Seminarium i skadeståndsrätt 2: Adekvat kausalitet och ansvarsgrunder (culpa samt rent strikt ansvar)

1. Seminarium i skadeståndsrätt 2: Adekvat kausalitet och ansvarsgrunder (culpa samt rent strikt ansvar) Mårten Schultz marten.schultz@juridicum.su.se www.juridicum.su.se/user/masc www.martenschultz.wordpress.com

2. Föreläsningens innehåll • Inledning • Det faktiska orsakskravet • Kausalitetsvärdering (adekvansläran) • Något om bevisning • Några kausalitetsproblem

3. Inledning. Kausalitetskriteriet: Skadeståndsrättens ryggrad

4. En schematiserad skadeståndsmodell: Tre centrala bedömningar

5. Två viktiga distinktioner • Orsaksbedömning resp. orsakssambandsvärdering (adekvans) = två olika krav: kravet på orsakssamband och kravet på att orsakssambandet skall vara adekvat (eller rimligt) • Materiella förutsättningar för ansvar resp. bevisrättsliga förutsättningar. (Kausalitetskrav respektive kausalitetsbevisning.)

6. Skiljelinjen kausalitet / adekvans • Fråga 1: Har A orsakat B:s skada? En faktisk (empirisk) fråga: Vad har – faktiskt – hänt? • Fråga 2: Är orsakssambandet (rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

7. Det faktiska kausalitetskriteriet

8. Orsakskravets betydelse: Skadeståndsrättens ryggrad • Kausalitetskriteriet (eller orsakskriteriet) är skadeståndsrättens mest grundläggande krav. Det krävs alltid orsakssamband för att skadeståndsskyldighet skall föreligga. (Eller? Kränkning?) • Orsakskravet gäller således vid culpaansvar såväl som vid andra ansvarsformer • Jmf. moralisk diskurs: Ansvar inträder inte enbart vid ett förkastligt beteende – det krävs dessutom att det moraliskt förkastliga beteendet lett till ett visst resultat

9. Den faktiska orsakssambandsbedömningen • Orsakssamband mellan vad? I ett culpaansvarsfall skall kausalitet föreligga mellan den vårdslösa handlingen och skadan. • I ett komplicerat fall medför detta att culpabedömningen och skadebedömningen måste utföras innan kausalitetsbedömningen. • Tillsammans med processrättsliga regler – RB 17:3 – ger detta ramen för orsaksbedömningen

10. Juridikens orsaksbegrepp • Juridiken använder sig av ett någorlunda bestämt men implicit orsaksbegrepp. • Orsaksbegreppet är inte en juridisk konstruktion utan följer språkliga konventioner och implicita filosofiska antaganden. • De försök som gjorts att specificera orsaksbegreppet i juridiska sammanhang (främst skadeståndsrätten och straffrätten) utgår från dessa antaganden och skall inte betraktas som att jurister försöker ”skapa” egna orsaksbegrepp.

11. Verktyg för att förstå orsaksbegreppet • Begreppsparet nödvändiga och tillräckliga betingelser/villkor • Vad innebär egentligen uttrycken? • Den oklara relationen mellan uttrycken och orsaksbegreppet

12. Hur utförs den faktiska orsakssambandsbedömningen i realiteten? • Utgångspunkten ett hypotetiskt prov: Hade skadan inträffat även om inte den ansvarsgrundande händelsen H (ex. den vårdslösa handlingen) inträffat? Om svaret är ja föreligger inte orsakssamband. • Om skadan ändå hade inträffat – även om vi tänker bort H – är inte H nödvändig för skadan. Formuleringen av orsaksfrågan innebär således att H måste vara en nödvändig betingelse för att kunna vara en orsak.

13. Den faktiska orsaksbedömningen • Ovanstående modell för orsaksbedömningen – kallas ibland för betingelseläran – är den dominerande i de flesta rättsordningar. Kanske inte i Sverige. • Innefattar problem, särskilt vid konkurrerande skadeorsaker (då ingen betingelse är nödvändig) • Alternativa formuleringar är att föredra • Ex fr. 2004: Om faktorn (ex. det vårdslösa agerandet) spelade en roll i det förlopp som ledde fram till skadan så är kausalitetskravet uppfyllt

14. Kausalitetsvärdering (adekvans etc.)

15. Kausalitetsvärderingen • Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren ändå undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat • Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering • Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

16. Adekvansläran • Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat. • Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

17. Adekvansläran • Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots • Adekvansresonemang som ”fasadlegitimation”?: Typiska” adekvansfall talar snarare emot de traditionella adekvansformuleringarna: • ”Man får ta den skadelidande som man finner henne” • Ovanligt värdefull egendom • Mellankommande handlingar av tredje man • MEN: Naturkatastrofer

