Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD

1. Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD Allmän SiS-rapport 2009:08 Berit Bihlar Hornö LVM-hem

2. Hornö LVM-hem • Ett av 11 LVM-hem som tar emot vuxna missbrukare. • 44 vårdplatser • Målgrupp är vuxna män som är våldsbenägna och/eller har svåra psykiska störningar.

3. Psykologutredningar som underlag för behandlingsplanering. • Neuropsykiatriska frågeställningar ökat kontinuerligt sedan slutet av -90-talet • Fördubbling av ADHD-diagnoser mellan 2005-2007

4. Bakgrund till studien • En mängd enskilda komplicerade utredningsärenden gett upphov till frågor som • ”Vad är vad” i all problematik? • Hur ser gruppen ut? Likheter, skillnader med vad som beskrivs i litteraturen och övriga LVM-klienter. • Hur har det gått? Hjälper det med medicin för denna psykosocialt och psykiatriskt ”tunga” grupp? • Motsvarar utfallet den stora arbetsinsatsen?

5. Komplicerande omständigheter • Inte fullt utvecklade rutiner för utredning och behandling. • Klienter från hela landet, försvårat att utveckla samarbete med hemlandstingens neuropsyk. enheter. • Ofta svårt att veta vart remisserna skall skickas • Svårt få tag på läkare (för påbörjande av medicinering på Hornö) • Långa väntetider till specialistenheterna för de klienter som hinner lämna Hornö.

6. Undersökningsgrupp • Tidsperiod: 1/1 2004 till och med 30/6 2008 • 71 utredda för ADHD • 47 klienter fick ADHD-diagnos • Undersökningsgrupp är 60 klienter. • Bortfall av uppföljningsdata är 11 klienter. Av dem är fem avlidna och sex inte varit möjlig att få någon information om • 49 klienter har följts upp

7. Åldersfördelning • Stor skillnad i åldersfördelning mellan ADHD-gruppen och LVM-klienter i stort. • Undersökningsgruppen domineras av yngre klienter. (73% mellan 18-29 år) • Manliga LVM-klienter mer jämnåldersfördelning.(35% mellan 18-29 år)

8. Social bakgrund Jämfört med LVM-klienter i stort: • Färre vuxit upp med båda föräldrar(27 % resp. 40 %) • Betydligt större omfattning haft föräldrar som missbrukat och/eller har psykiska problem under uppväxten. (55% resp. 29%) • Stor andel med komplikationer under graviditet/förlossning (31%, sannolikt fler –stort bortfall) (finns ej jämförelsedata)

9. Vårderfarenheter • Betydligt oftare varit omhändertagna enligt LVU (40% resp. 14% för samtliga LVM-klienter) • 57% haft barnpsykiatrisk kontakt • 60% haft kontakt med vuxenpsykiatrin

10. Utbildning och arbetslivserfarenhet • Ofta någon form av specialundervisning (65%) • Ofta med ofullständiga betyg. • Få har gått teoretisk linje i gymnasiet (5%) • 41% arbetat mer än 2 år.

11. Missbruk* *Obs! så gott som alla är blandmissbrukare.

12. Neuropsykiatriska diagnoser

13. Psykiatriska diagnoser

14. Kognitiva funktioner • Medel IK är 88.2, dvs. i nedre normalzon • Undergenomsnittliga resultat på funktioner som är nedsatta vid ADHD (arbetsminne och psykomotorisk snabbhet). • Svårigheter med exekutiva funktioner (Hjärnans dirigent) • Uppmärksamhet, koncentration • Arbetsminne • Initiativ • Planering • Organisation • Impulskontroll • Strategibyte • Självkorrigering

15. Uppföljning • Boende/vårdform • Missbruk • Medicinering för ADHD • Insättning av medicinering. Var? Har betydelse? • Kombination av dessa

16. Boende/vårdform och missbruk* n=49, 7 i tvångsvård *Uppgiftslämnare är socialsekreterare

17. Medicinering

18. Vård/boendeform och medicinering

19. Medicinering och missbruk

20. Slutsatser • Gått sämst för dem som aldrig påbörjat medicinering • Klienter som medicinerar är i högre grad i någon form av behandling

21. Inställning av medicin Antagande att inställning på institution är bättre för att: • Medicinsk behandling av missbrukare kräver en fast ram • För höga förväntningar (”kick-effekter”) från klienterna • Personal kan ge positiv feed-back • Möjlighet till utvärdering av medicineffekt och justering/ändring av medicin

22. Inställning av medicin (forts.) • 20 klienter inställda på Hornö • 12 av dem fortfarande i någon form av behandling (60 %) • 8 klienter inställda i öppen vård • 2 av dem fortfarande i någon form av vård ( 25 %) • Slutsats: Antagandet att det är bättre att ställas in på institution får stöd av resultat.

23. Vilka (19) har inte påbörjat läkemedelsbehandling? • 7 har själva avböjt medicinsk behandling • 3 har kallats, men inte kommit • Resterande 9: Administrativa hinder (ej funnits läkare, klienten inte varit drogfri tillräckligt länge, inte blivit kallad)

24. Några positiva överraskningar • 3 klienter som tackat nej till läkemedelsbehandling var drogfria, hade eget boende och arbete, varav 2 på öppna marknaden • 3 klienter som skattats som psykiatriskt särskilt symptombelastade haft en lång tids stabilitet. Gemensamt är en fungerande vårdkedja.

25. Mindre positiva fynd • Många av de som skattats som psykiatriskt särskilt symtombelastade har inte fått adekvat hjälp • Stor del av hela gruppen som inte fått adekvat hjälp trots kontakter med barnpsykiatrin (57%) och omhändertagande enligt LVU (>40%)

26. Sammanfattning • Av 71 neuropsykiatriskt utredda fick 60 diagnos (ADHD el ADD) • 28% av samtliga vårdade hade ADHD-diagnos. Stämmer relativt väl med de prevalenssiffror som finns för missbrukare • Kan finnas fler med ADHD, endast 48 % av samtliga klienter som genomgått psykologutredning

27. Sammanfattning (forts.) • Hög grad av psykosocial belastning, ex. • Stor förekomst av missbruk och/eller psykisk störning hos vårdnadshavare. • Låg utbildningsnivå • Liten arbetslivserfarenhet

28. Sammanfattning (forts.) • Lång vårdhistoria • Låg grad av frivilliga behandlingar • Hög grad av samsjuklighet

29. Sammanfattning (forts.) • Gruppen normalbegåvad, men lägre medelvärde än normalpopulationen • Omfattande exekutiva svårigheter

30. Sammanfattning (forts.) Resultat av uppföljning måste tolkas försiktigt, men det talar för: • Gått sämst för klienter som aldrig börjat med läkemedelsbehandling (19klienter)

31. Att beakta • Finns risk för återfall även med läkemedelsbehandling för ADHD • Nödvändigt med parallella behandlingar för ADHD och komorbida tillstånd • Ett förbättringsområde är att utveckla icke farmakologiska behandlingsmetoder för ADHD-problematik, som färdighetsträning (utvecklande av copingstrategier), psykoedukation, coachingstöd.

32. Avslutande slutsats • Vi har fått bekräftat att det varit rätt att välja neuropsykiatriska utredningar för denna psykosocialt, psykiatriskt och neuropsykiatrisk hårt belastade grupp g