970 likes | 1.31k Views
L?nsamhet. I m?nga modeller ?r vinsten m?let, men vinsten ?r ett aggregerat begrepp. P?verkas via andra nyckeltal. J?mf?r med diagnosen "Feber" hos m?nniskan. L?nsamhet. N?r vi talar om l?nsamhet s? ?r det i absoluta tal, men vi m?ste s?tta det i relation till n?got. Det kan vara i relation till oms
E N D
2. Lönsamhet I många modeller är vinsten målet, men vinsten är ett aggregerat begrepp. Påverkas via andra nyckeltal. Jämför med diagnosen ”Feber” hos människan
3. Lönsamhet När vi talar om lönsamhet så är det i absoluta tal, men vi måste sätta det i relation till något. Det kan vara i relation till omsättning, kapital, antalet anställda eller något annat.
Med räntabilitet (avkastningsgrad) menar vi resultatet ställt i relation till kapital.
4. Olika vinstmarginaler Bruttomarginal (Gross margin)
Rörelse marginal (Operating margin)
Vinstmarginal (Pre-tax margin)
5. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
6. Kostnad sålda varor (KSV) innefattar: Inköpsvärdet för råmaterial
Komponenter och halvfabrikat
Samtliga direkta och indirekta tillverkningskostnader
Lön till anställda i produktionen
Avskrivningar på maskiner som används i produktionen
7. Två sätt att sätta vinst i relation till storlek Vinst i relation till omsättning
Bruttovinst i relation till omsättning – Bruttovinstprocent
Kapitalersättning i relation till omsättning – Kapitalersättningsmarginal
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i % av omsättning
Vinst i relation till kapital
8. Resultaträkningen + Försäljning
- Råvaror och förnödenheter
= Bruttovinst
- Rörelsens övriga kostnader
= Driftsresultat före avskrivn
- Avskrivning
= Driftsresultat efter avskrivn
- Övriga rörelsekostnader
= Rörelseresultat efter alla rörelsekostn o avskrivning
forts
9. Resultaträkningen,forts = Rörelseresultat efter alla rörelsekostn o avskrivning
+ Finansiella intäkter
= Kapitalersättning
- Finansiella kostnader
= Resultat efter finansnetto
- Extraordinära poster
= Resultat före bokslutsdisp
+ Bokslutsdispositioner
- Skatt
= Årets Resultat
10. Resultaträkningen,forts = Rörelseresultat efter alla rörelsekostn o avskrivning
+ Finansiella intäkter
= Kapitalersättning
- Finansiella kostnader
= Resultat efter finansnetto
- Extraordinära poster
= Resultat före bokslutsdisp
+ Bokslutsdispositioner
- Skatt
= Årets Resultat
11. ”Den viktiga” Vinstmarginalen
12. Kapitalomsättningshastighet eller Tillgångarnas omsättningshastighet Visar hur mycket företaget binder sina tillgångar.
13. Vinst i relation till kapital Principen är klar:
Men vilket kapital; Jo, logiken säger:
Eget + Främmande kapital = ? Tillgångar
14. Det större begreppet blir Kärnformeln i grundutförande = RT Vinst efter finansnetto + Finansiella kostnader
Summa Tillgångar
15. Kärnformeln i grundutförande = RT Vinst efter finansnetto + Finansiella kostnader
Summa Tillgångar
16. Finns flera sätt räkna ut täljaren i RT formeln. Rörelseresultat + finansiella intäkter (”uppifrån och ner” i RR)
…eller…
Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader ”nerifrån och upp” i RR)
17. Totala kapitalets räntabilitet RT (ROA eller ROI)
18. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
19. RT påverkas inte av företagets kapitalstruktur, dvs fördelningen av totalt kapital (S+E). Finansiella kostnader ingår inte i nyckeltalets täljare då finansiella kostnader inte hänger ihop med själva rörelsen utan med företags finansiering. RT visar avkastningen på totala kapitalet oavsett dess finansiering.
20. du Pont-modellen
21. du Pont-modellen Tre användningsområden
Förklara en uppnådd avkastning
Simulera hur avkastningen påverkas (Örjan Hallgren, sid 279).
Beräkna vad som krävs för en viss avkastning
22. Egna kapitalets räntabilitet = RE
23. Egna kapitalets räntabilitet RE (ROE)
24. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
28. Sambandet mellan RT och RE Företagen A, B och C har alla RT = 15%
Resp företags vinst före räntekostnader 15% • 100 = 15 kr
Företagen betalar 10% ränta på lånat kapital.