18. Avsteg från adekvanskravet • Casus mixtus cum culpa • Perpetutatio obligationis (kontraktuella ansvarssituationer) • Närliggande fall

19. Anknytande läror och principer • Normskyddsresonemang/skyddat intresse • Skyddsändamålsläran • Tredjemansskadeprincipen • Den befogade tillitens princip

20. Culparegeln.

21. Dagens seminarium • Introduktion till skadeståndsrättens ansvarsregler • Orientering i rättskällorna • Ansvarsformer • Culpanormen i utomobligatorisk skadeståndsrätt

22. Ansvarsformer • “Uppsåtsansvar” ? (Medvållande till personskada) • Culpaansvar • Principalansvar • Rent strikt ansvar • Strikt ansvar som inte är “rent strikt”? • Mellanformer?

23. Särskilt reglerade skador med strängare ansvar • Atomskada • Oljeskada • Järnvägsskada • Luftfartsskada • El-skada • Skada orsakad av hund • (Även miljöskada etc)

24. Om culpabegreppet • Culpa • Vårdlöshet • Oaktsamhet • “Fel eller försummelse” • Vållande

25. Culparegeln - den svenska skadeståndsrättens fundament • Culparegeln i SkL 2:1: Den som vållar annan person- eller sakskada blir ansvarig om hon varit vårdslös • Gäller ej rena förmögenhetsskador • Jmf. inom avtalsförhållande • Principalansvar också ett culpaansvar • Culpaansvaret för det allmänna

26. Culpanormen: Grundprincip i svensk civilrätt • Skadeståndsansvar föreligger enbart om man gjort något fel = vårdslöst, försumligt • Rättspolitiska skäl bakom regeln: Varför inte ett strikt ansvar för den som orsakat skadan?

27. Culpabedömningen • Culpabedömning med stöd i rättskällor • En fri culpabedömning

28. Rättskällestyrd culpabedömning • Lag eller annan författning (ex. föreskrifter för myndigheter) • Förarbeten (Mindre ofta) • Praxis • Sedvänja (Särskilt kodifierad sedvänja - ex. god revisionssed)

29. Några särskilda frågor kring rättskällestyrd culpabedömning • Vilken precision krävs av normen? • Normens skyddområde? • Vilka normer? - Ex: Idrottsregler? Hur påverkar dem?

30. Den fria culpabedömningen • Den rättsekonomiska (Hand-Posner) definitionen: Avvägning mellan risken för skada, den sannolika skadans storlek och kostnaden för att undvika skadan. • Objektiva faktorer. • Konsekvens: Effektiva risker är ej vårdslösa = orimliga resultat

31. Den fria bedömningen • Hellners tillägg: Skadevållarens insikt • Gör culpabedömningen mindre matematisk • Domstolarna i praktiken: Följer olika linjer. Jmf. gatstensfallet med golffallet

32. Ansvarsfrihetsgrunder • Var i bedömningen beaktas dessa? Antingen som ett led i culpabedömningen eller som en separat bedömning efteråt • När föreligger dessa grunder? Nöd, nödvärn, samtycke och “befallning” • Särskilt samtycke kan få relevans: Ex. Skada vid idrott eller lek

33. Särskild culpabedömning • Culpabedömning vid principalansvar • Culpabedömning vid organansvar • Culpabedömning vid myndighetsansvar • Culpabedömningen vid barns skadevållande • Culpabedömning vid psykiskt sjukas skadevållande

34. Rent strikt ansvar • Rent strikt ansvar = ansvar oberoende av någons oaktsamhet • Rätten till skadestånd grundar sig på grundval av det sätt skadan uppstått på [den verksamhet varur den emanerar] • Verksamheter som anses särskilt farliga, eller som kan ge upphov till särskilt allvarliga skador. • Förutsätter i svensk rätt i princip lagstiftning

35. Några författningar med regler om rent strikt ansvar • El-lageninnehåller regler beträffande elektriska anläggningar. • Luftansvarighetslagen, bestämmelser för skador i följd av luftfart som ej drabbar passagerare eller egendom som befordrats med luftfartyget • Atomansvarighetslagen,särskilda regler om skador till följd av atomolyckor • Oljeansvarighetslagenbehandlar oljeskador till sjöss. • Järnvägstrafiklagenstipulerar i princip ett rent strikt ansvar för personskador. • Hundar, lagen om tillsyn av hundar och katter är en välkänd lagstiftning.

36. Om rent strikt ansvar • Det rent strikta ansvaret begränsas till skador som anses typiska för den farliga verksamheten, jmf en person som halkar i matsalen på Ringhals. • Ansvarssubjekt är i allmänhet den som driver den anläggning som medför riskerna. Ibland måste man göra en distinktion mellan ägare och innehavare – frågan är då vem som ansvarar, alternativt om båda ansvarar.