Bolagsrättens grunder Individen och affärsverksamhet , Grundmodul 2

1. BolagsrättensgrunderIndividenochaffärsverksamhet,Grundmodul 2 Åbo Akademi Hösten 2013 Paula Klami-Wetterstein Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 1 1

2. Om näringsfriheten • Finlands grundlag 18 §: ”Näringsfrihet och rätt till arbete. Var och en har i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Det allmänna skall sörja för skyddet av arbetskraften.” • demokratin, liberalismen, de grundläggande fri- och rättigheterna • marknadsekonomi; en fri konkurrens • obs. även egendomsskyddet 2

3. Näringsfrihet och lag angående rättighet att idka näring (122/1919) • 1 §: På de villkor som stadgas i denna lag får laglig och med god sed förenlig näring idkas av • fysiska personer som är bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet • finska sammanslutningar och stiftelser samt • utländska sammanslutningar och stiftelser som har registrerat en filial i Finland [- -]. • ”laglig och med god sed förenlig”  jfr bordellverksamhet • obs. distinktionen mellan 1) fria näringar, 2) näringar som förutsätter anmälan, 3) tillståndspliktiga näringar • Vissa förfaranden kan leda till näringsförbud (för viss tid). 3

4. Olika företagsformer – jämförelse enskild näringsidkare • Näringsverksamhet kan idkas på många olika sätt. • enklaste sättet: • det rättsliga begreppet enskild näringsidkare = i regel en sådan företagsverksamhet som fysiska personer i sitt eget namn bedriver och för vilken man skall göra en anmälan till handelsregistret • anmälningsskyldighet • i övrigt enkelt (få administrativa skyldigheter) Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 4 4

5. Varför bolagsform? • en enskild näringsidkare är ansvarig för samtliga förpliktelser • behov av att idka näring med andra • faktorer som påverkar valet av företagsform: • ägarnas ansvar för bolagets förpliktelser • ägarnas möjlighet att påverka bolagets angelägenheter • möjlighet att realisera den egna andelen • beskattningsmässiga aspekter • finansieringsmöjligheterna Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 5 5

6. Allmänt om regleringen av olika företagsformer • Man har strävat efter att beakta de olika behoven vid regleringen. • företagsformer = grundmodeller (egenskaperna kända för intressenterna) • avtalsfrihet • i synnerhet i företagsformer som präglas av ett personligt skuldansvar • borgenärsskydd; minoritetsaktieägare  behov av att begränsa avtalsfriheten Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 6 6

7. Skuldansvar – begränsat eller obegränsat? • ett begränsat ansvar: i synnerhet aktiebolag (men även andelslag, de icke-ansvariga bolagsmännen, delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag samt föreningsmedlemmar) • enskild näringsidkare, personbolag eller aktiebolag? • de ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets förpliktelser • jfr enskild näringsidkare (men: aktiebolag) Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 7 7

8. små aktiebolag: ofta avtalsbaserat ansvar (personsäkerheter)  skillnaden obetydlig? • ett begränsat ansvar = en förutsättning för att ägandet och ledningen kan åtskiljas • det begränsade ansvaret möjliggör splittringen av placeringarna • problem ur borgenärssynvinkeln? • men: borgenärerna kan vanligtvis beakta riskerna på förhand • borgenärer som inte kan välja sin avtalspart: tvingande reglering som skydd Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 8 8

9. Beslutsfattande • majoritetsprincipen (aktiebolag) • investerarens inflytande bestäms på basis av ägandet • ett stort antal delägare: koncensusförvaltning omöjligt • två alternativ: 1) en röst per medlem, 2) en röst per aktie • koncensusförvaltning (personbolag) • det obegränsade ansvaret: en särskild tillit mellan delägarna • majoritetsprincipen skulle innebära för stora risker för delägarna Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 9 9

10. Utdelning av medel • syftet med företagsverksamhet: att tillbringa en ekonomisk fördel för de delaktiga • pengar/annan nytta eller fördel • aktiebolag: aktieägarna har en rätt till bolagets nettoegendom • i synnerhet rätt att dela ut vinst • solvens som förutsättning • ”bolagets medel kan betalas ut till aktieägarna endast enligt vad som i denna lag föreskrivs om [- -]” • obs. även minoritetens rätt att kräva vinstutdelning • men: kapitalets beständighet som utgångspunkt  aktieägarna har inte rätt att utan borgenärernas samtycke återbära medel som investerats i bolaget i form av aktiekapital 10

11. andelslag: medlemmarna har ingen allmän rätt till nettoegendomen • syftet med verksamheten är främst att stödja medlemmarnas ekonomiska verksamhet eller näringsutövning (inte att generera vinst till medlemmarna)  enligt huvudregeln tillhör vinsten andelslaget • man kan emellertid dela ut överskott (vinst) i enlighet med bestämmelserna i stadgarna • obs. även olika medlemsförmåner (inköpsgottgörelse, bonus, årlig rabatt m.m.) • obs. inget förbud mot återbetalning av insatser • föreningar: inte tillåtet att dela ut medel till medlemmarna (men: medlemsförmåner) • öppna bolag och kommanditbolag: dispositiva regler = bolagsmännen kan sinsemellan komma överens om utbetalning av medel 11

12. bolagsmannen har rätt att få ersättning för utgifter som åsamkats genom skötseln av bolagets angelägenheter • varje bolagsman har rätt till ett skäligt vederlag för det arbete som har utfört för bolaget • utdelning av vinst: varje bolagsman skall få en andel som motsvarar räntan på dennes insats • enskilda näringsidkare: inkomsterna är näringsidkarens egna inkomster  inga begränsningar i fråga om användningen 12

13. Överlåtbarhet • aktiebolag: aktierna kan överlåtas och förvärvas utan begränsningar • inlösenklausuler och samtyckesklausuler är dock möjliga • andelslag: en medlem får överlåta sin andel, om inte annat bestäms i stadgarna • det är möjligt att realisera andelen genom att träda ut ur andelslaget • personbolag: bolagsandelen kan i regel inte överlåtas utan de andra bolagsmännens samtycke 13

14. Registrering • Anmälningar och uppgifter beträffande näringsidkare införs i handelsregistret • ett offentligt register som förs av Patent- och registerstyrelsen • syfte: att göra det möjligt för näringsidkare och deras intressenter att få information om företag • offentlighet! • viktigt: tillförlitlighet; tillgänglighet • vissa anteckningar har en konstituerande verkan • exempel: aktiebolag • grundanmälan innan näringsverksamheten inleds • obligatorisk för de flesta företagsformer • en enskild näringsidkare får alltid lämna en grundanmälan (det mest effektiva sättet att få namnskydd) 14

15. Fakta och statistik • antalet företag i handelsregistret 31.12.2010: (ca) 215 000 aktiebolag; 180 000 enskilda näringsidkare; 82 000 bostadsaktiebolag; 36 000 kommanditbolag; 13 000 öppna bolag; 4060 andelslag; 997 filialer; 20 försäkringsbolag etc. • användningen av aktiebolagsform är inte bunden vid vissa branscher eller kapitalstrukturer • den överlägset viktigaste företagsformen (kriterier: omsättningen och sysselsättningen) • allt mera populärt att driva små företag i form av aktiebolag • rätt så vanligt att idka näring som enskilda näringsidkare • i regel små när det gäller både antalet anställda och omsättningen • förhållandevis få andelslag; å andra sidan är dessa i regel större än företag i genomsnitt 15