29. Sambandet mellan RT & REKapitalstrukturformeln
30. Genom en hög räntabilitet på totala tillgångar
Genom en hög andel räntefria skulder vilket ger en låg genomsnittlig räntekostnad
Genom en hög andel skulder, förutsatt att totala tillgångarnas räntabilitet är högre än skuldräntesatsen
31. Företagets genomsnittliga skuldränta RS
32. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
33. Flexibilitet Det är skillnad mellan
företag som ser till att saker händer,
företag som ser saker hända och
företag som undrar vad som hände
34. Tre grunder för flexibilitet Ekonomiska reserver – att ha råd göra bra affärer, ha råd låta bli göra dåliga affärer
Planeringsförmåga – alternativa planer, ”early warning system”
Beslutskraft – vidta åtgärder i tid, ”aldrig skjutas som sittande fågel”
Bokens checklista visar
Flexibilitet = övergripande fråga.
Men inga nyckeltal finns för beslutskraft etc
37. Rörelsekapitalet – det storleksstyrda kapitalbehovet En kapitalanvändning som fordrar särskild analys
38. Rörelsekapital-behov beror av storleksutveckling Rörelsekapital = Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder
Behovet av rörelsekapital ofta 25 -- 35 % av försäljningen
Enbart Kassa för löpande flöden minst 5 % av försäljningen. Därtill kommer kassa för säsongsvängningar och kassa som fallskärm
Svårt rationalisera rörelsekapitalområdet
39. Tillväxten styr Rörelsekapitalbehovet ”Ju mer vi säljer, desto större kundfordringar”
41. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
42. Finansiell styrning - rörelsekapital Styrning av rörelsekapitalt är styrningen av OT och KS.
Ägare av företag kan ha många syften med att äga företag. Likaledes kan dessa styras på många sätt: aggressivt eller passivt. Detta påverkas av den riskprofil ägaren har och detta har en direkt koppling till hur rörelsekapitalet styrs.
43. Rörelsekapital (RöK) Rörelsekapital är ”skillnaden” mellan kortfristiga skulder och omsättningstillgångar.
Kundfordringar
Lager
Leverantörsskulder
Likvida medel
44. RÖKs storlek måste styras med dess komponenter (=systemnivå) som utgångspunkt.
45. Styrning av likvida medel Prognos över likvida medel
Styrning av kassaflödet
Bank relationer
Investering av likvida medel
46. Omsättningen av kundfordringar
47. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
48. Styrning av kundfordringar Kredit policies
Kreditgodkännande procedurer
Kredittermer
Kontroll
Inbetalningar
49. Omsättning av lager
50. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
51. Lager styrning Lämplig nivå att ha av lager
Typer av lagerkostnader
Nivån på säkerhetslagret
Hur mycket skall man betala
När skall man beställa
52. Omsättningen av leverantörsskulder (accounts payable turnover)
53. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
54. Tillgångarnas omsättningshastighet
55. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
56. Verksamhetscykel och kassaflödescykel
57. Våra värden insatta i modellen
58. Exempel på rörelsekapital för olika branscher (RöK/Fsg) Bioteknik företag 103%
IT konsulter 39%
IT program & hårdvara 19%
Elektronik 30%
Telekom 20%
Hushålls produkter 9%
Läkemedelsbolag 39%
Stålbolag 19%
59. Uträkning av RöK OT (Omsättningstillgångar)
-
KS (Kortfristiga skulder
= 152000 – 70000 = 82.000
60. Uträkning av RöK
61. Sales revenue 520.000
Cost of goods sold (325.000)
Gross profit 195.00
Operating expenses 130.000
Depreciation expense 12.000 (142.000)
Net operating income 53.000
Interest expense (13.000)
Earnings before tax 40.000
Income tax expense (12.000)
Net income 28.000
62. Anskaffning & användning av rörelsekapital – kommentarer Ett minskning av RÖK är positivt om t ex
Omsättningen minskar. Storleken på kundfodringar och varulager liksom övriga investeringar, är beroende av omsättningens storlek. Därför bör en omsättningsminskning naturligen medföra en minskning av rörelsekapitalet.
Lönsamma nyinvesteringar har gjorts, större än de som ersätter försliten utrustning
Stora amorteringar har gjorts på lån med förhållandevis hög ränta
63. Exempel på ”positiva” RÖK-minskningar utifrån poster inom RÖK-området Kapital har frigjorts genom att man tagit itu med tröga betalare bland kunderna. Ju kortare kredittider desto mindre kundfordringar.
