Torsten Allvar Lantmäteriet

1. Fortsatt samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna – Hur kommer detta att utformas? Är det en fråga bara för Lantmäteriet och kommunerna? Torsten Allvar Lantmäteriet Torsten Allvar, 2009-06-08

2. Är följande kritiska ord om Svenskt Lantmäteri sanna? Ärendehanteringen är för komplicerad, kvaliteten fel, tekniken omodern, arbetsorganisationen dålig, beslutsunderlaget ofta dåligt, rättning av underlaget tidsödande, myndighetssamverkan tar för lång tid, myndigheternas dataköp av varandra driver upp kundkostnaden, rättsförluster pga dubbelförvaltning av data på flera ställen, det är besvärligt och dyrt att köpa och nyttja data, informationen är svår att förstå, det är svårt att komma fram och få svar på frågor per telefon, svaranden tar inte ansvar för sitt svar

3. Exempel på tänkbar åtgärd Påstående: Lantmäteriet och kommuner för var sitt skikt med fastighetsinformation. Om vi jobbar i gemensam information uppnår vi att Vi sänker kostnader och kortar handläggningstider Höjer kvaliteten och minskar risken för rättsförluster

4. Varför väljer en kommun att föra egen fastighetsinformation? • Tradition från tidigare ansvar och teknik • Strikt krav på sammanhang mellan detaljer, fastigheter, planer etc • Kommunen har ”bättre” material än i DRK • Har ansvar för stomnät och behöver data med egna mätarkivuppgifter • Mäter själv i förrättning • Uppdatering via förrättningsakter ses som en begränsad arbetsinsats • Kostnaden för GSD-fastighetskartan är ”för hög” spec. om aktualitet krävs • GSD innehåller inte mätarkivuppgifter, R- PB-skikt • Uppdatering av nya leveranser av GSD i egen databas tekniskt svår • Behöver uppgifter om pågående förrättning • Försäljningsintäkter ingår i förvaltningens budget • Kommunen behöver ha koll på aktualitet och riktighet vid varje användning – bäst att lita på sig själv..

5. Har vi ett tydligt gemensamt teknikmål eller flera samtidigt? • Skicka förändringsdata mellan oss, men i princip jobba i två databaser som båda ses som original. • Att vi skall jobba från olika användarmiljöer mot ett gemensamt informationslager. • Att kommunens version är original och Lantmäteriet har en kopia..

6. Frågor som hänger ihop • Lagstiftningen, Svensk Inspirelag och PSI, lägenhetsregisterlag, lag om fastighetsregister osv • Geodatasamverkans affärsmodell • Standardisering, gränssnitt • Tekniska lösningar • Kommunernas och Lantmäteriets interna utveckling med organisation, ekonomi, personal och kompetens • Kommunens och Lantmäteriets ”dolda” syn på materialet, tradition, ideell upphovsrätt mm (”sitter i väggarna”). • Samverkansavtal, dess roll och innehåll? Vad skall (måste) vi avtala om?..

7. Svensk Geodatastrategi Focus på tillhandahållande I Norge började man att utveckla Geovekst över tio år före datadelningen via Norge Digitalt. Utan Geovekst hade inte Norge Digitalt varit möjligt. Kan Svensk datadelning vara möjlig utan att vi har en modell liknande Geovekst?

8. Svensk Geodatastrategi frågor både till databasförvaltare och användare • Vilken organisation har ansvar för vilken information? • Hur fungerar samverkan mellan organisationer som har delat informationsansvar? • Nyttjare av databaser som inte ingår i förvaltningssamverkan – kan de bidra till kvalitetsförbättringar?

9. Samverkan idag Lantmäteriet+kommunen -- referenssystem -- DRK i tätort inkl planmosaik -- adress, lägenheter, byggnadsregister Vägverket+kommunen+Lantmäteriet+ skogsnäringen -- vägnätet Lantmäteriet + Länsstyrelsen + Skogsstyrelsen + RAÄ + kommunen -- Områdesskydd Lantmäteriet + SMHI -- Hydrografi, bl.a. strandlinjer

10. Samverkan idag • Olika modeller för samverkan för varje informationsslag, olika normalavtal, olika beskrivningar av ansvaret • Olika geografiska avgränsningar av samverkans/ansvars-områden, det är inte tydligt för oberoende användare hur dessa ansvarsområden ser ut

11. Samverkan Lantmäteriet – kommunen Exemplet registerkartan: Parterna samverkar för att kvalitetsförbättra registerkartan. Avtal är skrivet. En kartbilaga visar samverkansområden.

