Språksociologi

Språksociologi Från urgermanskan till nusvenskan

Tidslinje • Svenskans utveckling • Före år 200 Urgermanska • 200-800 Urnordiska • 800-1225 Runsvenska • 1225-1526 Fornsvenska • 1526-1900 Nysvenska • 1900- Nusvenska

Början • 4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland) • Folkvandringen (öster och väster) • Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas • 2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgemanskan talas av de olika germanska stammarna.

Urgermanskan • Urgermanskan talas från 2000 år f.v.t – 200-talet e.v.t • Alla nordiska länder talade urgermanskan. En ”svensk” talade samma språk som en dansk eller islänning! • Vi pratade ett och samma språk fram till ca 800-talet.

Gallehushornet • Ek hlewagastiRholtijaRhornatawido • Jag Lägäst från Holt. • Tolkats som Jag, Lægast, Holtes son, gjorde (eller: lät göra) hornet

Hur lät urnordiskan?

Urnordiska 200-800 e.v.t • Gallehushornet har runor som inskription • Gamla runalfabetet innehöll den 24-typiga runraden. • Ristades vertikalt, enklast att följa träfibrernas riktning. • 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden. • Vapensköldar, smycken, stenar. Den urnordiska runraden med 24 tecken

Urnordiskan delas upp • 800-t e.v.t delas urnordiskan upp i flera språk. • Förenklat runsystem • 16 runor istället för 24 • Förbryllar forskarna

Perioden 800-1225 • Runsvenskan utvecklas • Bortfall av accent och obetonad vokal • fiskaR – fiskr – fisk • horna– horn • gastiR – gastR – gäst • Omljud viktigast är I-omljudet. Alla betonade vokaler får ett ”främre uttal” • A blir Ä (lasian –læsa) • O blir Ö (domian – døma) • U blir Y (knutian – knyta) • Omljudet som gett dagens vokalförändring från singular till plural. • Son – söner • Bok – böcker • Diftongen ersätts (två vokaler efter varandra)[Gotländska] • Stein – Sten • Auga – Öga • Eyra – Öra • Diftongen blir senare omljud • Hiarta – Hiærta – Hjärta • Stiala – Stiæla – Stjäla

Fornsvenskan 1225-1526 • Kristendomen införde det latinska alfabetet (dagens) • Äldsta texterna – lagtexter 1300-talet • Tyskan har haft stor påverkan • Ord från tyskan • Borgmästare • Fogde • Stad • Köpman • Snickare • Ammunition • Gevär • Tyskans prefix: be-, an- (betala, anfalla) • Tyskans suffix: -het, -bar (trohet, uppenbar)

Nysvenskan 1526-1900 • Gustav Vasa blir kung 1526 • Sprider sin bibel 1540 (översättningen står sig till 1917)

Språkvård • ” Om Keijsaren eller andre Potentater, Princer och Stater, skrifwa till Kongl. M:t på sitt modermåhl, schall på Kongl. Maij:tzsijda (vndantagande Konungen afFrankrijke) themswaras på Swensche tungomålet igen • (Karl XII citerad ur: Gösta Åberg, s292) • Många svenska författare har aktivt arbetat med att använda svenska ord.

Olof von DalinThenSwänska Argus ”Jag känner en Fru, som aldelesskiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […] Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.” (Citerad ur Gösta Åberg, s 293)

Franskans dominans • Parallellt (eller konstigt nog) med språkvården influerar franskan det svenska språket. • Franskan blir statusspråk under 1600 – 1800-talet. • Fransk kung Jean Baptiste Bernadotte • Franska ord • Aktör/aktris, Debut, Loge, Maskerad, Replik, Regissör, Scen, Konsert, Byst, Gravyr, Mosaik • Perspektiv, Ballad, Dramatik, Epik, Idyll, Roman, Rytm, Alkov, Byrå, Garderob, • Trottoar, Flanell, Kalsonger, Paraply, Uniform, Frisyr, Filé, Färs, Omelett, Pralin, Puré

Rättstavning?/Rättstavning! • Gustav III ville få ”ordning och fason” på det svenska språket. • Exempel från 1525. Mig skevs på sex olika sätt. • Mig, migh, mik, mic, mich, mech. • Han grundar Svenska Akademien (1786) som skulle främja svenska språket och litteraturen. • Sen 1901 ger även Akademien också ut Nobelpriset i litteratur.

Carl Gustav Leopold • 1801 skriver han Afhandling om svenska stafsättet • Första tydliga riktlinjerna om vad som gällde i skriftspråket • Han är anledningen till att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj osv. (istället för billet, bouteilleosv.) • Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort: hinna, kamma, damm, lamm (för att inte förväxlas med dam, lam osv.) • Carls bok står sig fram till 1906. Då en nya stavningsreformer kommer. • DT – T-ljud (T eller TT) • F, FV och HV – V-ljud (V) • De sista skillnaderna mellan talat och skrivet språk försvinner • Tidigare hade man skrivit Vi äro, De sprungoMen sagt ” Vi är, De springer • På 1940-talet var debatten ”över” nu skrev tidningar, regering och skola lika som man talade.

Språket hör ihop mer än du tror…

Det stora släktträdet • Så här ser det alltså ut: • Indoeuropeiska Europeiska Germanska språk Svenska • Språket spreds troligen genom jordbruket. Folk slog sig ner och brukade jorden. När jorden var dålig flyttade man. Språket följde med och förändrades beroende på miljö/kultur/påverkan från andra människor

Språksociologi