Genom att hålla nere storleken på förråd, effektiviseringar av produktion och lagerhållning har kapital kunnat frigöras ur varulagret.
Man har lyckats förhandla sig till längre kredittider från leverantörerna, ”gratisfinansieringen” ökar.
Skulle huvudorsaken till en RÖK-minskning bero på svagt kassaflöde (dålig lönsamhet med i sämsta fall negativt ITM) är det negativt.
64. Hur snabbt kan ett företag växa?
66. Vad är kassaflödesanalys? (KFA) Finansieringsanalys – krav i ÅrL (gäller för de största AB)
Redovisningsrådets rekommendation 7 (RR7) och IAS 7 anger en modell för finansieringsanalys – sektorindelat kassflöde.
KFA ger en specifikation av företagets betalnings-strömmar och visar på förändringar i likvida medel uppdelat på de tre sektorerna (1) löpande verksamhet (rörelsen), (2) investering och (3) finansiering.
67. Direkt metod
Lämpar sig vid intern analys då man har direkt tillgång till företagets räkenskaper.
Utgår från de affärshändelser som inneburit kassaflöden, d.v.s. direkta in- och utbetalningar = riktiga betalningsflöden. Siffror hämtas direkt från räkenskaperna eller rekonstrueras med hjälp av RR och BR.
Indirekt metod (rekommenderas av IAS)
Lämpar sig vid extern analys. Utgår från resultat-räkningen. Justera för sådant som inte innefattar kassaflöden (ej riktiga betalningsflöden).
68. KFA är viktig vid företagsbedömning
Skiljer ”bra” företag från ”dåliga” företag
Underlag vid värdering av företag
Mäter företagets möjligheter att överleva
69. Kassaflödesmodellen Delas in i 3 delar:
Löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
73. KF löpande verksamheten Företag anger olika definitioner av fritt kassaflöde
Mått på utdelningskapacitet
Kan komma ägarna till del ? beräkna de framtida fria kassaflödena
74. KF – beräkning av sektor 2, investeringsverksamheten Rekonstruktion av nettoinvesteringar (inköpen minus försäljningar) eller nettoförsäljningarna (då försäljningarna > inköpen) sker genom att man utgår från RR och BR vid årets början och slut och rekonstruerar resp. konto i sammandrag. Nedan visas mall för beräkning av nettoinvestering alt nettoförsäljning (se Hanson s. 200).
75. Vad blir investeringarna detta år?
76. Vad ger en kassaflödesanalys för information som inte en RR ger? Hur mycket kontanta medel som verksamheten drog in
På vilka andra sätt kontanta medel skaffades, t ex försäljning av AT.
Investeringar i AT för att bevara eller öka kapacitet samt för att ersätta gamla AT med nya
Finansieringen av AT
Varifrån kontanta medel kommer ifrån (externt, långivare eller ägare)
Om man behöver låna för att kunna genomföra utdelning
Rapporten kan sägas vara mer objektiv än RR då den inte innehåller poster som är grundade på bedömningar
Den ger en specifikation av företagets betalningsströmmar och visar på förändringen i likvida medel uppdelat på sektorerna drift, investering och finansiering.
77. Efter här följer 21 OH bilder som handlar om likviditetsstyrning.
Bra läsning som vi sannolikt inte kommer gå genom i föreläsningssammanhang.
78. Likviditetsstyrning – likviditet styrs endast indirekt Kapitel 11, Finansiell Strategi och Styrning
79. Planeringsstrategi Lönsamhet och likviditet – två sidor av samma mynt
Likviditeten kan bara påverkas genom operativa beslut – inte kamrerns ensak!
Ju mindre reserver – desto noggrannare planering
80. Likviditetsstyrning Likviditetsbudget
Finansiell ettårsbudget -- Framåtriktad Kassaflödesanalys
Bedömning av kundinbetalningar
Prioriteringsordning vid utbetalningar
81. Likviditetsbudgetering Beakta säsongsvängningar
I kundernas efterfrågan
I likviditetsströmmar
Beakta eftersläpningen i inbetalningar
Dela utbetalningar i ”farlighetsordning”
Vilka betalningar är ”kronofogdetyp”, T ex uppbörd, löner, elräkning, telefon, ränta
82. Likviditetsbudgetering forts. Vilka betalningar kan förhandlas, t ex huvudleverantör, amorteringar
Kontakta fordringsägare tidigt för att få anstånd och ha då en realistisk plan för hur betalning skall kunna ske.
83. Likviditetsstrategi Glöm inte att expansion kostar rörelsekapital
Vid knapp likviditet förlamas först ekonomi-avdelningen, sedan företagsledningen
Granska checklistor för akuta likviditetssituationer (Se boken!)
