Det dynamiska talet

1. Det dynamiska talet - Koartikulation - Assimilation - Reduktion - Ljudförändringar

2. Introduktion • Talproduktion inte i diskreta, sekventiella enheter utan • i dynamiska, kontinuerliga rörelser • segmenterna är i ihopvävda • talet som ett flöjde • talapparatens fysiologi • komplexa muskelinstruktioner för varje ljud och ljudsekvens

3. Introduktion (ff) • rörlighet och hastighet av olika artikulatorer • Artikulatorisk överlappning=> samartikulation/koartikulation • utsträckning skiftande • obligatorisk pga av muskelns konstitution • musklarnas konstitution bjuder på utvidgandet av koartikulation

4. Introduktion (ff) • i vilken utsträckning kan vara språkspecifik • Experimentell inte lätt att undersöka skillnaden medan obligatorisk koartikulation och “överdrivet” utnyttjandet av denna(=> assimilation)

5. Koartikulation • T.ex. i ett ord “sol” /su:l/ sker läpprundning för /u:/ redan under /s/-artikulation • i en sekvens /amanama/ blir vokalerna mycket nasalerade

6. Assimilation • Utöver fysiologisk nödvändig koartikulation kallas för assimilation • i historiska ljudförändringsprocesser • i spontantal, tom i felsägningar • lingvistiska enheter: stavelse, ord, och över ordgräns

7. Historiska assimilationer • i latin: improduktiv, intolerant,“in.” “med motsatt egenskap”=> nasalens artikulationsställe blir samma som i följande ljud,“in.” blir /im/ i improduktiv • affekt, assimilation, affix, acklimatisera

8. I vardagstal • “inbilla” - /imbilla/“n” => /m/ förre /b/ • regel i svenskan som inte syns i skrift:“Magnus” • “snö”, där nasalen blir tonlös efter tonlös frikativ • partiell assimilation

9. Totalassimilation • “Matsäck” -> massäck • assimilation, affix etc.

10. Assimilationens riktning • “improduktiv”, “inbilla”=> nasalens artikulationsställe blir påverkad av följande klusilens artikulationsställe • ur fonologisk perspektiv: regressiv assimilation • ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: antecipatorisk assimilation

11. Assimilationens riktning (ff) • “snö”=> avtoning av nasalen är påverkad av föregående tonlösa frikativan • ur fonologisk perspektiv: progressiv assimilation • ur artikulatorisk/fonetisk perspektiv: retentiv assimilation

12. Fjärrassimilation • tidigare: kontaktassimilation • men: fjärrassimilation förekommer också, dvs. påverkande ljud ligger längre borta • sv. ante.ciperaengl. anti.cipate • efedrin vs efidrin? • tolerera vs tolorera

13. Sammanfattning • Koartikulation - assimilation • total - partiell • kontaktassimilation - fjärrassimilation • regressiv - progressiv • antecipatorisk - retentiv • historiska processer - spontantal • hastig och avslappnad tal medför mer assimilationer

14. Dissimilation • Motsats till assimilation:man gör kontrasten större • t.ex. i svenskans superlativ:varmaste vs. högsta • eller bestämd form:målade vs. böjda • i båda fall: när ett /a/ förekommer i föregående stavelse blir respektive morfem realiserad som ett /e/

15. Reduktion • alla ljud uttalas inte i fullständig form varje gång i ett yttrande • vissa ljud förändras, dras ihopp • andra tas bort helt (elision) • ljud i obetonade stavelser drabbas • ljud i obetonade ord i ett yttrande • hela stavelse eller ord kan drabbas, inte bara enstaka fonem

16. Reduktion av svaga ljud • “ingen” -> /i n/ -> /i n/ -> /i :/ • reduktion sker i obetonad stavelse • hela stavelsen kan elideras (falla bort; synkopering) • med stigande talhastighet och större avslappnandet reduceras mer och mer • “tjugoåtta” -> tjåtta • “Södermanland” -> “Sörmland”

17. Elision i ljudsekvens • bortfall av en konsonant i konsonantgrupp:“hemskt” -> /hemst/

18. Reduktion av ord • “dinte lätt” istället för “det är inte lätt” • funktionsord är obetonade och drabbas helt av reduktion, tom elision • “lätt” är huvudbetonad i meningen • “inte” bibetonad • de andra orden falla bort eller reduceras extremt

19. Haplologi • Upprepning av samma ljudföljd undvikas:“fastställa” -> /fas:t l:a/ • eller upprepade delar av en stavelse:“tiondedel” -> “tiondel”“haplologi” -> “haplogi”

20. Metates • Kallas också transposition • intilliggande ljud byter plats (interversion):“Brigitta” vs “Birgitta”“Andreas” vs “Anders”lat. “crux” -> sv. “kors”(tyska “Kreuz”, engl. “cross”) • i germanska språk, ordet kastrul är: tyska Topf vs engl. pot

21. Metates i felsägningar • Metates förekommer oftas i felsägningar: • “bad mug” vs. “mad bug” • /l/ med /r/ “karelia” -> “kaleria” • /m/ med /n/ “anamma” -> “amanna” • /b/ med /d/ • gärna stavelseinitialt • “professor eremitus - eller vad han nu är”

22. Inskottsljud • Motsats till reduktion och mer sällsynt • fsv. /an:ra/ -> sv. /an:dra/ • i spontantal kan detta förekommer mellan likartade ljud:/mf/ -> [mpf]/nl/ -> [ndl]/nr/ -> [ndr/ns/ -> [nds]

23. Inskottsljud i andra spr₢k • Initial /sp/-kombination inte tillaten i spanska, varför ett /e/ skjuts in:lat. “spero” -> sp. “espero”(jag hoppas) • I japanska med CVCV-stavelsestruktur läggs vokaler in i konsonantkombinationer när t.ex. engelska ord tas in i språket:strike -> sutoraiki (streijk)bestseller -> besutoselaa

24. Synkroniska och diakroniska ljudförändringar • Synkron - nutida • diakron - genom tiden, historiska • vårför exemplifiera såväl diakron som synkron? • Uttal vid en viss tidpunkt inklusive assimilationer, reduktioner etc. accepteras och blir ny standard • därifrån går språkutveckling vidare, baserad på samma synkrona uttalsförändringar