1 / 76

INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2)

INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2). Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein. 1. 1. Inledning: Privaträtten och den juridiska argumentationen. Vad är rätt? rättsordningen ger uttryck för makten i samhället rättsordning = normer  beteende

bambi
Download Presentation

INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. INDIVIDEN OCH AFFÄRSVERKSAMHET (GRUNDMODUL 2) Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein 1 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1

  2. Inledning: Privaträtten och den juridiska argumentationen • Vad är rätt? • rättsordningen ger uttryck för makten i samhället • rättsordning = normer  beteende • normerna ska iakttas (sanktioner) • samverkan mellan rätten och moralen • rättsdogmatiken contra den praktiska rättsskipningen • tolkningen • rättskällorna – grundpelare i den juridiska argumentationen

  3. INNEHÅLL I INLEDNING II ALLMÄN OBLIGATIONSRÄTT III SKADESTÅNDSRÄTT IV SAMFUND OCH STIFTELSER 3 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 3

  4. I INLEDNING PRIVATRÄTT OFFENTLIG RÄTT Civilrätt Statsförfattningsrätt Obligationsrätt Förvaltningsrätt Sakrätt Skatterätt Immaterialrätt (Straffrätt) Familje- och kvar- (Processrätt) låtenskapsrätt (Internationell rätt) Handelsrätt Arbetsrätt Miljörätt 4 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 4

  5. OM RÄTTSOMRÅDEN olika indelningar och indelningsgrunder faktiska problem kan ofta inte placeras på givna rättsområden utan svårigheter privaträtten handlar om rättsförhållanden mellan privata rättssubjekt (såväl enskilda individer som privaträttsliga samfund och stiftelser) rättsförhållanden som baserar sig på frivilliga utfästelser (avtal) även rättsförhållanden som rättssubjekt mot eller oberoende av sin vilja kan bli bundna vid (skadeståndsskyldighet) olika rättspositioner (äganderätt) 5 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 5

  6. PRIVATRÄTT – OFFENTLIG RÄTT en central systematisk indelning privaträtt: privata intressen  privata intressen; offentlig rätt: offentliga intressen  privata intressen (eller: offentliga intressen  offentliga intressen) andra indelningsgrunder: rollen av parterna i rättsförhållandet; värderingarna; påföljdssystemet; begreppsliga skillnader men: ett enskilt rättsförhållande kan inte alltid förklaras som enbart privaträttsligt eller offentligrättsligt exempel: HD 2006:71 6 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 6

  7. PRIVATRÄTTEN OCH MARKNADSEKONOMIN privaträtten har en central roll i marknadsekonomin aktörerna skall följa vissa regler konflikter på marknaden  lösningar privaträtten har sina rötter i den romerska rätten liberalismen: den fria och rationella viljan begreppet privatautonomi individen har en frihetssfär avtalsfrihet! individen får bestämma om sin verksamhet  ansvar för verksamhetens följder staten garanterar att 1) friheten och 2) ansvaret förverkligas (tvångsmaskineri) 7 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 7

  8. ”NYA” VÄRDERINGAR omsättningens intresse och tillitsskyddet jfr skyddet av status quo utgångspunkt: den som agerar i motiverad god tro bör skyddas välfärdssamhället som ideal på 1900-talet  inverkan på den privaträttsliga regleringen den s.k. sociala civilrätten skälighetsprincipen och skyddsprincipen som utgångspunkter olika verkan i olika rättsförhållanden (konsumentavtal – kommersiella avtal) 8 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 8

  9. II OBLIGATIONSRÄTT: FORDRINGAR Inledning Kontraktansvar, utomkontraktuellt ansvar och återbäring av obehörig vinst Vem skall fullgöra prestationen? Överlåtelse av fordran Ränta När och hur förpliktelser upphör Indrivning av fordringar 9 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 9

