1 / 19

Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen

Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen. Jan Eksvärd, LRF Jan.eksvard@lrf.se. Innehåll. Synpunkter på rapporten Import Generationsmålet och Miljökvalitetsmålen Stad - land frågan Exempel på lösningar. Synpunkter på rapporten. Bra att fakta redovisas!

barney
Download Presentation

Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen Jan Eksvärd, LRF Jan.eksvard@lrf.se

  2. Innehåll • Synpunkter på rapporten • Import • Generationsmålet och Miljökvalitetsmålen • Stad - land frågan • Exempel på lösningar

  3. Synpunkter på rapporten • Bra att fakta redovisas! • Svenska produkter, klimatcertifiering, säsongsval och närproducerat ger lägre utsläpp • Koldioxid ger 80 % av växthuseffekten • Tidsperspektivet • Födoämnen bör jämföras ätfärdiga • Vi saknar nötköttet och andra svenska frukter i menyn • Undersök vad som kan produceras nära

  4. Globala trender för mänskliga utsläpp, CO2 e

  5. Andel (%) svenskt av konsumtionen 2012 • Lamm 35 • Nöt 52 Gris 68 • Fågel 66 Ägg 93 • Mjölk 100 Syrade produkter 77 • Smör 65 Ost 55 • Spannmål >100 • Äpplen 20 Frukt totalt 5 • Potatis 80 Lök 70 • Grönsaker 50 ? Morötter 90 • Tomater 15

  6. Skuggarealer för svensk livsmedelskonsumtion? • Import av kött ca 45 % 800 000 ha • Import av foderprotein ca 70 150 000 ? • Import av potatis, frukt, grönt ca 50 ? 150 000 ? • Övrigt ? • Summa mer än 1 miljon ha • Sverige har gott om vatten • Använder inte tillgänglig jordbruksareal

  7. Konsekvensen av att inte odla svensk åker • Stort transportberoende • Låg beredskap • Export av miljöpåverkan • Åker och öppet landskap växer igen • Minskad biologisk mångfald • Miljömål nås inte • Samspelet mellan stad och land fungerar inte • Mark behöver odlas, djur födas upp, råvaror förädlas, växtnäring återföras, förnybar energi levereras, • Anpassa till ändrat klimat • Fungerande samspel ger nya jobb och levande bygder

  8. Generationsmålet- Jordbruket nödvändigt för alla punkter • Ekosystemen har återhämtat sig • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan • Kretsloppen är resurseffektiva och fria från farliga ämnen. • En god hushållning sker med naturresurserna. • Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv • Konsumtionen orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt – inte exportera miljöproblem

  9. Miljökvalitetsmålen – jordbruket påverkar 11 av 16 • Begränsad klimatpåverkan - + • Frisk luft - + • Giftfri miljö - • Ingen övergödning - + • Levande sjöar och vattendrag - + • Grundvatten av god kvalitet - • Hav i balans samt levande kust och skärgård - + • Myllrande våtmarker - + • Ett rikt odlingslandskap- + • God bebyggd miljö - + • Ett rikt växt- och djurliv- +

  10. Hur går det? • Det är inte möjligt att nå målet om rikt odlingslandskap till år 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. • Arealen jordbruksmark minskar. Nedläggning eller exploatering • Många arter och naturtyper är hotade. • För få betesdjur som håller gräsmarker öppna. • Brist på småbiotoper

  11. Mäta och redovisa hållbar utveckling • I produktionen t.ex. • Skuggareal • Proteineffektivitet, energieffektivitet • Kväveeffektivitet i jordbruk respektive i samhället • Användning av ej hållbart vatten • I konsumtionen t.ex. • Hälsosamma mängder av olika födoämnen • Klimatpåverkan, transport- och energibehov • Svinn • Beredskap

  12. Exempel på lösningar • Effektiviseringar i hela matkedjan • Biogasproduktion, binda kol i mark • Klimatmärkning • Bättre knyta samman stad och land • Anpassa produktion till efterfrågan. • Öka svensk produktion av kött, frukt och grönt • Areal och vatten finns och kommer att finnas • Nya produktionsmetoder. Robotar, GPS-styrning, fler grödor varje år. • Agroforestry – mer träd på betesmark och efter vattendrag • Kött, biomassa - byggmaterial, öppet landskap, biologisk mångfald, jobb • Matgrisar, mathästar, matkaniner, fiskodling, proteingrödor • Måttlighet i ätandet, minska svinn, prova nya rätter mm • Mäta bidrag till hållbar utveckling på företagsnivå och på menyn

  13. Att komma ihåg för en hållbar utveckling • Bra att frågan bearbetas i rapporten • Behövs mer data om den lagade maten • Import ökar miljöpåverkan • Betande djur behövs för mångfald och landskap • Beredskapsfrågan • Stad och land behöver knytas samman • Bra villkor för företag på landet • Bra villkor för folk som bor och verkar på landet • Styra med de offentliga inköpen

More Related