240 likes | 595 Views
1800-talet, introduktion (1). 1800-talet, introduktion Ungefär mellan Wienkongressen 1815 och Första världskriget 1914 (s. 145-208, 220-240) Vilka är de stora frågorna? Övergången från jordbruks- till industrisamhälle ett sätt att svara: olika processer. 1800-talet, introduktion (2).
E N D
1800-talet, introduktion (1) 1800-talet, introduktion Ungefär mellan Wienkongressen 1815 och Första världskriget 1914 (s. 145-208, 220-240) Vilka är de stora frågorna? Övergången från jordbruks- till industrisamhälle ett sätt att svara: olika processer
1800-talet, introduktion (2) • Den agrara revolutionen • Hur? • organisation (Sverige: laga skifte, storskifte; England: enclosures) • växelbruk • avel/förädling • nyodling • Alltså: ökad effektivitet, produktivitet och areal • Konsekvenser? • befolkningsökning • befolkningsöverskott?
1800-talet, introduktion (3) • Den demografiska transitionen • Dödstal • krig, svält, pest • ”freden, vaccinen, potäterna” • Födelsetal • osäkerhet, försörjning • anpassning, ekonomi • Sker i många länder (Sverige, 1800-talet), men inte alla • Moderna exempel? Resultat: snabbt växande befolkning
1800-talet, introduktion (4) • Migration • Vart skall alla ta vägen? • USA, 35 milj. • Dominions, 10 milj. • Latinamerika, 15 milj. • Migration inom kontinenter • Ursprungsbefolkningen?
1800-talet, introduktion (5) • Migration • Bara i Europa? • Transatlantisk slavhandel • totalt ca 11 milj., ca 3 på 1800-talet • Slavhandel till Mellanöstern: • totalt ca 6 milj. • Asien • Indiska kontraktsarbetare • Kinesisk migration till Sydostasien • Kinesiska kontraktsarbetare
1800-talet, introduktion (6) • Migration • Varför flytta? • Push-faktorer • Pull-faktorer • Vilka faktorer var viktigast? • Push (Frankrike)? • Vilka är viktigast idag?
1800-talet, introduktion (7) • Urbanisering • Migration inom länder till städerna • Konsekvenser? • Slum, politisk oro • Boulevardsystemet (Baron Haussmann)
1800-talet, introduktion (8) • Industrialisering • Vad skall alla göra i städerna? • Arbete inom industrin • Den (första) industriella revolutionen • från 1700-talet i Storbritannien • övergång till fossila bränslen (stenkol) • ångmaskiner • järn- och textilindustri • fabrikssystemet
1800-talet, introduktion (9) • Fabrikssystemets införande • Hur skedde produktionen tidigare? • i städer • skråväsendet (mästare, gesäller, lärlingar) • på landet • förlagssystemet (jordfattiga och köpmän) • För/nackdelar? • flexibel tidsanvändning och arbetsintensitet • hela produkter
1800-talet, introduktion (10) Fabrikssystemets införande Satirisk vers, England, 1639: You know Munday is Sundayes brother; Tuesday is such another; Wednesday you must go to Church and pray; Thursday is half holiday; On Friday it is too late to begin to spin; The Saturday is half-holiday agen.” ”An Old Potter,” England, 1800-talets mitt: ”Man hade alltid morgnar och nätter av veckans sista dagar, och på dem litade man för att uppväga vad man tidigare under veckan försummat.”
1800-talet, introduktion (11) • Fabrikssystemets införande • Äldre arbetsorganisationen ersätts av fabrikssystemet • fasta tider, långa arbetsdagar, klockans rytm • okvalificerad arbetskraft, enformigt, enskilda moment • farlig arbetsmiljö • effektivt • Vilket arbetssystem är ”bäst”? • Hur ser arbetsmarknaden ut idag?
1800-talet, introduktion (12) • Industrialisering, fortsättning • Den (andra) industriella revolutionen • från sent 1800-tal i hela Västvärlden • Tyskland (och USA) i framkant, England halkar efter • forskning och utveckling • kol > olja; järn > stål; ångmaskin > motorer • kemisk industri (konstgödsel, färgämnen, sprängmedel) • elektrisk industri (belysning, spårvagnar, maskiner) • fabrikssystemet utvecklas: taylorism, fordism
1800-talet, introduktion (13) • Kommunikationsrevolutionen • England, 1700-tal: kanaler, vägar (turnpikes) • (Första) industriella revolutionen: järnvägar, ångbåtar • Suezkanalen 1869, Panamakanalen 1914 • Telegraf 1837, telefon 1876, radio 1896 • Kemisk pappersframställning, nya tryckpressar, tidningar och en ny offentlighet • (Andra) industriella revolutionen: spårvagnar, bilism (cyklar) • Globalisering?