  10. 1. INLEDNING obligationsrätt: förpliktelser (deras innehåll, uppkomst, förändring och upphörande) jfr den sakrättsliga sidan av förmögenhetsrättigheter FÖRMÖGENHETSRÄTT OBLIGATIONSRÄTT SAKRÄTT IMMATERIALRÄTT X A B ägarförbehåll (bindande X–A!) köpavtal (bindande A–B!) Har X rätt att kräva att B återlämnar bilen? 10 21.10.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 10

  11. allmän / speciell obligationsrätt den allmänna delen: gemensamma drag; systematik; grundläggande frågor den speciella delen: enskilda fordringar Varför allmänna läror? allmänna läror = allmänna principer, begrepp, definitioner (exempel: Hur uppstår ett fordringsförhållande?  distinktionen mellan avtalsbaserat ansvar och utomobligatoriskt ansvar) en bättre överblick över de olika avtalstyperna liknande problem  liknande lösningar en inre koherens! rättssäkerhet 11 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 11

  12. EXEMPEL: BEHOVET AV ALLMÄNNA LÄROR • distinktionen mellan kontraktuellt ansvar, utomkontraktuellt ansvar och återbäring avobehörig vinst • exempel:Företaget A har förhandlat med företaget B om samarbete med att starta en webbhandelsplats. B har låtit göra en marknadsundersökning på egen bekostnad och beställt ett utkast till layout från en grafisk designer. A drar sig ur två veckor innan parterna skulle underteckna det skriftliga samarbetsavtalet.  Kan B kräva a) uppfyllelse av avtalet, b) att A ersätter (en del av) kostnaderna eller c) ersättning för att A dragit nytta på B:s bekostnad? • den traditionella utgångspunkten: Om det inte finns någon utfästelse av A, kan A inte åläggas ansvar på en kontraktuell grund. • Vilken betydelse?  olika ersättningskriterier när det gäller a) ansvarsgrunden (= Varför borde A ersätta?  utfästelse/löfte? skadegörande beteende? allmänna rimlighetssynpunkter?)och b) ansvarets omfattning (Vad – och till vilket belopp – borde A ersätta?) samt c) särskilda frågor såsom preskription

  13. FÖRPLIKTELSER MELLAN PERSONER • parterna i rättsförhållandet: gäldenär och borgenär (fordran – förpliktelse) X Y borgenärgäldenär gäldenärborgenär • Exempel: X köper en bil från B. X har en avtalsbaserad förpliktelse (att betala köpeskillingen) och en fordran (rätt att få en felfri vara i rätt tid) gentemot Y (och vice versa).

  14. Lisa och Lasse köper en lägenhet tillsammans. För att finansiera bostadsköpet tar de banklån. Lisas far ställer borgen som säkerhet för lånet. • olika förpliktelser: Lisa och Lasse gentemot säljaren (köpeskilling) samt gentemot banken (amorteringar); Lisas far om borgensman gentemot banken osv. • A kör bil och underlåter att iaktta väjningsplikt mot B som närmar sig från höger. Bilarna krockar och båda måste repareras. • obligatorisk trafikförsäkring: förpliktelse: trafikförsäkringsbolaget

  15. CENTRALA FRÅGOR uppkomst  På vilket sätt uppkommer fordringsrätter? parter  Vem 1) skall fullgöra prestationen 2) är berättigad till prestationen? innehåll  På vilket sätt skall prestationen ske för att den skall vara riktig? tid  När skall prestationen fullgöras? sanktioner  Vilka åtgärder kan borgenären vidta om inte en riktig prestation sker? ändring eller upphörande  På vilket sätt ändras, överförs och upphör fordringsrätter? 15 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 15

  16. 2. KONTRAKTANSVAR, UTOMKONTRAKTUELLT ANSVAR OCH ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST förpliktelser kan uppkomma på tre olika sätt: genom avtal på basis av skadegörande beteende genom obehörig vinst som skall återbäras 16 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 16

