breath and…: • (to himself) At least I am good at saving money Carl Åke farbring 2009

20. När globala mått på självintegriteten förstärks minskar behov av att upprätthålla försvar mot hotande information eftersom den kan ses i ett större sammanhang. Man ”överlever…” hotet Självintegritet kan upprätthållas aktivt, genom att engagera sig i aktiviteter som förstärker ens uppfattning om ”vem men är” och vad man är värd. Effekt av affirmationer

21. Rogers ”positive regard” (förmedlande av positiv uppfattning”) – affirmationer, respekt, acceptans, etc. (empati) Klientens upplevelse prediktiv, skiljer sig från terapeutens (Farber & Lane (2002), Orlinsky & Howard (1994) nästan 20%) Effektstorlekar varierar med rådgivares skicklighet, signifikanta men modesta Affirmationer ett nytt fält, otillräckligt studerat Effekt av affirmationer

22. ”Systemets” bild av klienter i kriminalvård • ”Ärenden” • Kriminella • Säkerhetsrisker • Missbrukare • Problembärare • Omotiverade • Psykopater etc. • Testresultat och återkopplingar är alltidnegativa

23. Utdrag ur formulär • Vårdtagarens samtycke: Jag, N N , är villig att underkasta mig vård och behandling i enlighet med denna behandlingsplan. Stockholm den …. 2009 Klients samt 4 handläggares undertecknande

24. Konsekvens… • Hur kan klienter under åratal av ingripanden från myndigheter hålla denna bild av sig själva ifrån sig? • Eller har de mindre behov än andra människor att känna sig sedda i positiv mening?

25. Affirmationer och kognitiv dissonans • Upprätthållande av självintegritet snarare än behov att upprätthålla balans • Man söker information aktivt inte bara för att skapa balans (om bilköp t.ex.) utan också för att restaurera självintegritet. • Syftet är att minska obehaglig upplevelse – värdet av personen är inte avhängigt enbart den obehagliga händelsen…

26. Hur gör man kliniskt för att reducera defensiv bias när behov av förändring är viktig? • Alternativa domäner för självintegriteten förstärks. • Behandlaren är kontraintuitiv! • Total koncentration på klienten! • Affirmationer är en form av reflektivt lyssnande d.v.s. påståenden, attributioner. • Inte t.ex. ”jag tycker att du…”

27. Ok, var är bevisen?

28. Self affirmation theory (Steele, 1988) • Where is the evidence? • Sherman, D.K., & Cohen, G. L. 2006. The psychology of Self-Defense: Self AffirmationTheory. Advances in Experimental Social Psychology, Vol 38. 183-242 Carl Åke farbring 2009

29. Accept threatening information • You accept and even look for information according to your beliefs and ideology etc. Defensive bias will be reinforced by interpreting this new information. Many studies are about the view on capital punishment = ”law and order” or ”liberal”. = a way to show and uphold your identity as safe guard against crime or humanist/liberal . • Participants in the study had their personal values explored: Half of them were affirmed on a domain unrelated to death punishment. Both groups were confronted with information that was in conflict with their ideology about capital punichsment. • Result: A-group was more balanced in their judgment of the information than the non-A (they were more critical and thought the whole information was biased.) Within the A-group people were influenced in both directions– i.e. those who supported capital punishment were influenced to find capital punishment inhuman and those who were against capital punishment were influenced and could find some good arguments for capital punishment (Cohen et al., 2000; Jacks & O´ Brien, 2004). • The need to protect an important part of your identity or ”self worth” is an important source for bias and closing the door to information, even when it is supported by facts, logic or convincing evidence. (”I don´t believe in that…”). Carl Åke farbring 2009

30. Accepting threatening informationCapital punishment • Participants in the study had their personal values explored: Half of them were affirmed on a domain unrelated to death punishment. Both groups were confronted with information that was in conflict with their ideology about capital punichsment. • Result: A-group was more balanced in their judgment of the information than the non-A. Within the A-group people were influenced in both directions – (Cohen et al., 2000; Jacks & O´ Brien, 2004). • The need to protect an important part of your identity or ”self worth” is an important source for bias and closing the door to information, even when it is supported by facts, logic or convincing evidence. Carl Åke farbring 2009