1800-talet, introduktion (14) • Social omvandling • Vilka samhällsgrupper fanns tidigare? • adel, präster, borgare och bönder, 1:a, 2:a och 3:e ståndet • Vilka nya samhällsgrupper uppstår? • arbetarklass, proletärer • medelklass (fabriksägare, men också advokater, journalister, lärare osv.) • Skillnad mellan stånd/klass? Hur betraktar vi samhället? • stånd: ärftligt, statiskt, kollektiv, plikter, gudagivet • klass: mer rörligt
1800-talet, introduktion (15) • Politisk omvandling • Hur ser de nya grupperna på sig själva och samhället? • de moderna ideologierna • konservatism (präster, adel) • liberalism (medelklass) • marxism/socialism (arbetarklass) • nationalism, nationalstaten • Konflikter mellan klasser och stånd, gammalt och nytt • bönder?
1800-talet, introduktion (16) • Nationalismen och nationalstaten • Är nationalismen ny? • massrörelse • ett folk, en stat • Varför just på 1800-talet? • industrins behov av större marknader? • de styrandes försök att gömma sociala konflikter?
1800-talet, introduktion (17) • Nationalismen och nationalstaten • Olika nationalistiska traditioner • revolution mot det gamla, • medborgaranda, författning (USA) • nationalromantik, ”Blut und Boden,” • kulturarv (Tyskland) • Vilken slags nationalism fanns/finns i Sverige? • Vilken är ”bäst” ur ett demokratiskt perspektiv?
1800-talet, introduktion (18) • Nationalismen och nationalstaten • Hur byggs den moderna nationalstaten? • kultur (dikter, (national)sånger, måleri och film) • nationalspråk i skolan • symboler och flaggor • betoning av traditioner (midsommar) och kulturarv (Skansen) • vill skapa vi-känsla inom nationen • Hur identifierade man sig tidigare? • stånd, religion, yrke, landskap
1800-talet, introduktion (19) • Nationalismen och nationalstaten • Att bygga en nation • Järnvägsstationer • Fängelser • Läroverk • Logement • Vattentorn • osv.
1800-talet, introduktion (20) • Nationalismen • Vad får ”ett folk, en stat” för politiska konsekvenser? • Italiens enande 1861 (Garibaldi & Cavour) • Tysklands enande 1871 (Bismarck) • Splittring i Osmanska riket (Balkan, Arabvärlden) • Splittring i Österrike (Balkan, Ungern) • Splittring i Ryssland (Polen, Finland) • Splittring i Sverige (Norge)
1800-talet, introduktion (21) • Imperialismen • Afrikas delning, Berlinkonferensen (1884-1885) • Sydostasien, Kina • Varför just nu? • Industrialiseringen? (Kapital, marknader, råvaror, protektionism…) • Ideologier? (Nationalism, kristen mission, socialdarwinism, rasism…) • Möjlighet? (Mediciner, transporter, militärmakt…)
1800-talet, introduktion (22) • Demokratisering • Konventikelplakatets upphävande 1858 • Kommunalreform 1862 • Skråväsendet avskaffas 1864 • Ståndsriksdagen avskaffas 1866 • Landsting 1871 • Värnplikt 1901 • Rösträtt 1919/1921 • Andra länder?
1800-talet, introduktion (23) • Kvinnors emancipation, utbildning • Tidig debattör, C. J. L. Almqvist, Det går an, 1838 • Lika arvsrätt 1845 • Ogifta kvinnor kan bli myndiga 1863 • Näringsfrihet 1864 • Kvinnlig rösträtt 1919/1921 • Folkskolan 1842
1800-talet, introduktion (24) Sammanfattning Imperialism Demokratisering Den agrara revolutionen Emancipation Nationalstaten Den demografiska transitionen Utbildning Befolkningsökning Nya ideologier Vad är orsak? Vad är verkan? Migration Urbanisering Nya samhällsgrupper Ömsesidig förstärkning, positiv spiral Industrialisering Fabrikssystemet Kommunikationsrevolutionen