  17. Kontrakt Utomkontrakt Obehörig vinst Exempel: B köper bostadsaktier av A. Enligt köpavtalet ansvarar A för alla eventuella kostnader som orsakas av byggandet av en hiss.  A är ansvarig gentemot B (grund: icke-uppfyllelse; villkor) Bolaget A driver en bensinstation. Det kommer fram att markägaren B: s tomt har drabbats av en skada då bränsle har läckt ut.  A är ansvarig gentemot B. (grund: utövande av verksamhet; MiljöskadeL 7 §) A har av misstag betalat in 1 000 euro på B:s konto. B bör återbära det felaktigt betalda beloppet. Grunden för förpliktelsen – typsituationer... A B avtalsvillkor A B A B

  18. Kontrakt Utomkontrakt Obehörig vinst Exempel: B köper bostadsaktier av A. Enligt köpavtalet ansvarar A för alla eventuella kostnader som orsakas av byggandet av en hiss.  Kan bolaget D ställa krav gentemot A? (HD 1999:96) Kan köparen C ställa krav gentemot A? Bolaget A driver en bensinstation. Efter att A blivit försatt i konkurs köps fastigheten av B. Det kommer fram att tomten har drabbats av en skada då bränsle har läckt ut.  Är oljebolaget X ansvarigt gentemot B? (grund: samarbetsavtal mellan X och A, se MiljöskadeL 7 §) (HD 2011:62) A och B lever i samboförhållande. A betalar handpenningen och 70 % av köpeskillingen då paret köper ett egnahemshus. Lagfarten antecknas enligt andelen 50–50. Kan A kräva på återbäring efter att samboförhållandet upplösts? ... och udda konstellationer D A B C avtalsvillkor X A B A B

  19. OM ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST en person kan t.ex. betala en räkning till fel mottagare eller en betalning kan överföras till fel konto av banken  i dessa fall får mottagaren en fördel som varken baserar sig på avtal eller på skadeståndsskyldighet rättvisekravet och skälighet: förutsätter rättelse (?) På vilken rättslig grund? 19 21.10.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 19

  20. LÖSNINGSMODELLER återbäring av obehörig vinst (tysk rätt; BGB 812 – 822 §) kontraktsfiktion ’quasi-contract’ enligt angloamerikansk modell bedömning in casu (skandinaviska länder) Finland: återbäring som utgångspunkt (ingen allmän bestämmelse såsom i BGB, men ett stort antal regler) 20 21.10.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 20

  21. ÅTERBÄRING AV OBEHÖRIG VINST – PROBLEMATIKEN • två synvinklar: MOTTAGAREN • ingen möjlighet att följa med betalningstrafiken • ingen oaktsamhet • tillitsskydd (i synnerhet för privatpersoner) BETALAREN • prestationen skett av misstag  rätt att kräva åter • inget vederlag (”i gengäld”) konflikt omsättningens intresse ingen rättsgrund en avvisande inställning till vårdslöshet en (objektiv) obalans ÅTERBÄRING FÅR BEHÅLLA

  22. ÅTERBÄRING – FAKTORER VILKA KAN HA BETYDELSE • tid • betalarens och mottagarens ställning i utgångsläget • summa (storlek) • typ av transaktion • Har mottagaren hunnit använda prestationen? tid lång kort konsument näringsidkare stort litet belopp

  23. ÅTERBÄRING – FAKTORER VILKA KAN HA BETYDELSE • tid • betalarens och mottagarens ställning i utgångsläget • summa (storlek) • typ av transaktion • Har mottagaren hunnit använda prestationen? tid lång kort konsument näringsidkare stort litet belopp

  24. GRUNDFÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ÅTERBÄRING Mottagaren har fått en fördel av betalningen (eller av annan orsak) (jfr skadeståndskrav) Vinsten har varit obehörig (uppfyllelsesyfte saknas) Mellan nyttan och prestationen föreligger ett samband enligt vilket utnyttjandet har skett på en annans bekostnad 24 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 24

