K ö n och makt i Norden

1. Kön och makt i Norden Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent

2. Projektets frågeställningar- vad har vi uppnått? Fyra uppgifter • Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv • fokus på de senaste 15 åren • existerande data och statistik

3. 2) Analysera och diskutera resultaten i ett jämförande nordiskt perspektiv 3) Diskutera förklaringar till de existerande könsfördelningarna

4. 4) Diskutera jämställdhetsinsatser och utvärdera jämställdhetspolitiska medel och påverkningsmöjligheter

5. Bred förståelse av politik • rikspolitik: parlamentsval • presidentval (FI och IS) • regeringar; internationell politik/utrikespolitik, EU-val/DK, FI, SE • partipolitik • lokal/kommunalpolitik • offentlig förvaltning

6. Bred förståelse av näringsliv • företag (börsnoterade, statliga) • ekonomiskt orienterade myndigheter • intresseorganisationer

7. Självstyrande områden • egna rapporter från Färöarna, Grönland och Åland

8. Slutrapport • NMR: TemaNord 2009: 569 (elektronisk publikation) • Del I: landrapporter • Del II: jämförande diskussion och analyser

9. Vad är nytt? Frågor: politikområdet Kan man se en bred övergång från vertikal till horisontell segregering? Har kvinnor fått mer makt både vertikalt och horisontellt? Vilka nyanser i processerna?

10. Frågor: näringsliv Är reglerad kvotering (eller hot om kvotering) enda vägen för ökad kvinnorepresentation? Vilka frivilliga insatser är effektiva?

11. Kön och makt i Norden –några viktiga resultat • Parlamentarisk representation: i ett globalt perspektiv är Norden inte längre självklart i toppen

12. Tabel 1 Toppen af verdensranglisten over kvinderepræsentation i parlamentet Källa: Drude Dahlerup 2009, Kön och makt i Norden, Del I

13. Parlamentarisk politik är en jämställdhetssuccé, om man utgår från att 40-60 % representation av kvinnor och män = könsbalanserad representation

14. Andel kvinnor och män i parlament och landskapsparlament, hela Norden Källa: Kön makt i Norden, Del I

15. Kvinnor och män i regeringar och landskapsregeringar, hela Norden Källa: Kön och makt i Norden, Del I

16. Jämställdhetsproblemen är inte lösta i politiken Exempel: den kommunala sektorn: • kommunfullmäktige: 27-42 % kvinnor, d.v.s. mansdominans

17. Kvinnor och män i kommunfullmäktige i Norden Källa: Kön och mankt i Norden, Del I

18. Exempel på intressanta förändringar - diplomatin • Andelen kvinnliga ambassadörer stigande • Andelen kvinnor på UD:s aspirantkurser hög i FI och NO

19. Kvinnliga ambassadörer i Norden, mitten av 1990-talet och i dag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

20. Allmänt intryck - Skillnad mellan synliga positioner, känsliga för insyn, och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor bevakas mindre intensivt

21. Tre slags könsfördelningar • God insyn, debatt: 40-60 % kvinnor • Medvetenhet om jämställdhet – mansdominans men ca 30 % kvinnor • Jämställdhetsdiskussion saknas – stark mansdominans

22. Politiken hjälper näringslivet att bli mer jämställt Börsnoterade och statligt ägda bolag • Framsteg: vid slutet av 1990-talet 4-9 % kvinnor i börsnoterade bolagens styrelser • I dag: 7-36 %

23. Kvinnor och män i styrelser i börsnoterade bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

24. De norska allmänna aktiebolagen toppar: norskägda företag 40 % kvinnor • Därefter Sverige: 19 % kvinnor i styrelser 2008

25. Statliga bolag: vid slutet av 1990-talet 20-30 % kvinnor som styrelseledamöter • I dag: 26-47 % kvinnor

26. Kvinnor och män i styrelser i statliga bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

27. Mansdominans i övriga ledningsfunktioner VD-poster och ledningsgrupper • Börsnoterade bolag: 80-99 % män • Statliga bolag: 70-95 % män

28. Horisontell könsarbetsdelning Exempel: parlamentens utskott Systematiska men subtila skillnader: • Försvars-, finans- och näringspolitik: kvinnor under- och män överrepresenterade • Det motsatta gäller på områden som sociala frågor, kultur, utbildning, jämställdhet

29. Tabell 2 Urval av de nordiska parlamentens utskott med ≥ 50 % kvinnor, grupperade enligt BEIS-typologisering Källa: Bilaga, Tabell 1, Kirsti Niskanen 2009, Kön och makt i Norden, Del II

30. Intressant forskningsfråga Är horisontell könsarbetsdelning uttryck för kvinnors och mäns önskningar? Europeisk undersökning, 27 länder (Gendering Elites, 2000) Högstrankade förstahandsval för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik

31. Vad främjar jämställdhet? • Samhällspolitisk diskussion, debatt, bevakning av jämställdhetsfrågor, kvinnorörelsens roll avgörande • Politiska partier spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling

32. Jämställdhetspolitiskainsatser • Kvotering till offentliga styrelser, nämnder och råd (1980-talet och framåt) har haft effekt • Frivillig partikvotering har påverkat samhällsdiskussionen, skapat konkurrens mellan partierna (i alla länder utom DK)

33. Den norska bolagskvoteringen effektiv • ”Koden för bolagsstyrning” i Sverige: viss effekt • Uppförandekoder introducerats i Danmark 2007 och i Finland 2009 (ej ännu utvärderade)

34. Är kvotering mirakellösningen? • Enligt våra resultat – knappast • Åtgärderna måste sättas in i en samhällspolitisk och kulturell kontext • Lagstadgad kvotering bör utformas med omsorg • Man bör ha regler som kontrollerar åtgärdens effektivitet

35. Hög kvinnorepresentation har uppnåtts utan kandidatkvotering, t.ex. i parlamenten i DK och Finland • Slutsats: förklaringarna till könsbalanserad representation är komplexa (strukturella omständigheter, strategiska faktorer)

36. Vad behöver vi mer kunskap om? • Tillgången till makt på lägre positioner än den absoluta toppnivån • Horisontell segregering (mått och indikatorer) • Andra samhällsområden, t.ex. vetenskap och medier, kultur