Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap

1. Hur stärker vi barn och ungas psykiska hälsa tillsammans? Samverkan i Partnerskap Fredrik Lindencrona, SKL 27 januari 2012

2. Samma barn och unga och samma utmaningar – två olika faser Modellområdesprojektet (09-11) och Psynkprojektet (12-14)

3. The Cheshire Cat i Alice i Underlandet ”Om du inte vet var du ska spelar det ingen roll vilken väg du väljer”

4. ”PSYNKEN” Psykisk hälsa + Synkronisering www.skl.se/psynk

5. Agenda • Problembilden • Vad har vi gjort? • Vad har vi lärt oss? • Hur tänker vi framåt?

6. Hur mår barn och unga? • En trend av ökad psykisk ohälsa kan konstateras sedan mitten av 1980-talet – lättare psykisk ohälsa bedöms ha ökat med 2-3 ggr, mest hos flickor, mest i tonåren • Vi saknar bra epidemiologiska data, ssk. för barn under 10 år • Det finns ett starkt ömsesidigt orsakssamband mellan skolprestation och psykisk hälsa Källa: Kungliga vetenskapsakademins projekt kring Barn och ungas Psykiska Hälsa (www.buph.se)

7. Allt hänger ihop! • Av de 37% av barn och unga med symtom på psykisk ohälsa finns också problem med: skolan, familjen, kamrater, fritid • Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa • Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

8. Andel av barn i ÅK 6 och 9 som har problem med psykisk hälsa och ….

9. Alltså… Ett kontinuerligt dynamiskt samspel! Båda typerna av förmågor behövs för ett gott liv Förmågor bygger nya förmågor Sociala och personliga förmågor möjliggör kognitiva förmågor De olika förmågorna kan ha olika effekt vid olika tillfällen i livet

10. V U X E N L I V

11. Data från the Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study Koenen et al. 2009

12. BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Tandvård Socialtjänst Öppen förskola Ungdomsmottagning BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola Lägger vi ens samma pussel?

14. ?

15. Pågående sjukfall 31 december 2010 (kvinnor), per diagnosgrupp och ålder Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall mikael.malm@skl.se

16. Pågående sjukfall 31 december 2010 (män), per diagnosgrupp och ålder Källa: http://statistik.forsakringskassan.se/portal/page/portal/intstat/sjf/sjfall/diag/Pagsjukfall mikael.malm@skl.se

17. 13000 varje år som inte tar sig in på arbetsmarknaden i Sverige 160 Miljarder/årskull Sveriges BNP 2010 = 3300 miljarder

18. “”Striktekonomisktsåärdet en klokidéattinvesterai de unga ”Ju senare i livet som vi försöker åtgärda tidiga brister desto dyrare blir botemedlet” Professor James Heckman , University of Chicago ”Nobelprisvinnare” i Ekonomisk vetenskap år 2000

19. Heckmanskurva - Returns of investment in education

20. Modellområdesprojektet 2009 – 2011 www.skl.se/psynk

21. Uppdraget – Modellområden • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL • Uppdraget: • Utveckla ”första linjen” utifrån olika geografiska sammanhang med sina olika betingelser • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten” • 2009-2011 • 14 geografiska områden (kommun + landsting)

23. Frågeställning: Hur ska den första instansen där barn och ungdomar kan söka hjälp för ett problem utformas?

24. Skol-, Sociala-, Psykiska-, Kroppsliga problem Hjälp med att bedöma problemet, hitta rätt, få samlad hjälp Nära och tidigt!

26. Modellområdesprojektet (2009 – 2011) Erfarenheter och slutsatser

27. 165 förbättringsområden/-aktiviteter (varierande detaljeringsgrad!)

28. Fokus för förbättring (OBS! Skolform anger endast åldersgrupp)

29. Nivåer för förbättring

30. Inriktning

31. Övergripande strategier

32. Modeller för ”första linjen”

33. Låsningar

35. KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ RESURSER TILL BARN & UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING? Källa: I.Nilsson

38. Oförenliga önskemål Optimerade delar kontra optimerad helhet Insyn & informationsöverföring kontra integritetsskydd Kontinuitet kontra valfrihet Önskan om förändring utan att behöva ändra något

40. Lösningar

41. För att göra skillnad behöver vi: 1. Helhetssyn 2. Övervinna motstånd 3. Förtydliga ansvar 4. Skapa förutsättningar för samordning 5. Gemensamma resultat skapar gemensamma incitament 6. Kompetens för att kvalitetsutveckla 7. Synkronisering på nationell nivå 8. Dubbellyft 9. Första linjen behövs

43. V U X E N L I V

44. Effekten av främjande faktorer minskar ju fler riskfaktorer man har!

45. Hur kan vi utforma det främjande så att det gynnar utveckling hos de med stor risk?

46. Timo Zarah Jennie 20 0

48. POLITISK SAMORDNING – FÖRTROENDEVALDA STRATEGISK SAMORDNING – ÖVERGRIPANDE LEDNING PROFESSIONELL SAMORDNING – PROFESSIONELLA OCH ARBETSLEDNING SYSTEMATISKT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE TILLSAMMANS

49. Psynk 2012 - 2014 Hur tänker vi framåt?

50. Uppdraget – Psynk • Grundar sig i en överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL • Uppdraget: • Stöd förbättringsarbete för att optimera ”helheten” • Utveckla en ny projektmodell • 2012-2014 • Alla kommuner + landsting i Sverige matchat efter deras ambitioner, möjligheter och behov