31. Can behavior also be influenced? • Sherman (2000) studied if A could reduce risky and harmful sexual behavior by showing a video that pointed to the hazards of AIDS. Half of the participants were affirmed before the video. • Those who were not affirmed tended to show resistance to the informationen but the A-group showed not only more acceptance of the information but it also influenced their behavior: 50% of the participants in that group bought condomes after the video compared to only 25% in non-A. 78% took a brochure about AIDS compared to 54% in non-A. • Conclusion: Affirmations seem to ”buffer” people from the threating part of the information; affirmations make it possible for people to ”open up” for the possibility that they are themselves at risk and help motivate them for preventive behavior. Carl Åke farbring 2009

32. Ta till sig hotande information • Man tar till sig och t.o.m. söker information i enlighet med sin ideologi etc. Bias förstärker sig själv genom tolkning av denna nya information. Flera studier handlar om synen på dödsstraffet = ”law and order” el. ”liberal”. = ett sätt att upprätthålla sin identitet som humanist och liberal. • Deltagare i studien inventerades på viktiga personliga värderingar: Hälften affirmerades på en domän orelaterad till dödsstraffet. Båda grupperna utsattes för information som stod i konflikt med deras ideologi om dödsstraffet. • Resultat: A-gruppen var mer balanserad i sitt omdöme om informationen än icke-A (som var mer kritiska och tyckte den var biased.) Inom A-gruppen påverkades personer i båda riktningarna – d.v.s. de som stödde dödsstraffet påverkades mer så att de blev kritiska till dödsstraffet och de som tidigare var kritiska påverkades så att de i högre grad stödde dödsstraffet (Cohen et al., 2000; Jacks & O´ Brien, 2004). • Behovet att skydda en viktig del av ens identitet eller ”värde” är en viktig källa för bias och avskärmande av hotande information, även när de denna stöds av fakta, logik eller annan övertygande bevisning (”det där tror inte jag på…”). • A betyder att man har lättare att ta till sig andra sidans argument!

33. Påverkas beteende? • Sherman (2000) undersökte om A kunde minska sexuellt riskbeteende genom en video som pekade på riskerna med AIDS. Hälften fick A före videon. • De som ej affirmerats tenderade att visa motstånd mot informationen men A-gruppen visade inte bara större mottaglighet för informationen utan det påverkade också deras beteende: 50% av deltagarna köpte kondomer efter videon jämfört med 25% i icke-A. 78% tog en broschyr om AIDS jämfört med 54% i icke-A. • Affirmationer verkar ”buffra” personer från det hotfulla i informationen, de öppnar upp sig för möjligheten att de själva är utsatta för risk och motiverar dem för preventivt beteende.

34. Samband mellan kaffe och fibrocystisk sjukdom (föregår ofta bröstcancer) • Sherman, Nelson & Steele (2000) Do messages about health risks threaten the self. Increasing acceptance of threatening health messages via self-affirmation. Personality and Social Psychology Bulletin, 26,, 1046-1058 Blå = kaffedrickareRöd: ej kaffe-drickare

35. Salivkortisol som funktion av tid och affirmationsstatus • Cresswell, Welch, Taylor, Sherman, Gruenewald & Mann (2005). Psychological Science, 16, 846-851. Affirmationer kan buffra självintegriteten inte bara på psykologisk utan även på fysiologisk nivå

36. Öppenhet inför argument mot USA:s utrikespolitik som funktion av affirmation Cohen & Garcia (2005). ”I am us”. Negative Sterotypes as Collective Threats. Journal of Personality and Social Psychology, 89, 566-582. Den kollektiva identiteten Heldragen linje=affirmeradeStreckad linje=ej affirmeradeföre: r =.58efter: r=-.05