  25. CASE: ”VINSTEN HAR VARIT OBEHÖRIG” (JFR HD 1999:28) ett avtal mellan staden (S) och ett byggnadsentreprenadbolag (A) (samt vissa andra bolag) ändring av stadsplanen för de områden där bolagen ägde fastigheter A skulle betala en ersättning till S (805 000 mk) A gick i konkurs; Akb krävde på återbäring HD: ingen laglig grund för betalningen men: inte skäl att ge rättsskydd för anspråk på återbetalning 25 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 25

  26. CASE: HD 2005:60 underhållsbidraget hade betalats som ett engångsbelopp men hade senare visat sig sakna grund A B ett underhållsavtal (500 mk/mån 1.8.2001– 20.8.2008) kvittning vid avvittringen, 35 000 mk dvs 70 månader barnet hade bott lika mycket hos A och B; dessutom hade B:s inkomster stigit talan om ändring: anhängig 18.2.2003 TR och HovR: återbäringen inte kunde verkställas för tiden före denna tidpunkt; HD: den faktiska ändringen i förhållandena 26 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 26

  27. 3. VEM SKA FULLGÖRA PRESTATIONEN? två sidor: 1) Vem har rätt att prestera? 2) Vem har ansvar för prestationen? kärnfrågan: Vem kan prestera med befriande verkan? exempel: Lasse har lämnat ett anbud om att köpa en bostad. Han har betalat in handpenningen till fastighetsmäklaren. Mäklaren har inte betalat summan till säljaren Kajsa K. Kan Kajsa K kräva summan av Lasse? förpliktelser där den personliga insatsen är särskilt framträdande Rodhe: kirurgiskt ingrepp som exempel konstnärliga prestationer arbetsprestationer i allmänhet 27 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 27

  28. FLERA GÄLDENÄRER

  29. SOLIDARISKT ANSVAR • huvudregeln då det finns flera huvudgäldenärer • innebär att alla gäldenärer svarar för hela skuldbeloppet gentemot borgenären • exempel: bolagsmannens ansvar i ett öppet bolag • ansvaret gentemot borgenären skall skiljas från ansvaret mellan gäldenärerna • regressrätt (1)“Betala 2 000 euro.” (2)“Betala 1 000 euro.” 2 000,- = (reellt) krav = fordringsförhållande A X B

  30. DELAT ANSVAR i samband med att en skuldförbindelse undertecknas kan det uttryckligen avtalas om att gäldenärerna är ansvariga enligt huvudtalet eller bestämda andelar kanaliseringsreglerna = borgenären kan kräva var och en av gäldenärerna endast dennes andel av skulden 30 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 30

  31. ANSVAR PÅ BASIS AV BORGEN lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) borgen = en förbindelse genom vilken borgensmannen utfäster sig till ansvar för huvudgäldenärens skuld borgen har inget självständigt syfte (jfr on first demand-garanti) BorgensL 15 §: ”Borgensmannens ansvar gentemot borgenären upphör när huvudförpliktelsen är betald eller när den annars har upphört.” 31 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 31

  32. borgen har en säkerhetsfunktion garanterar prestation för huvudskulden unga kredittagare med låga inkomster; småföretagare talrika rättsfall rättsförhållandena enskild borgensman – kreditgivare (jfr konsument – näringsidkare) definition: enskild borgensman borgenär: informationsplikt; aktivitet; allmän omsorgsplikt BORGENÄR skuld (t.ex. banklån) borgensman: betalningsskyldighet (borgensansvar, förpliktelse) GÄLDENÄR BORGENSMAN regresskuld (gäldenärens betalningsskyldighet) 32 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 32

  33. Innehållet i borgen 33 • Borgensmannen svarar endast för skuldkapitalet, om inte annat avtalats. • borgen är 1) proprieborgen eller 2) enkel borgen • fyllnadsborgen (BorgensL 3.2 §) • generell borgen • kontraborgen ställs som garanti för regressfordran (gäldenären – borgensmannen) • specificerad borgen: borgensmannen vet vad utfästelsen innebär • generell borgen: utfästelsen gäller även annat än en specificerad förpliktelse • 5.1 § i BorgensL: det högsta belopp som borgensmannens ansvar omfattar bör bestämmas • 6.1 § i BorgensL: borgensmannen kan bestämma en tidpunkt efter vilken han inte svarar för nya huvudförpliktelser Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 33

