300 likes | 485 Views
Förskolan i fokus Malmö 15 oktober. Förskolan i förändring Mellan socialpedagogik och skolförberedelse. Sven Persson, Professor i pedagogik Ingegerd Tallberg Broman, Professor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola. Föreläsningens teman.
E N D
Förskolan i förändringMellan socialpedagogik och skolförberedelse Sven Persson, Professor i pedagogik Ingegerd Tallberg Broman, Professor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola
Föreläsningens teman • Förskolans förändring från socialt orienterad verksamhet till skolförberedelse. • Professionellt perspektiv: styrning och professionernas ställning. • Institutionellt perspektiv: Vad är förskolan för en plats? Vilket barn har förskolan velat skapa?
OECD: två olika närmande • Skolförberedande och skolliknande (anglosachiska länder bl a) • Grund för livslångt lärande och för livet (socialpedagogisk tradition) (Norden bl a) • Vart är vi på väg? SEKTION
Socialpedagogik • Integration avomsorgochutbildning • Betoningav barns utvecklingochvälbefinnande. • Kvalitet: en helhetssynpåbarnen • Exempelpånationer: Danmark, Finland, NorgeochSverige AbrarHasan, 2007, Starting strong 2006
Socialpedagogik • Barns deltagande, demokrati, autonomiochfrihet. • Betonar barns lek, relationer, nyfikenhetochmeningsskapande. • En utbildningsfilosofisombetonarpsykologiskoch social utvecklingiställetförformellundervisning. • Ärmerlokal, barnfokuseradochholistisk. Jensen (2009, p. 17); Skriver Jensen, Broström & Hansen (2010)
Skolförberedelse: Betonar lärande och utbildning
En skolförberedande förskola? • Tydligare lärandeinriktning • Ämnen och ämnesdidaktik • Tydligare arbets- och ansvarsfördelning mellan förskollärare och barnskötare • Tydligare ansvarsutkrävande av förskolechef
Det politiska sökandet efter framgångsfaktorer • Strålkastarna riktas mot de yngsta barnen
Utbildning – människosyn • ”Every education system has a moral goal that it tries to attain. It wants to produce a certain kind of human being. This intention is more or less explicit, more or less a result of reflection; but even the neutral subjects like reading, writing and arithmetic, takes their place in their vision of the educated person.” (Bloom, 1997, s 498).
En förändrad förskola? • Reviderade läroplaner • Ökad byråkrati och kontroll • Standardisering Homogenisering • Tester och bedömningar
Professionernas perspektiv • Vad betyder denna förändring för professionerna? • För professionernas innehåll?
De yrkesverksamma utvecklade förskolan – Sent statligt och kommunalt intresse och styrning • 1975 10 % • 1985 32 % • 1995 49 % • 2005 77 % • 2009 86 % • 2012 89%
Förändrad situation- Statlig och kommunal styrning och reglering • Reviderad läroplan • Ny skollag • Ny lärarutbildning • Lärarlegitimation • Inspektion • Utvärdering och kontroll • Internationella överenskommelser • Barn o förskola som investering
Professionsutveckling Att kunna inta och lyssna in olika perspektiv Att bibehålla aktörsskap
Historien skapar Doxa – institutionell identitet • Det (underliggande) som tas för givet, ”goeswithoutsaying” • Föreställningar som konstitueras och kontrolleras genom språket • Dominerande institutionella diskurser som fungerar som sammanhållande och gemenskapande värderingar och normer
”Vi är ju inte som skolan” • inga lektioner, • barnen är inte elever, • lek och lärande, inte lektioner och rast • undervisning och didaktik har setts som överföring av kunskaper • Betoning på trygghet och social kompetens
Lek och lärande, omsorg, helhet Skolförberedande, ämnesinriktningar och lärande Ny institutionell identitet?
Hur ser förskolepersonal på sig själva? Potential!