Att nå framgång genom språket

1. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

2. En mångkulturell skola • Elever från hela världen i den svenska skolan. • Minst 14 % av eleverna i grundskolan har en annan kulturell bakgrund och ett annat modersmål än svenska. • Ställer nya krav på undervisningen

3. Definitioner • Tvåspråkiga/flerspråkiga • Elever med annat modersmål, syftar på elever som kan minst två språk. I detta sammanhang svenska och modersmålet/-målen. • Modersmål/förstaspråk • (fd hemspråk) är detsamma som förstaspråk, det språk man lär sig innan något annat blivit etablerat. Före ca 3 års ålder. Ett barn kan ha flera förstaspråk om föräldrarna talar olika språk. Begreppet modersmål är skolans term. • Andraspråk • Det språk som lärs in efter att det första språket blivit etablerat. Kan ha flera andraspråk. Lärs i målspråksmiljön, dvs. lär sig svenska språket i Sverige. • Invandrare/invandrarelev • Utrikesfödda personer el. Utländska medborgare, som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat. Permanent eller temporärt.

4. Andraspråkselevernas situation Dubbla utmaningar: • Lära sig andraspråket svenska på svenska. • Inhämta ämneskunskaper på ett språk de inte behärskar fullt ut.

5. Exempel på ämnestext att behärska Ur en arbetsbok i kemi ”Diskutera kortfattat växthuseffekten som orsakas av att atmosfären stänger inne en del av den värmestrålning som lämnar jordytan, men släpper igenom strålning från solen”

6. Språket till vardags och i ämnesundervisningen Matematik Dra ner på volymen på teven. Beräkna volymen på kuben. Jag gjorde illa axeln igår. Läs av värdet på Y-axeln.

7. Bas och utbyggnad • Basen/Bics – (vardagskommunikation, Basic Interpersonal Communikative Skills) • Utbyggnad/Calp – (”tankeverktyg”, skolrelaterat språk, Cognitive Academic Languale Proficiency)

8. Skriftspråk Formellt talspråk Specialordförråd Skolan UT-BYGGNAD Uttal Grammatik Ordförråd Samtalsstruktur Berättarstruktur Hemma På gårdenI förskolan BAS Modersmål

9. Tid som krävs för att nå infödd nivå i skolans läsämnen Ankomstålder Genomsnittlig tidsåtgång 5- 7 år 3 - 8 år 8- 11 år 2 - 5 år 12 - 15 år 6 - 8 år Baseras på omfattande undersökningar i Canada och USA. Exempelvis: Collier 1987, 1989, 2002, Cummins, 1981

10. Ordförrådet hos ett enspråkigt barn Språkmoment Ålder • Uttal 1,5 - 4,5 år • Grammatik 2 - 5,5 år • Centralt ordförråd 2 - 6 år ______________________________________________ Vid 7 års ålder har ett barn ett ordförråd på mellan 8 - 10000 ord. _______________________________________________ Vid 16 års ålder ligger ordförrådet på ca 35 - 40000 ord, utöver de 10000 ord de redan lärt sig. _________________________________________________ Ca 5000 nya ord/år eller 100 nya ord/ vecka under skoltiden

11. ”Det tas som en självklarhet att svenska barn och ungdomar skall ha undervisning i sitt modersmål flera timmar varje vecka under hela skoltiden, från det de är 6-7 år tills de närmar sig 20-års åldern. Och då gäller det ett språk de redan kan när de börjar skolan.” (ur ett referensmaterial av Kenneth Hyltenstam, Att undervisa elever med Svenska som andraspråk)

12. Språkutvecklande undervisning • Vad är språkutvecklande undervisning? • ”Framgång genom språket” är litteratur som med fördel kan användas av samtlig undervisande skolpersonal för fortbildning i att undervisa elever med annat modersmål än svenska. • Oavsett undervisningsämne! • De, i boken, föreslagna strukturerna kommer även elever med svenska som modersmål till fördel.

13. Undervisning Förberedelseklass (Fbk) - särskild undervisningsgrupp • Förberedelseklassens mål bör vara att undervisa andraspråkselever som inte har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att klara undervisningen i ordinarie klass. • Under en begränsad tid, som är mycket individuell får eleven lära sig basen i det svenska språket samt få en introduktion i det svenska skolsystemet samt rutiner i skolans ämnen. • Åldersblandade grupper med stor kunskapsspridning.