Lär av Donaldsons Finansiella strategi
Vårda likviditeten!
84. Strategi vid finansiella problem Gordon Donaldson: Strategy for Financial Mobility
Vinn tid genom att ha likvida reserver och vinn mental förberedelse genom att ha pessimistiska alternativplaner
Förbered krisåtgärder genom förberedd analys av vilka tillgångar som kan avyttras
85. När krisen är här: Ha en strategi för i vilken ordning de drastiska åtgärderna skall sättas in. Utnyttja tiden, utlös långsamma åtgärder i tid
Var rak. Det är lönsamt att vara ärlig också i svåra situationer. VDs och Ekonomichefens förtroendekapital är företagets mest värdefulla tillgång!
86. Om det skulle gå illa Konkurs innebär att konkursförvalt-aren tar över för fordringsägarnas räkning, ackord innebär att vi får rabatt av fordringsägarna
Styrelsen har ansvar för att ställa in betalningarna i tid
87. Innan det går illa Lägg märke till att det fordras likviditet och förutseende för att göra ackord
88. Cash management Det finns stordriftsfördelar och möjligheter till maktrabatter i hantering av likvida medel!
Centralisera!
Indoktrinera: Likviditetskonsekven-ser skall beaktas i alla beslut
Trimma bort dagar ur order-lager-fakturering-kravrutinerna
Följ marknaden. Förhandla!
89. Cash Management
90. Förvaltning av likvida reserver I Centralisera likvida medel
Utjämna i första hand internt
Extern upplåning:
Centralisera – fråga – förhandla
Förhandla bankens samtliga avgifter
Ge banken en bild av totalkunden: Utlandsärenden, lönekonton, uppbörd, inbetalningsströmmar osv
Förhandla totalen!
91. Förvaltning av likvida reserver II Vid extern placering av överskott:
Tid
Risk
Avkastning
Portföljtänkande
Soliditetseffekt
Beakta långsiktig utveckling: Varför inte amortera de dyraste skulderna?
92. Inköpsvillkor Fråga om villkor före inköpsorder
Förhandla om villkor före inköpsorder
Tid är ränta – ofta bäst betala tidigt och få rabatt
Skicka tydlig skriftlig order. Skriv vad som överenskommits
Betala bara vad ni kommit överens om, t ex inte faktureringsavgift
Välj ut leverantörer, sök årsavtal med bonus
Involvera leverantören, begär priseftergift för att kunna ta order tillsammans
93. Utbetalningsrutiner Centraliserad utbetalning
Beakta räntedagar
vid val av utbetalningsväg
Vid val av utbetalningsdag, inte fredag
Betalningsinstruktion till banken för fasta betalningar, typ uppbörd, hyra
Elektronisk överföring av löneunderlag mm till banken
94. Skuldhanteringsrutin Begär anstånd i tid
Gör upp om delbetalningar
Betala otvistiga belopp, håll inne andra
God administration:
Ankomstbok för leverantörsfakturor innan de går ut på attestrunda
Aktuell attestrutin som följs!
Viktigaste attesten är den på inköpsordern
95. Försäljningsvillkor – villkor till kund Genomtänkt offert
Leveransvillkor, betalningsvillkor, räntevillkor, äganderättsförbehåll
Analysera kreditvärdighet före offert
Sätt kreditlimit och håll den
Överväg framtung lyftplan
Efterkrav och avgifter vid okänd kund, små belopp
När får kunden betalt?
96. Faktureringsrutin Fakturan skall gå med godset
Fakturan styr betalningssättet
Ange var pengarna skall in
Gör det lätt att betala – förtryckt kort
Distinkt förfallodatum: ”Betalning oss till handa senast 20X4-05-15”
Villkor för dröjsmålsränta skrivs ut överallt
Lyft fram plusränta vid tidig betalning
97. Inbetalningsrutiner Styr kunderna att betala till vår checkkredit om den är utnyttjad – svårslagen räntevinst hålla ner saldo
Autogiro med kontinuerliga kunder
Ha rutin för hantering av kunders checkar etc. Förhandla med banken
98. Kravrutin Första krav är för dem som tappat bort fakturan. 7 dagar efter förfallodatum
Personligt samtal en vecka senare
Vi har kanske inte fullgjort leveransen?
Klarar kunden amorteringsplan? Säkerhet!
Inkasso; Betalningsföreläggande; In-drivning. Allt detta är juridiska lös-ningar; bäst som hot, innan de startas.