  34. Kreditgivarens informationsskyldighet 34 • 12 § i BorgensL: kreditgivarens informationsplikt innan borgen ställs • omständigheter som har en väsentlig betydelse för borgensmannens ställning • omständigheter i anslutning till gäldenärens betalningsförmåga • 13 § i BorgensL: informationsplikten medan generell borgen är i kraft • 14 § i BorgensL: borgensmannen rätt att på begäran få upplysningar om huvudförpliktelsen Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 34

  35. Jämkning av borgen 35 • den allmänna jämkningsbestämmelsen (RättshL 36 §) gäller även borgensförbindelser • en särskild bestämmmelse i BorgensL: enligt 7 § kan en enskild borgensmans ansvar gentemot en kreditgivare jämkas • förutsättningar: 1) obalans; 2) kreditgivarens vetskap (”kände eller borde ha känt till”) • försummelse av informationsplikt Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 35

  36. NÄR FÅR SKULDEN INDRIVAS HOS BORGENSMANNEN? • Enkel borgen förfaller när huvudförpliktelsen har förfallit till betalning och det är inte möjligt att i utsökningsväg indriva huvudförpliktelsen hos gäldenären. • Proprieborgen förfaller när huvudförpliktelsen har förfallit till betalning. • Fyllnadsborgen förfaller när säkerheten har sålts. • vissa undantag • obs. borgensmannens kvittningsrätt • se även Fivas standard 2.1 (26.10.2007) 6.2 punkt 13 och14 • så liten olägenhet som möjligt • gäldenärens säkerhet i första hand (om möjligt)

  37. Upphörande av borgensmannens ansvar 37 borgensmannens ansvar upphör när huvudförpliktelsen är betald eller när den annars har upphört borgenären låtit bli att uppge sin fordran (t.ex. i gäldenärens konkurs) borgenären (utan borgensmannens samtycke) befriar gäldenären från ansvar tre år har förflutit från det att huvudförpliktelsen förfallit till betalning (om inte preskriptionen avbrutits) Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 37

  38. DEN ENSKILDA BORGENSMANNENS SKYDD bestämmelserna är tvingande borgen anses vara fyllnadsborgen vid bostadskrediter, då bostaden används som säkerhet kreditgivarens informationsskyldighet jämkningsmöjligheten borgensmannens regressrätt 38 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 38

  39. FAQ – Vad tror Du att händer om… … borgensmannen avlider? … borgensmannen blir försatt i konkurs? … det finns tre borgensmän (A, B och C), A har betalat hela skulden och B har blivit försatt i konkurs? … borgenären lämnar tillbaka bostadsaktier som ställts som pant? 39 21.10.2014 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 39

  40. 4. NÄRMARE OM SKULDEBREV OCH OM ÖVERLÅTELSE AV FORDRAN skuldebrev = ett instrument med en skuldförbindelse olika slags skuldförbindelser lagen om skuldebrev (1947/622) 1 §: utfärdande av ett skuldebrev  ansvar för uppfyllelse (men: invändningsrätt) ett fordringsbevis med en rätt stark fordringspresumtion (borgenärspresumtion) invändningar: t.ex. avsaknad av rättshandlingsförmåga Vem har bevisbördan? 40 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 40

  41. ÖVERLÅTELSE AV FORDRAN överlåtelse (jfr andra typer av förvärv) = borgenären överlåter sin rätt till prestationen till en annan (som blir den nya borgenären) huvudregeln: möjligt utan gäldenärens samtycke t.ex. factoring fordringar som baserar sig på ett fordringsbevis: skuldebrev, växel, check 41 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 41