37. Steretypiska hot och prestationMartens, Johns, Greenberg & Schimel (2006). Combating Stereotype threat. The effect of self affirmation on women´s intellectual performanced. Jourmaö pf Experimental Social Psychology, 42, 236-243. • Stereotypen : ”Kvinnor är sämre än män i matematik” (utlöser stress som försämrar prestation) • Ett test presenterades som a) diagnostiskt --- b) underlag för forskning • Resultat: Kvinnor i den diagnostiska betingelsen underpresterade jämfört med de andra kvinnorna och klart sämre än män. • Kvinnor i betingelsen a) som affirmerats klarade sig dock lika bra som kvinnorna i den andra gruppen och lika med män.

38. Andra aspekter av affirmationer… • Affirmation inom det fokuserade området slår tillbaka! (”Du klarar det här, du är duktig”) • Affirmationer måste vara orelaterade till domänen – var kontraintuitiv! • Vad händer om affirmationsprocessen görs medveten? ”Yes, jag duger!!!” • Affirmationsteorin erbjuder ramverk för att förstå och komma tillrätta med bias. • Medierande faktorer är än så länge osäkra • Kan oxytocin vara en förklaring till effekterna?

39. Motivationsstyrda förvrängningar i social perception • Människor är oftast hängivna ”självupphöjare” i sociala samspel • Negativ feedback upplevs oftast (!) som hot och kränkning (Sobell m fl 2009) • Vi jämför ”nedåt” när vi blir ”hotade”. • Fördomsfullhet och rasism kan förklaras och påverkas av bias och affirmationer.

40. Några studier • Fein & Spencer (1997) italiensk eller judisk amerikanska • Och negativ feedbacks betydelse för marginalisering av homosexuella • Spencer, Fein & Lomore (2001). Negativ återkoppling på intelligenstest (47:e percentilen) • Cohen & Garcia (2005) Svarta studenter … och vita (underkända 12% – 1%)

41. Summering av effekter • Affirmationer kan … reducera defensiv bias när det gäller attityder, kognitiv mottaglighet, stress och social perception. • Affirmationer kan också påverka stereotyper, fördomsfullhet och beteende • Resultaten är tillämpliga över en hel rad områden. • Självskyddande strategier kan reduceras och t.o.m. elimineras om till hotet orelaterade domäner affirmeras.

42. Vad betyder medvetandet om affirmationer? • Det är dem för vilka domänen är viktig som är mest benägna för bias men också har mest att vinna på affirmationer • Affirmationer fungerar subtilt ”under ytan” utan medierande roll för medvetandet. • Medvetandegörande gör affirmationer impotenta.

43. Affirmationer konkret Medlem i församling +2 Sjunga i kör + 2 Jobb: nedvärderad - 4 Familj: relationer med nära och kära +2 Trygg ekonomi

44. Affirmations in clinical practice Member of parish +2 Singing in a choir + 2 Football trainer for young boys + 3 Family: relations close and supportive +2 Important domains in Tom´s life Safe private economy + 2 Speaks Spanish +2 Carl Åke farbring 2009

45. Var kontraintuitiv • 2 minuter: ”Först skulle jag vilja veta lite om dig. Vad är viktigt i ditt liv, vad får dig att känna dig att du gör något bra, att må bra…? • Lyssna reflektivt och återvänd då och då… Visa att du vet ”vem han/hon är…”

46. Why has it worked so well for me? Are my clients special? • Drug users and offenders: • Negative assessments! Negative feedback is often perceived as threats or even insults (Sobell et al. 2009) • Almost always negative feedback! • Tends to create a threat against their view of themselves! • They are extremely sensitive and ”hungry” for affirmations? • Are they special? Carl Åke farbring 2009

47. So….. What do you think? Carl Åke Farbring Carl Åke farbring 2009

48. Tack för uppmärksamheten!carl.a.farbring@telia.com; www.farbring.com