310 likes | 521 Views
Varför behövs forskning inom allmänmedicin?. Susanna Calling, med dr, ST-läk Skånsk Allmänläkardag 24 okt 2013. Agenda. Doktorsavhandling CPF och AKC Varför behövs forskning inom allmänmedicin?/ Aktuell forskning. ”Web of causation”. Avhandling. Malmö Förebyggande Medicin
E N D
Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Susanna Calling, med dr, ST-läk Skånsk Allmänläkardag 24 okt 2013
Agenda • Doktorsavhandling • CPF och AKC • Varför behövs forskning inom allmänmedicin?/ Aktuell forskning
Avhandling • Malmö Förebyggande Medicin • Malmö Kost Cancer
Slutsats avhandling Risken för kardiovaskulär sjukdom hos individer med fetma skiljer sig markant beroende på andra riskfaktorer. Rökare Arbetare Ensamboende
Slutsats avhandling • Obesitas-patienter är en heterogen grupp som inte bör bedömas och behandlas likadant!
Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) • Traditionellt mindre forskning i primärvård än slutenvård • Extern utvärdering av Med fak 2002 • CPF 2009
AKC – allmänmedicinska kunskapscentra • Vårdcentraler med forskningsuppdrag från CPF • På varje AKC finns en forskningscoach: en disputerad, kliniskt verksam vårdgivare = AKC-koordinator
AKC-koordinatorer • AKC Malmö: Susanna Calling/ Annika Brorsson • AKC Lund: Staffan Lindeberg • AKC Eslöv: Patrik Midlöv • AKC Nordost: Rickard Ekesbo • AKC Sydost: Bengt Zöller • AKC Nordväst: Stefan Bremberg/Åsa Lilja • AKC CPF: Emelie Stenman
Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Stärker den allmänmedicinska specialiteten!
Varför behövs forskning inom allmänmedicin? Utredning och behandling bör grundas på studier ur allmänmedicinskt perspektiv!
Primärvårdens hälsofrämjande ansvar i samhället • Politiker? • Företag? • Offentliga miljöer – skolor etc? • Bostadsområden – stadsplanering?
Aktuell forskning • Kardiovaskulär sjukdom • Levnadsvanor • Barns hälsa • Socioekonomi/ bostadsområde
Databaser • Epidemiologiska studier: • Dödsorsaksregistret • Slutenvårdsregistret • Flergenerationsregistret • Medicinska födelseregistret • Primärvårdsregister!
(Calling S, Jianguang J, Sundquist J, Sundquist K, Zöller B 2013)
Socioekonomiska faktorer • Utbildning • Inkomst • Civilstånd • Utländsk bakgrund
Socioekonomiska faktorer • Påverkar ett stort antal sjukdomar och riskfaktorer • Primärvårdens organisation är starkt beroende av socioekonomiska förhållanden
Underpriviligierat bostadsområde (”deprived neighborhood”) • Låg utbildning • Låg inkomst • Arbetslöshet • Socialbidragstagare
Teorier kring bostadsområdets effekt på hälsan • Stress • Kriminalitet, våld, nedskräpning • Social desintegration (arbetslöshet, mobilitet) • Sociala nätverk/ social capital • Levnadsvanor • Sökbeteende till medicinsk vård
Prematur födsel • Socioekonomiska och demografiska skillnader • Associerat till levnadsvanor • Ökad sjuklighet i spädbarnsår, barndom och vuxen ålder • I Sverige har prematura barn hög överlevnad och god prognos
Prematur födsel – risk för olyckor • Risk för transportolyckor, fallolyckor och övriga olyckor hos individer 1-23 år • Risken var inte förhöjd hos för tidigt födda barn jämfört med hos fullgångna barn. (Calling S, Palmér K, Jönsson L, Sundquist J, Winkleby M, Sundquist K 2013)
Allmänmedicinsk forskning ”Centered on patient and context”