1 / 60

Barn och ungas hälsa

Barn och ungas hälsa. Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012. Barn i Sverige - 1/5 av befolkningen. Grundläggande hälsa och välfärd Barns levnadsvanor - jämlikt? Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa Barnets rättigheter i familjen?

alair
Download Presentation

Barn och ungas hälsa

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barn och ungas hälsa Carin Oldin Barnhälsovårdsöverläkare mars 2012

  2. Barn i Sverige- 1/5 av befolkningen • Grundläggande hälsa och välfärd • Barns levnadsvanor - jämlikt? • Barn i relativ fattigdom – ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa • Barnets rättigheter i familjen? • BO föräldrastödsmaterial • Barn och ungdomar från andra länder

  3. Hur mår barnen i Sverige? Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige- nationell kartläggning 2011 • Polisanmälning misstanke om barnmisshandel ökat • Barn skadats kroppsligt av misshandel inte ökat • Barn med kronisk sjd och funktionshinder • slagna dubbelt så ofta • Ökad benägenhet att anmäla från förskola, skola • vanvård och försummelse • 9 av 10 tycker inte att det är rätt att slå sina barn

  4. Hur mår de unga? Folkhälsoenkät Ung 2011- grundskoleelever år 9 • Hälsa • Stress, irritation en gång/vecka 40-60% • Självskattad hälsa – flickor skattar sig lägre • Skola • 1 av 10 elever känner sig inte trygga i skolan • Lunch i skolmatsal 61-66% • Alkohol och tobak • Berusningsdruckit någon gång 26-31 % • Erbjudna köpa narkotika 12-16%

  5. Kvinnohälsovård, Barnhälsovård och Skolhälsovård Förebyggande hälsa i ett nötskal!

  6. Barnhälsovårdens mål Främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Genom att: • Stödja föräldrar • Upptäcka och förebygga fysiska och psykisk ohälsa hos barn • Upptäcka och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle

  7. Svensk barnhälsovårdHälsovinster/ Utmaningar Barnadödlighet mycket låg Barnolycksfall minskat Dödlighet i hemmet av botbara sjukdomar har minskat Vaccinationstäckning >95% Långvariga sjukdomar/handikapp identifieras tidigt -------- Svårt att klara behovsinriktade insatser Brister i föräldrastöd Avsaknad av effektiv samverkan

  8. Neonatalavd. Förlossning BB BB-hemvård Barnkliniken BUP Barnhab Barntandvård Spec. MVC Distriktsläkare Barndistriktsläkare MVC BVC Skolhälsovården Socialtjänst Förskola Skola Landsting Familjecentral + Kommun Kommun

  9. AmningEnbart ammade barn födda 1964–2009.

  10. Andel ammade barn vid fyra månaders ålder per län, barn födda 2009

  11. Föräldrastöd • Barnhälsovård • Slutna grupper från MVC-BVC • Föräldrar vill ha mötesplats • Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? 2008, ny utvärdering pågår • Grupper längre upp i åldrarna • Familjecentraler bra modell • Generellt föräldrastöd- stärka föräldraskap, utgå från det friska • Riktade grupper vid problematik

  12. Psykisk ohälsa Tvärprofessionella samverkansteam för blivande och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom. • Basnivå - Familjecentralssamverkan • Övergripande samverkansteam

  13. Levnadsvanor • Tobaksbruk • Riskbruk av alkohol • Ohälsosamma matvanor • Otillräcklig fysisk aktivitet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen 2011

  14. Unga - Elevhälsa • Psykisk ohälsa - samverkan viktig • Hälsofrämjande arbete • Vaccinationer • Enklare sjukvårdsinsatser • Riktade kontroller - syn, hörsel • Ny skollag 2010:800, 1 juli 2011

  15. Barn och ungdomar från andra länder Landstingen har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn. Alla flyktingbarn har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning. Syfte: 1. Bedöma om allvarlig ohälsa 2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar 3. Information till familjen.

  16. Barnkonventionen Kalmar Artikel 24 Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

  17. Barn och ungas hälsa- Kommande utmaningar • Jämlik vård? • Föräldrastöd • Psykisk ohälsa • Levnadsvanor Prioritera prevention? • KHV-BHV-SHV • Barnets rätt - barnets röst?

  18. De nya överlevarna 12 mars 2012 Margaretha Stenmarker, överläkare

  19. Neonatologi (Nyföddhetsvård) • I Europa 10 milj. överlevare (< v.36) • I Sverige överlever ca 200 barn/år (< v.27) 1960-talet – dödfödda 1970-talets början - 95 % dödlighet 2000-talets början – 95 % överlevnad

  20. NeonatologiHur kan vi förklara denna framgång ? • Avancerad övervakning • Läkemedelsbehandling • Assisterad andning • Centraliserad vård • Teamets inställning

  21. NeonatologiKomplikationer och sjukdomsrisk ? • Syn – Hörsel – Lungor - Neurologiskt • Hjärtkärlsjuklighet - högt blodtryck,infarkt ? • Metabolt syndrom? • Undernäring – åldrandeprocessen? • Intellektuellt : - 50 % normalutvecklade - 25 % lätt-måttlig skada - 25 % svår skada

  22. NeonatologiSammanfattning • Antalet överlevande barn har ökat • Andelen komplikationer har inte minskat • Andelen barn med funktionshinder har inte ökat

  23. Medfödda Missbildningar • Hjärtmissbildningar • Missbildningar i mag-tarmkanalen • Metabola sjukdomar

  24. Hjärtmissbildningar • Antal: 750- 1000 barn/år i Sverige • Unga vuxna 25 000 – 30 000 • Komplicerade 20 %, t.ex. enkammarhjärta • Komplikationer: hjärtsvikt, rytmrubbningar • Majoriteten mår bra!