  42. ÖVERLÅTELSE AV SKULDEBREV den nya borgenären kan vara omedveten om en viss relevant omständighet (t ex att skuldebrevet är förfalskat) några exempel: borgenärsbyte  gäldenären betalar till den tidigare borgenären; gäldenären framställer att skuldebrevet är ogiltigt på grund av grovt tvång begreppet god tro 42 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 42

  43. ÖVERLÅTELSE – ENKLA OCH LÖPANDE SKULDEBREV olika rättsverkningar! enkla skuldebrev ställt till viss man 27 § lagen om skuldebrev: ”Då ett enkelt skuldebrev har blivit överlåtet, har den nye borgenären inte bättre rätt mot gäldenären än överlåtaren hade.”  den nya borgenärens ställning exempel: kvittningsmöjligheten löpande skuldebrev ställt a) till innehavaren eller b) till viss man eller order överlåtbarhet  förvärvaren har ett rätt omfattande invändningsskydd starka/svaga invändningar jfr kvittningsmöjligheten (mycket mera begränsad!) 43 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 43

  44. FACTORING – EXEMPEL factoring = säljaren överför sina fordringar till kreditgivarföretaget (= factoringföretaget); köparen betalar till factoringföretaget) viktigt för den nya borgenären: denuntiation (meddelande till gäldenären) Varför?  t.ex. säljarens konkurs X2 (kreditgivaren/förvärvaren) X1 (säljaren) Y (köparen) 44 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 44

  45. ÖVERLÅTELSE AV SKULDEBREV – ”SO WHAT”? • ”enkelt skuldebrev” • ”löpande skuldebrev” (överlåtelse av aktie) B factoringföretag A avtalsbrott kunden (betalning till B 186 000,-) 125 000 till staten (EXTRA) C A (RA Ab) B (banken) X (MP) konkurrerande anspråk pantsättningsavtal

  46. 5. RÄNTA löpande ränta och dröjsmålsränta löpande ränta= den ränta som löper före förfallodagen; dröjsmålsränta = den ränta som löper efter förfallodagen exempel: förfallodag 15.12.2013 30 000 euro 30 000 euro 1,3 % betalning 13.12: 30 390 euro betalning 21.12: 30 390 euro + dröjsmålsränta 46 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 46

  47. LÖPANDE RÄNTA räntelagens 3 § 1 mom: ”Gäldenären är inte skyldig att betala ränta för tiden före gäldens förfallodag.” men: praktiken! avtal förutsätts (konsumentkrediter: skriftligt) räntefoten: 3 § 2 mom: ”Om det har avtalats att ränta skall betalas på en gäld utan att räntefoten har bestämts, skall gäldenären betala en årlig ränta som svarar mot den i 12 § avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga.” 47 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 47

  48. DRÖJSMÅLSRÄNTA presumtion: skyldighet att betala dröjsmålsränta räntelagens 4 § 1 mom. från vilken tidpunkt? förfallodagen är avtalad  från förfallodagen förfallodagen är inte avtalad  en månad efter att borgenären kräver betalning obs. skadeståndsskuld (obs. uppsåtligt brott) 48 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 48

  49. Exempel: dröjsmålsränta • Anna Jansson har ingått ett avtal med entreprenören Kalle Karlsson om en elinstallation. När entreprenaden är färdig får Anna en faktura enligt vilken Anna ska betala 3 210 euro till Kalle. Förfallodagen är 28.8.2013 och dröjsmålsräntan 11 %. Anna betalar 2 600 euro 12.9.2013. 30.9.2013 får Anna en uppmaning av Kalle att betala den resterande summan jämte dröjsmålsränta. Hur beräknas dröjsmålsräntan och vad ska Anna prestera om hon betalar 7.10.2013?

  50. 6. NÄR OCH HUR FÖRLIKTELSER UPPHÖR förpliktelsen kan upphöra på grund av prestation eller utan prestation UPPHÖRANDE AV FORDRAN PRESTATION INGEN PRESTATION riktig prestation surrogat- preklusion preskription eftergift konfusion prestation 50 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 50

More Related