Psykisk ohälsa och fattigdom – regel eller undantag?

1. Psykisk ohälsa och fattigdom – regel eller undantag? Kjell Broström NSPH:s socialförsäkringsgrupp

2. En rapport om ekonomiska villkor för personer med psykisk ohälsa presenteras av kampanjen (H)järnkoll (samverkan Handisam och NSPH) den 12 december • En granskning av kunskapsläget när det gäller ekonomiska villkor för personer med psykisk ohälsa i Sverige

3. Data och analyser från bl. a. Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Folk-hälsoinstitutet, Arbetsförmedlingen och Inspektionen för socialförsäkringen samt relevant forskning • Underlaget är bristfälligt och kunskapen fragmentarisk • Bättre data skulle behövas

4. Trots detta är bilden tydlig Personer med psykisk funktionsnedsättning i jämförelse med befolkningen i övrigt • Väsentligt lägre inkomster • Högre levnadsomkostnader • Lägre utbildning

5. Svårare att få arbete • De som har arbete tjänar mindre en hälften av genomsnittsbefolkningen • Betydligt större andel är hänvisade till ekonomiskt bistånd • Stor risk för att fastna i livslång bidragsberoende • Man har svårt att få kontrakt på en lägenhet och missgynnas på bostadsmarknaden - större del av inkomsten går till boendekostnader

6. Fler har svårigheter att klara en större oväntad utgift • Betydligt vanligare att ha varit med om ekonomisk kriser, t.ex. att man inte haft råd att betala hyran • Ensamhet och isolering är betydligt vanligare bland personer med psykisk funktionsnedsättning än i befolkningen i övrigt och ensamhet bidrar i sig till sämre ekonomi

7. Sociala nätverk ofta avgörande för möjligheterna att få jobb • Villkoren skiljer sig avsevärt mellan olika kommuner. Vilka insatser man kan få tillgång till och vad man får betala för dem • Många kommuner saknar anhörigstöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

8. Sammanfattning: • Det finns ett tydligt samband mellan psykisk funktionsnedsättning och svag ekonomi • Personer med psykisk funktionsnedsättning utgör en diskriminerad och utsatt grupp i samhället

9. Trots att det är väl känt att ekonomin påverkar den psykiska hälsan har mycket lite gjorts för att förbättra gruppens ekonomi • De politiska målen om jämlikhet, egenmaktsutveckling och delaktighet är långtifrån realiserade • Avståndet mellan ideal och verklighet är stort och fortsätter att öka

10. Hur har förändringarna i Socialförsäkrings-systemet påverkat situationen? • Personer med psykisk ohälsa saknar ofta arbetsinkomster och är därför ofta i behov av olika former av stöd och bidrag för sin försörjning • Förändringar i dessa stödsystem får därför särskilt stora konsekvenser för denna grupp.

11. Reglerna i sjukförsäkringen ändrades 2008 • Syftet var att få fler sjukskrivna att börja arbeta • En rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga infördes • En bortre parentes i sjukpenningen (utförsäkring) på två och ett halvt år infördes.

12. Möjligheten att tillfälligt få sjukersättning (förtidspension) togs bort • Endast de med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga kan få sjukersättning • Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan kopplades till stegvis sänkta ersättningsnivåer

13. Den som passerat den bortre parentesen kan skrivas in på AF och få aktivitetsstöd som motsvarar dagpenningen från A-kassan • De som inte kan få A-kassa får en betydligt lägre ersättning • Tanken är att de successivt sänkta ersättningsnivåerna ska utgöra ett incitament för individen att skaffa sig ett arbete

14. Hur har det gått? • Det framstår allt tydligare att Social- försäkringens regelverk fungerar dåligt för personer med psykisk ohälsa • Incitamentet med sänkta ersättningsnivåer fungerar inte för individer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden

15. 45 000 mindre per år om du blir sjuk och tjänar 30 000 i månaden (Institutet för privatekonomi och SvD)

16. Ersättningarna är så låga att de som tvingas leva länge med sjukersättning eller annat stöd blir fattiga och inte sällan tvingas prioritera pengar för att betala hyra och ha råd med mat • Rehabilitering, återhämtning, utveckling får komma i andra hand • En kontraproduktiv sjukförsäkring

17. De personliga ombuden (Lathund från Boden)

18. Inledande krav på den som utförsäkras (1) Arbetsförmedlingen Skriv under att man accepterar att delta i introduktionsprogrammet. Det innebär för de flesta i vår målgrupp att månadsinkomsten ungefärligen halveras. Det medför att man måste boka tid på socialkontoret för att söka försörjningsstöd (se nedan). Detta samtidigt som AF ska utreda ev arbetsförmåga, vilket kan bli missvisande då den enskilde i detta läge drabbas av en stor ekonomisk press och den ev energi som finns, till största del måste läggas på att få ihop ekonomin. Fyll i blankett ”Mina resurser”. Ring FK och beställ blankett FK7285 och ta med den till AF. Sök medlemskap i A-kassan/Alfakassan. Skicka in blankett FK7285 samt skaffa fram och skicka in ev arbetsgivarintyg. Fyll i närvaroblankett 1 ggr/mån och skicka in till FK för att få aktivitetsstöd på 223 kr/dag ca 3300 kr

19. Inledande krav på den som utförsäkras (2) Socialtjänsten - försörjningsstöd Existensminimum innebär ett antal tusen mindre per månad än om man uppbär sjukpenning/sjukersättning. Avyttra ev värdesaker först. Fyll därefter i ansökan och verifiera inkomster och utgifter, medtag färskt läkarintyg, handlingsplan från AF/FK, kontoutdrag för de tre senaste månaderna, kontoöversikt över alla ev konton, ett dagsfärskt utdrag så det framgår vad som finns på kontot just idag. Ev lån måste gå till kronofogden. Sök en bostad som kostar max 4 500:-, även om man har barn. Annars får man ta av matpengarna till hyran (2009 och 2010 = 1620 kr/mån). Skriv under en fullmakt om att socialsekreteraren får kontakta AF och lämna in den på AF.