320 likes | 477 Views
Open Acess & citeringar. Bo Jarneving Digitala tjänster GUB. Det formella vetenskapliga kommunikationssystemet. Forskningsresultat måste publiceras ”be put on permanent record” Den vetenskapliga primärlitteraturen Publiceringskanaler Arkivfunktion Information retrieval system (IR-systems).
E N D
Open Acess & citeringar Bo Jarneving Digitala tjänster GUB
Det formella vetenskapliga kommunikationssystemet • Forskningsresultat måste publiceras ”be put on permanent record” • Den vetenskapliga primärlitteraturen • Publiceringskanaler • Arkivfunktion • Information retrieval system (IR-systems)
Det formella vetenskapliga kommunikationssystemet • Vetenskap bygger på tidigare resultat • Referenser till tidigare forskning genom citeringar • Citeringslänkar • Associerar individer i forskarsamfundet • Associerar idéer och metoder • Associerar institutioner
1 1970 2 1972 källorna 2, 3 och 4 identifieras genom 1 1974 3 1980 4 Källorna 4 och 5 identifieras genom 3 1984 5 källa 5 identifieras genom 3 och 4 – andra generationens citeringar Associationer över tid • ”History graph” • Uppföljning av tidigare forskningsresultat • orginalartikeln→ källorna som citerar denna ’seminal paper’
Varför citeringsanalys? • Kartläggning av vetenskapliga fält – ”science mapping” • Beståndsutveckling – informationsförsörjning • Utvärdering av prestationer • Möjliga konsekvenser av citeringsfördel? • Ökad synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden • Ökade möjligheter till samarbete • Ökade möjligheter att ta del av forskningsmedel
Open Access (OA) • Definition • Fulltext • Pre- eller postprint • Avgiftsfri tillgång på webben • En (1) version av fulltexten är publicerad i en peer-review-tidskrift
Online • Definition • Tillgängliggöra information på internet • Även andra publiceringsformer än OA
Metoder • Andel artiklar med OA-status för en tidskrift, ett fält eller en databas • Jämförelse av medelcitering för OA-artiklar och icke-OA artiklar • Kvoten mellan det genomsnittliga antalet citeringar till OA-artiklar och det genomsnittliga antalet citeringar till non-OA artiklar
Metodproblem • Svårt att generalisera • Resultat endast relevanta för det undersökta fältet • Stora kulturella skillnader mellan forskningsfält • ”Pre-print kulturer”
Metodproblem • Citeringsintervall och observationsperiod t online P OA t Non-OA P
Metodproblem • Medelvärdet och sneda citeringsfördelningar
Metodproblem • Generellt • Svårt att konstanthålla övriga oberoende variabler
Forskningsdesign Digitalt arkiv (OA) Matchning citeringsdatabas
Empiri (1) McVeigh (2004) Open access journals in the isi citation databases • Täckning av tidskrifter och citeringsprestanda Web of Science, Thomson Reuter (2004): • Täckning • 239 (WoS) /1190 (DOAJ ; J-STAGE ; SciELO) • Ca 2.7% av samtliga tidskrifter i WoS • 55% av alla tidskrifter medger OA • 65% av alla artiklar medger OA
Empiri (1) • Rangordning utifrån två indikatorer: • Immediacy Index • Antal citeringar år p / antalet publikationer år p • Journal Impact factor (för 2003): Antal citeringar till artiklar publicerade 2002 = 8 Antal citeringar till artiklar publicerade 2001 = 23 Antalet artiklar publicerade 2002 = 17 Antalet artiklar publicerade 2001 = 37 = 0,838
Empiri (1) • OA-tidskrifter tillhörde ofta de lägre rankade tidskrifterna inom ett visst fält • Skillnader mellan fält • Många OA-tidskrifter rankade högre på Immedicay Index än på Journal Impact Factor
Empiri (1) • Hypotes • Artiklar i OA-tidskrifter nås och citeras snabbare än artiklar i traditionella tidskrifter.
Empiri (2) Lawrence (2001) Free online availability substantially increases a paper’s impact • Relationen mellan online-tillgänglighet och citeringsfrekvens • Computer science • 119 924 conference proceedings • The DBLP Computer Science Bibliography • ResearchIndex (fd. CiteSeer) • Medelcitering för online papers = 7,03 • Medelciterings för offline papers = 2,74
Empiri (2) • Analys av skillnader inom publikationskanaler (konferenser) • Procentuell ökning av citeringsmedelvärdet for online papers • Medelcitering offline = 2 • Medelcitering online = 4 • Ökning är 100% • Medelvärdet av den procentuella ökningen för 1,494 publikationskanaler var 336%
Empiri (2) • Hypotes • Givet att de artiklar som publicerats av samma kanal är av samma kvalitet, så citeras online-papers mer än offline-papers eftersom de förra är mer tillgängliga
Empiri (3) Schwarz & Kennicut (2004) Demographic and citation trends in astrophysical papers and preprints • Tidig exponering som pre-print • Astrophysical Journal &arXiv (astro-ph) • Faktor på 2 för preprint-artiklar • Papers publicerade som preprints gavs ett längre citeringsfönster och fick ett försprång. Detta försprång bibehölls mer än 3 år
Empiri (3) • Hypotes • Den högre citeringsfrekvensen beror på att forskarsamfundet uppmärksammar nya publikationer genom astro-ph
Empiri (4) Travis & Metcalfe (2005) The rise and citation impact of astro-ph in major journals • Generalisering till fältet astrofysik • 13 tidskrifter • Faktor på 1.6 – 3.5 för preprints • Snabb ökning av användningen av arXiv över tid
Empiri (4) • Hypoteser • De flesta författarna inom fältet använder detta preprint-system för att hålla sig informerade
Empiri (3-4): symbios Länkningav resurser Bibliografisk databas (Astrophysics Data System) Första åtkomst av resultat Redaktionella standarder Centrala tidskrifter Pre-print system arXive ”astro-ph”
Empiri (5) Brody et al. (2004) The effect of Open Access on citation impact. • Fysik, 1991-2001 • 95,000 pre-prints i arXiv senare indexerade i ISI CD-ROM • OA-artiklar vs. Non-OA artiklar • Samma tidskrift, samma publiceringsår
Empiri (5) • Kvoten mellan det genomsnittliga antalet citeringar till OA-artiklar och det genomsnittliga antalet citeringar till non-OA artiklar över tid • 2.3 – 5.8 • Andel (%) OA-artiklar av samtliga artiklar över tid • 1% - 18% • Stora variationer över delfält
Empiri (5) • Hypotes • Andelen författare som tillämpar OA-publicering kommer att öka på grund av: • Visade citeringsfördelar • Ökat antal tidskrifter som tillåter självarkivering
Kausalitet • Troligen ingen distinkt OA-fördel för en författare • Förutsätter att fri tillgång har en avgörande inverkan • Early-view effekt • Preprints läses och citeras tidigare än icke-preprints • Kvalitetsbias • Överrepresentation av prominenta författare i arkiven Moed (2007) The effect of open access on citation impact: an analysis of ArXiv’s Condensed Matter Section
Sammanfattning • Ett positivt samband mellan online-tillgänglighet och citeringsfrekvens • Ett positivt samband mellan Open Access och citeringsfrekvens • Sambanden kan till del förklaras av urvalsbias • Sambanden kan till del förklaras av tidigare tillgänglighet (Early-View) • Stor variation mellan olika fält vad gäller kvoten av OA/non-OA • Resultat kan inte generaliseras – kulturella skillnader