12. Kartbilaga till DRK- avtal mellan Lantmäteriet och Gagnefs kommun 2008-12-15 Blått är nuvarande samverkansområden rött är nya samverkansområden

13. Övriga organisationer med ”formella” ansvar för geometrier • NVDB-organisationen • Vägverket • Länsstyrelsen • Naturvårdsverket • SCB • Osv

14. Registerkartan

15. Registerkartan storskalig/småskalig

16. Samverkan idag • Olika modeller för samverkan för varje informationsslag, olika normalavtal, olika beskrivningar av ansvaret • Olika geografiska avgränsningar av samverkans/ansvars-områden, det är inte tydligt för oberoende användare hur dessa ansvarsområden ser ut • Olika ekonomiska samverkansregler – bl.a. upphovsrätt och nyttjanderätt • Olika tekniska lösningar för ajourhållningssamverkan och för tillhandahållandet av den ajourhållna databasen • Kvalitetsbeskrivningen är olika för skilda informationsskikt • Det är inte säkert att geografiska skikt förvaltade av olika organisationer kan läsas ovanpå varandra, t.ex. fastighetsindelning relativt miljöbalksbestämmelse. Vi saknas gemensam kvalitetsmodell

17. Övriga organisationer som inte samverkar idag Organisationer som mer utpräglat är nyttjare och inte samverkar i kvalitetsförbättring och ajourhållning har en kundrelation till kommun eller Lantmäteriet eller NVDB ..osv. De bidrar inte aktivt i kvalitetsarbete…. Eller borde de det ? De kanske bättrar redovisningen utan att den förvaltningsansvariga får veta det.

18. Samverkan i morgon - en idéskiss • Organisationer och företag som är beroende av bra kvalitet i grunddata samverkar om en gemensam kvalitetsbild • Ansvaren är tydligt definierade avseende geografiskt område, kvalitet, ajourhållning, lagring, • Grundprinciper är: – för allt nyttjande som innebär kontroll av grunddatas riktighet skall kontrollen återföras till informationsansvariga – nyttjarnas resurser satsas i första hand på att bidra i kvalitetsarbetet, först i andra hand köp- och sälj!

19. Zonindelning av kommunen utifrån databaskvalitet och ansvar Blått = ”primärkarteområden” Rött = ”landsbygdsbyar” Övriga områden = Områden med areell produktion, naturskydd etc. Reservområde = fjäll, sammanhängande impediment

21. Arbetssätt Kommunvis eller indelning av länet i regioner? exempel • Malung-Sälen, Vansbro • Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik • Leksand, Gagnef, Falun, Säter, Borlänge • Hedemora, Avesta, Fagersta, Norberg • Ludvika, Smedjebacken

22. Deltagare, exempel • Kommunens mät&kart, plan, gatu • Lantmäterikontor • Länsstyrelsen • Elnätsbolag • Vägverk/Banverk • Skogsstyrelsen • osv

23. Önskemål för samverkansavtal Kvalitetsförbättringar av databaser i projekt Egen ekonomi, flera intressenter, specifikationer, klargjord upphovsrätt, upphandling med stöd av HMK, projektavtal avslutas när projektet är klart. Kan gälla DRK-geometri, DRK-rättigheter, DRK- bestämmelser, stomnät-referenssystem, byggnadsgeometrier etc.

24. Önskemål för samverkansavtal Definiera gemensamma processer där vi bl.a. behöver reda ut ansvar, ekonomi, datautbyte och beskriva arbetsflödet. Upprätta samverkansavtal mellan parter med de olika rollerna i handläggningen. Avtalen gäller tillsvidare – måste tåla förändringar, detaljerna skall successivt förbättras t.ex. i ett Lean/KASAM-arbete. Fokus måste vara på handläggarna. Ett avtal per kommun med bilagor eller flera processvisa avtal? • Förrättningsprocess (t.ex. via FRANS) • Planprocessen (t.ex. via ”digital planprocess”) • Plangenomförandeprocess ( via FRANS +…) • ”Adressättningsprocess” (LINA eller annat system) • Bygglovprocess (via… + LINA….)

25. Startmöte för ökad regional samverkan • Kvalitets- och nulägesbeskrivning • Berörda informationsskikt • Kvalitetszonindelning, ansvarsområden • Kravspecifikationer • Datalagring, e-tjänster mellan parterna etc. • Principer för samverkan – ajourhållning, kvalitetsförbättring, mötesordning, projektsamarbeten, övrigt

26. Nytt ramavtal SKL - Lantmäteriet Nytt avtal skall innefatta datadelning Version både för kommun som är partner och som väljer att stå vid sidan av detta Själva avtalsstrukturen är en öppen fråga, t.ex. antalet normalavtal Samverkansnivåerna kommer att ses över Samverkansgruppen inriktas sig mycket nu mot att vi behöver bygga upp regional samverkan! Hur?

27. Vad gör vi i väntan på datadelning och nya avtalsmodeller? Förslag: Aktivt göra inspel i den treåriga DRK-planen Verka för att vi hittar samfinansieringar i kvalitetsarbetet Tydliggöra ansvarsfrågor Gemensamt definiera kvalitetszoner Vart tog Mätningskungörelsen vägen?