Den svenska modellen

1. Den svenska modellen Introduktion till svensk ersättningsrätt

2. Termen ersättningsrätt • Synsättet: Skadelidandes ersättningsmöjlighet i centrum • Ovanligt begrepp utanför Norden • Begreppets upphovsmän • Omfattar olika traditionella juridiska discipliner • Rättssystematiska reflexioner • Begreppet ersättningsrätt passar väl ihop med “den svenska modellen”

3. Vad är “den svenska modellen”? • Egentligen en nordisk modell, men Sverige gick i täten • Snäv definition av den svenska modellen: En modell där rättsordningen särreglerat vissa viktiga skadetyper så att skadeståndsrätten på dessa områden ersätts av försäkring • I svensk rätt: Trafikskador, arbetsskador och patient- samt läkemedelsskador

4. Vad är “den svenska modellen”? • En vidare definition av den svenska modellen: Ett sammanhållet synsätt på hur skador skall ersättas, särskilt personskador • Spänner över olika rättsliga discipliner, t.ex. socialförsäkringsrätt, privat försäkring och skadeståndsrätt

5. Liten lagstiftningshistoria • 1950 kom Strahls Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge • 1959 tillsattes en skadeståndskommitté. Ledamöter, bl.a. Jan Hellner och Wallin • Betänkanden kom under 60-talet. • Proposition 1972:5 -> Skadeståndslagen 1972 Nya tankar: Principalansvar m m. • Under 70-talet viktiga speciallagar om ex. patientskador

6. Skadeståndslagen (SkL) 1972 • Tidigare: Strafflagens 6 kap • 1972: Separat skadeståndslag • Skadeståndslagen en ramlag • SkL central för det svenska systemet - reglerar även många frågor som delvis hanteras under annan författning, trafikskador etc men även försäkringsfrågor

7. Andra viktiga författningar och försäkringar • Trygghetsförsäkring vid arbetsskada • Trafikförsäkring • Patientskadeförsäkring • Läkemedelsförsäkring • Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring

8. Skadeståndslagen (forts.) • Främst regler för utomobligatoriskt skadestånd, jmf 1:1 • Innehåller flera uttryckliga hänvisningar till försäkring, ex. i jämkningsreglerna = illustrerar den växelverkan som sker mellan skadeståndsrätten och försäkringsrätten

9. Centrala begrepp i SkL • Personskada • Sakskada • Förmögenhetsskada • Kränkning Begrepp som inte följer av SkL: Ideell/ekonomisk skada

10. Grundideer i svensk ersättningsrätt • Skador skall på något vis ersättas. Riskerna för att en skada inte blir ersatt skall hållas nere även om det innebär kostnader för andra än skadevållaren (eller skadelidande) • En alternativ ordning: Skadelidande får själv ta kostnaden för skador (och till exempel skaffa försäkring i förväg)

11. Ersättning av personskada • Att skador skall ersättas gäller särskilt personskador. • Kostnaderna för personskada bör primärt läggas på kollektiv för att den skadelidande inte skall riskera att gå utan ersättning. • Kollektiv = skattebetalarkollektivet eller försäkringstagarkollektivet (i första hand) • Tanke: Pulvrisering

12. Utvikning: Ersättningens funktioner (Används främst vid diskussion om skadeståndets funktioner) • Reparation • Prevention • Bestraffande • Pulvrisering • Kostnadsallokering (deep pockets)

13. Personskada (forts):Hur ersätts personskada i praktiken? Olika system som fungerar olika men ofta samverkande beroende på vilken typ av skada som inträffat. En skiss: • Ad hoc ur allmänna medel (ex gratia-ersättning) • Särskilt allokerade allmänna medel (ex. brottsofferfonden) • Allmän skattefinansierad försäkring (ex. sjukförsäkring) • Kollektiva försäkringar (TFA, patientförsäkringen) • Privata försäkringar på skadevållarsidan (ansvarsförsäkring) • Privata försäkringar på skadelidarsidan (ex. Hemförsäkring) • Skadeståndsrättsliga vägen (ersättning direkt från skadevållaren