14. Undervisning Svenska som andraspråk • Ett eget ämne • Egen kursplan • Timplanen • Svenska och svenska som andraspråk är likvärdiga • Omdömen • Betygskriterier • Nationella prov

15. Svenska och svenska som andraspråk, vad är skillnaden? Svenska som modersmålSvenska som andraspråk Modersmålet är undervisningsspråk Det språk man håller på att lära in är också undervisningsspråk. Ordförrådet byggs ut Ordförrådet byggs upp Arbetar nästan bara med utbyggnad Arbetar samtidigt med basen och utbyggnaden Uttalsundervisning är undantag Uttalsövningar är nödvändigt

16. Modersmål och studiehandledning • Eleverna har laglig rätt till modersmål vid fem eller fler elever. • Modersmål är valfritt att studera, men en stor fördel för utvecklandet av andraspråket. • Studiehandledning har alla elever laglig rätt till, om det så bara finns en elev. • Studiehandledningen möjliggör för andraspråkselever att delta i ordinarie ämnesundervisning under samma förutsättningar som elever med svenska som modersmål.

17. Bilagor Grundskoleförordningen, svenska som andraspråk. För vem? Grundskoleförordningen, hur kan svenska som andraspråk organiseras? Grundskoleförordningen, modersmålsundervisning, för vem? Grundskoleförordningen, studiehandledning, för vem? Litteraturlista för egen fortbildning

18. Svenska som andraspråk, för vem? 2 kap 15§ Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas för en elev. Förordning (1997:599)

19. Hur kan svenska som andraspråk organiseras? 2 kap 16 § Undervisning i svenska som andraspråk skall anordnas i stället för undervisning i svenska. Svenska som andraspråk kan därutöver anordnas som språkval, som elevens val, eller inom ramen för skolans val. Förordning (1997:599)

20. Modersmålsundervisning 2 kap 9§ Om en ellerbådaav elevens vårdnadshavareharettannatspråkänsvenskasommodersmålochspråket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har grundläggande kunskaper i språket och 2. eleven önskar få sådan undervisning. En samisk, tornedalsfinska eller romsk elev skall erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. 10 § Modersmålsundervisning kan anordnas 1. som språkval, 2. som elevens val, 3. inom ramen för skolans val, eller 4. utanför timplanebunden tid. Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Vid modersmålsundervisning i samiska skall den kursplan för samiska användas som Statens skolverk med stöd av 3 kap. 6 § sameskolförordningen (1995:205) har fastställt. Förordning (2002:1010)

21. Modersmålsundervisning 2 kap 12 § Om beslut fattas att modersmålsundervisning för en elev skall anordnas inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid skall samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare före beslutet. Förordning (1997:599) 13 § En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig lärare. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:97)

22. Studiehandledning på modersmålet 5 kap 2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:599) 3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:599)

23. Litteraturlista, läsa mer... Andersson, Lars-Gunnar, Språktypologi och språksläktskap, Liber, 2001 Bergman, Pirkko, Andraspråkseleverna och deras förutsättningar, två olika svenskämnen – två kursplaner. Skolverket och Liber, 1998 Bergman, P., Sjökvist, L., Bulow, K. & Ljung, B, Två flugor i en smäll. Att lära på ett andraspråk. Stockholm, Almquist & Wiksell, 1992 Franzén Elsie C. , Att bryta upp och byta land. Natur & Kultur, 2001 Gibbons, Pauline, Stärk språket - Stärk lärandet, Uppsala, Hallgren & Fallgren, 2006 Håkansson, Gisela, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Almqvist & Wiksell, 2003 Kjellin, Olle, Uttalet, språket och hjärnan: teori och metodik för språkundervisningen, Hallgren & Fallgren, 2002 Löthagen Annika, Lundenmark Pernilla och Modigh Anna. Framgång genom språket, verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Hallgren & Fallgren, 2008. Även Framgång genom språket i praktiken. Verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning. Viberg Åke Vägen till ett nytt språk. Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. Natur och Kultur, 2006