  25. MagtarmkanalenOutvecklade organ • Matstrupen: 30 barn/år • Vuxna 200-300 god livskvalitet • Komplikationer: Sväljfunktion (80 %) • Ändtarmen: 30 barn/år • Vuxna > 1000 livskvalitet(?) • Komplikationer: Inkontinens (10-85%)

  26. Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsrubbningar • Rubbningar i omsättning av små molekyler (aminosyror, fettsyror, kolhydrater) • Rubbningar i omsättning av stora molekyler (t.ex. gallsyror, kolesterol) • Defekter i kroppens energibildande organ

  27. Metabola sjukdomarÄmnesomsättningsstörningar Sammanfattning • Screening vid 2 dygns ålder • Stor och heterogen grupp vuxna (!) • Diagnostiska möjligheter har ökat • Individuellt anpassad terapi/specialkost • Specialteam på universitetssjukhusen

  28. Transplantationer • Njure • Lever • Allogen stamcellstransplantation

  29. Transplantationer Barn • Sveriges första transplantationer -Njure 1964 (>200 barn) -Benmärg 1975 (barn1980) (> 900 barn) -Lever 1984 (> 100 barn)

  30. TransplantationerBarn Komplikationer – generella aspekter • Infektioner/Nutrition • Nedsatt njurfunktion • Hormonella rubbningar • Grå starr - synnedsättning • Livskvalitet/Fysisk funktion • Lymfomutveckling

  31. Barnonkologi En medicinsk revolution Det hopplösa blev möjligt

  32. Barnonkologins utveckling • ”Finns det bot ?” →1970-talet • ”Bot till varje pris” →1990-talet • ”Bot till minsta möjliga pris” → 2000-talet

  33. Barnonkologi • Antal: 250-300 nya fall/år • 80 % överlever - vuxna 6000-7000 < 35 år • 30 års uppföljning (CCSS) - 75 % sen biverkan (40% svår) - 3 gånger ökad risk för tidig död

  34. Barnonkologi Komplikationer • Hjärta – Kärl - Lungor – Njurar • Hormonreglering– hypofysfunktion • Ögon –Öron • Muskeloskeletala besvär – osteoporos • Neurokognitivt – koncentration, minne • Sekundär cancer • Förkortad livslängd

  35. Etiskt perspektivGör vi för mycket? • Livets slut i livets början? barn – föräldrar- sjukvård - samhälle • Medicinsk frågeställning • Vad kan vi göra? • Etisk frågeställning • Vad bör vi göra av allt vi kan göra?

  36. Barnmedicinskt etiskt råd i Sydöst • Bildades 2008 på uppdrag av RMPG barn • Samtliga landsting representerade • Driver aktivt frågor t.ex. barnrätt,läkemedel • Stöd till professionen i enskilda ärenden • Utbildningssatsningar

  37. Barn idag – Vuxen i morgon • Fler barn överlever • Överlevnaden har ett pris • Vuxensjukvården berörs • Gränsöverskridande samarbete!

  38. Barn- och ungdomsmedicinsk vård Presentation för regionsjukvårdsnämnden 2012-03-15 Göran Oldaeus, överläkare

  39. Våra kunder: Patient/anhörig

  40. Våra kunder: Studerande

  41. Sammanhållen barnsjukvård

  42. Våra profilområden Akuta infektionssjukdomar Akutprocessen Allergi Barnkirurgi Diabetes Endokrinologi Gastroenterologi Hematologi och immunbristsjukdom Kardiologi Kroniska lungsjukdomar Nefrologi Neonatologi Neurologi Onkologi Reumatologi

  43. vårdformer • Sluten vård • Öppen vård • Dagsjukvård • hemsjukvård

  44. Processteam - funktion Patientgruppens vårdbehov och önskemål Handläggning och förbättring av medicinsk vård och omvårdnad. Processbeskrivning i klinikens Guide Mål – resultat utvärdering – förbättringar Samverkar – skapar nätverk Vårdriktlinjer Metodutveckling Sprider kunskap – baskunskap hos medarbetarna Spjutspetskompetens

  45. DepartmentofPediatricsin Jönköping Satis-faction Satis-faction Pediatric receptionat a Primary care unit Asthma team in a municipality Knowledge Functional health status Functional health status Common values Agreement on measures/The Value compass/”Tools” Clinicalstatus Clinicalstatus Costs Costs Needs Processes Outcomes Microsystems on three levels in our system chain Information

  46. Barnkonventionen Barn är man upp till 18 år Barnperspektiv i alla beslut Alla barns lika värde, artikel 2 Barnets bästa, artikel 3 Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och från egna förutsättningar, artikel 6 Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem, artikel 12

  47. Vår region • 205 000 barn • 5 barnkliniker (Linköping, Norrköping, Kalmar, Västervik, Jönköping) • Öppenvårdsmottagning: F-län 6, H län 1, E-län 1 • Neonatal intensivvård Linköping, Jönköping • SAKNAR BARNKIRURGISK KLINIK

  48. Aktivitetsdata

More Related