14. Socialförsäkringen (och annan ersättning ur allmänna medel) • Socialförsäkringen täcker idag en stor del av de skador som kan uppstå. • Viktigaste exemplet: Sjukförsäkringen • Kan aldrig täcka alla skador, inskränkt till personskada • Många personskador faller utanför (ex ideella skador) • Kostnaden tas av skattebetalarna

15. Skadeståndsrätten • Ger rätt till ersättning direkt från skadevållare • Åtskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.) • Grundtanke: Skadeståndskostnader kan allokeras till ansvarsförsäkringar (jmf. principalansvaret) • Kostnaden tas av skadevållaren

16. Privat försäkring • Privat sjukförsäkring? • Viktiga försäkringar: Överfallsförsäkring, sakförsäkring, livförsäkring etc. • Kostnaden tas av försäkringstagarkollektivet

17. Personskadeersättning i praktiken • Generell iakttagelse: De flesta personskador medför inte skadeståndskrav gentemot skadevållaren utan ersätts ur andra ovan givna systemen. Viktigt ex.: Trafikskador • Även alternativa procesuella vägar: TSN etc • Den nyzeeländska modellen • Skadeståndsrättens betydelse dock stor: Ger grunden för ex. Ersättningens beräknande • Regressfrågor

18. Sakskador • Även sakskador ersätts oftast genom andra lösningar än skadeståndsrätten. Dock mer sällan ur allmänna medel, men ad hoc-lösningar kan förekomma (jmf. stormen i Småland) • Ofta ur privat försäkring om inte speciallagstiftning föreligger för den inträffade skadetypen

19. Förmögenhetsskador • Skiljelinjen allmän/ren förmögenhetsskada • Definitionen i SkL 1:2 • Följdskador (ex. Inkomstbortfall) ersätts om primärskadan ersätts • Ren förmögenhetsskador ersätts enligt SkL enbart i undantagsfall (främst vid brott) • Kan ersättas ur privat försäkring

20. Ideella skador: Kränkning • Kränkningens svårbestämda plats i systemet, en utmönstrad typ av personskada • Vad är en kränkning? • Skiljelinjen till ex. psykisk skada. • Förändringen i fokus: Från ärekränkning till sexual- och våldsbrott • Kränkning enligt SkL: Allvarliga kränkningar av visst slag. • Ersättning från vem? Vem kan betala?

21. Andra ideella skador • Exempel: Affektionsvärden etc. • Huvudregel i svensk rätt: Rent ideella skador ersätts enbart om det finns särskilt lagstöd. • Vissa tendenser mot ökad generositet. Ex. Hundfallet. Även genom att skador som tidigare ansågs rent ideella numer inte gör det. Ex. Järvfallet. Fornminnefallet.

22. Reflexioner kring den svenska modellen • Staten och kapitalet sitter i samma båt - om samarbetet mellan det allmänna och försäkringsbranschen • Ersättningsnivåer. Hur mycket är en våldtäkt värd? • Erkända skadetyper. Historien om anhörigskadorna och fallet med den bortrövade pojkens föräldrar.

23. Fördelar med den svenska modellen • Alla får personskador ersatta, viktigast: Sjukvård/sjukpenning • De flesta sakskador ersätts också ur försäkringar, till exempel hemförsäkring • Leder till trygghet

24. Några principiella problem • I hög grad stannar kostnaden på kollektiv (skattebetalare el. försäkringstagare) = ”oskyldiga” får stå kostnaden för andras skadevållande • Kostnaden blir enorm för kollektiven • Moral hazard • Transaktionskostnader

25. Utmaningar för den svenska modellen • Utmaningar till följd av europeiseringen EU-medlemskapet och europeiseringen - exemplet patientskadekonsortiet • Ekonomiska utmaningar Ökande kostnader till följd av bl.a. krav på att fler skador skall ersättas. Ex. Ideella skador. • Kulturella utmaningar Ökat ansvarstänkande? Driftigare advokater?