Hållbara transporter ”Så skapas smarta trafiklösningar”

1. Hållbara transporter”Så skapas smarta trafiklösningar” Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier

2. Hur skapas smarta trafiklösningar?Hur minskar vi bäst transporternas miljöpåverkan? Ingen aning, faktiskt Men jag vet hur man kan lista ut hur man ska göra. Använd full information parallel computing – låt resenärer och transportörer avgöra själva. Utan att de vet om det.

3. Vem planerar Londons brödförsörjning?

4. Vilka var det som ändrade sitt resande när trängselskatten infördes?Vad gjorde de istället?

5. Viljan attplanera har ställt till med mycket elände. Eller åtminstone mycket slöseri med resurser på grejer som egentligen få ville ha.

6. Fördelar med priser och generella styrmedel • Planerare behöver inte veta vad folk ska göra ”i stället” • Folk behöver inte räkna ut vad som är mest miljövänligt • Folk kommer automatiskt anpassa sig på det sätt som är bäst för dem • De kommer att anpassa sig mest som har lättastatt anpassa sig • Olika personer/aktörer kommer att ändra sig olika mycket i olika situationer • Därmed kommer man minska miljöskadorna på det sätt som orsakar minst uppoffringar för folk – ”så billigt som möjligt”

7. Hur mycket av utsläppsminskningen ska tas i transportsektorn? • EU:s utsläppsrätter kostar ca 20 öre/kg • I svenska icke-handlande sektorer kostar det 20 öre/kg eller mindre… • … utom i transportsektorn där det kostar ca 1 kr/kg • … utom när man räknar på investeringar då det kostar 1,50 kr/kg • Så det vore kostnadseffektivt att ta större utsläppsminskningar i andra sektorer… • … om det inte vore för ”carbon leakage” • Men det kan knappast förklara hela skillnaden mellan sektorerna

8. Om vi minskar utsläppen, minskar utsläppen då? • Det korta svaret: nej • men med viss modifikation… • EU har i globala förhandlingar åtagit sig ett utsläppstak • Infört ETS – handel med utsläppsrätter • Priset på dessa sätts så att man exakt når taket • Om X minskar sina utsläpp, så kommer priset på utsläppsrätter sjunka så att Y har råd att släppa ut lite till – så att det exakt uppväger X:s utsläppsminskning • Vissa sektorer handlar inte – men utvecklingen i dessa ”spiller över” i den handlande sektorn

9. Så ska vi sluta att anstränga oss? • Nej tvärtom av flera skäl: • Genom att visa lösningar ger vi politiker mod att besluta om ambitiösa mål • Det finns många ”metaåtgärder” som gör det lättare att anpassa sig • De goda nyheterna är att med rätt styrmedel på plats så sammanfaller miljö och ekonomi • Att välja ”billigt&bra” blir automatiskt miljövänligt! • Men lokala miljömål är ingen jätteeffektiv grej… • Ensidig självspäkning ger inga ytterligare nyttor utöver vad som ”syns” som kostnadsbesparingar

10. När funkar inte priser? • Vissa långsiktiga marknader styrs inte tillräckligt bra av enbart priser: • Bebyggelseplanering • Fordonsköp • (Transportinvesteringar) • pga. av olika typer av ”marknadsmisslyckanden”: • osäkerhet om framtiden, asymmetrisk information, långa ledtider etc.

11. Alltså: vad finns det för lösningar då?

13. Flyg • Utrikesflyget är problemet, så bättre tåg osv. hjälper inte mycket • Ta in flyget i utsläppsrättshandeln! • Antagligen minskar inte flygandet så mycket av det …! • … men som sagt, det spelar ju ingen roll – vi skulle ju minska utsläppen i den sektor där det var ”billigast”, eller hur?

14. Gods • Med rätt pris på CO2 sammanfaller ekonomi och miljö, så det räcker att godstransportörerna försöker spara pengar! • Spara pengar (och därmed miljö) med • Snålare lastbilar (aerodynamik osv.) • Längre lastbilar • Smartare logistiklösningar => färre körda km • ”Kostnadsinformation” - eco-driving-tävlingar, förbrukningsmätare… • ”Överprissätt” inte godstrafik • dels resursslöseri, dels ev. andra insatsvaror med högre CO2-innehåll • överprissättning kan också innebära krav på regleringar eller ”köp lokalt”…! • Bättre tillförlitlighet på jvg • Underhåll, förseningsförsäkringar, ”trängselavgifter”… • Kapacitetsförstärkningar i jvg-systemet (och sjö?)

15. Sätt att minska utsläpp från personbilar • Prissättning • Snålare bilar • Attraktiva alternativ (koll, gång, cykel) • Bebyggelseplanering

16. Snålare bilar • Behöver inte vänta på ny teknik • Redan med dagens bilar skulle utsläppen nästan halveras om alla körde de snålaste bilarna • När ny teknik kommer (laddhybrider etc.) blir potentialen ännu större • Behövs fordonsstyrmedel • Folk fattar tyvärr inte hur mycket det lönar sig att köpa snålare bilar! • Dessutom: inga negativa effekter på bostads- och arbetsmarknad, glesbygd osv. • Alltså: differentierade fordonsskatter, miljöpremier, regleringar... mycket mer än vad vi har idag! • På köpet kan vi sänka (eller åtminstone låta bli att höja) bränsleskatterna!

17. Attraktiva alternativ • Lockar inte över så många bilister som man gärna vill tro • Förbättra trafikering (kapacitet, komfort, info, pålitlighet) • Planeringssystemet gjort för att bygga nytt snarare än för drift, underhåll, trafikering • Bygg kapacitetsstark koll där bebyggelsen är tät • Minska kostnaderna för ny infrastruktur- standardkrav- miljökrav- produktivitetsutveckling i anläggningsbranschen • Leta efter billiga, smarta lösningar • T ex BRT • Faller ofta mellan stolar i planeringssystemet

18. Stadsplanering avgörande på längre sikt • Bygg tätt och stadsmässigt • Inte bara effektivt - ger goda livsmiljöer • Hög tillgänglighet till ”A”, närmiljöer med ”B” och ”C” (jmf ABC-staden) • Uppnå ”regionförstoring” med högre täthet hellre än längre resor • Hindra utglesad bebyggelse • Överprövning kommunala planer?!

19. Alltså… • Miljöpolitik måste inte göra ont • Begränsa förmyndarivern – använd generella styrmedel • Fordonsmarknaden behöver särskilda styrmedel • Bebyggelseplanering i stramare tyglar • Trafikering, drift, underhåll i första hand – före investeringar • Leta efter smarta, billiga alternativ (BRT, lånecyklar…)