Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering

1. Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering Anna Isaksson Forsgren, MSB Erik Nilsson, Metria AB

2. Projektet

3. Bakgrund Kommunen MSB Lantmäteriet SGU

4. Syfte Ta fram riktlinjer för hur webbkartor kan byggas upp via tjänster med optimal läsbarhet inom området krisberedskap.

5. Riskinformation – Omvärldsbevakning Exempel från Schweiz. Här kan transparensen på riskinformationen varieras. Exempel från Norges skredatlas (kvicklera)

6. Scenario Skred inträffar i en tätort. Marken är vattenmättad efter en lång tids regnväder. Räddningspersonalen behöver digitala kartor för att kunna planera och genomföra ett säkert räddningsarbete. Man måste få en bra översikt över området och också kunna bedöma: • Var marken är säker att beträda för människor och fordon • Vilka risk- och skyddsobjekt som finns i närheten Informationen måste vara säker och uppdaterad.

7. Kartor för krishantering • Viktiga egenskaper hos kartor för krishantering är att de: • är aktuella • har tillräcklig noggrannhet • är tillräckligt detaljrika och kan användas i olika skalor • har ett adekvat innehåll • är lättlästa tydliga och intuitiva • har tänd och släckbara lager • är lättåtkomliga • finns tillgängliga för all räddningspersonal • innehåller bakgrundsinformation, riskområden och skyddsobjekt • redovisar eventuella historiska händelser för den aktuella risksituationen

8. Bakgrundskartor • Bakgrundskarta, krav: • Ska fungera för orientering. • Bör vara zoombar – lämplig bakgrundskarta anpassas automatiskt till vald zoomnivå • Vara diskret så att riskinformationen kan dominera – stora delar i svart/vitt/blått • Viktig information som bör framhävas kan läggas i särskilt lager över riskinformationen. Gäller exempelvis vägar och höjdkurvor • Vara uppdaterad, fullständig och rikstäckande • Måste kunna hanteras av alla idag använda kartsystem • I projektet har vi använt oss av Lantmäteriets GSD-kartor i en version i grått och blått som finns tillgänglig som WMS-tjänst.

9. Bakgrundskartor Övre raden visar de gråtonade kartorna och nedre raden visar samma karta med förstärkt vägnät. Vägkarta 1: 30 000 – 1: 75 000 Terrängkarta 1: 10 000 – 1: 30 000 Fastighetskarta/Tätortskarta > 1: 10 000

10. Bakgrundskartor Lantmäteriets gråtonade bakgrundskarta kompletterat med förstärkta vägar och höjdkurvor. Höjdkurvor, fastighetsgränser, adresser mm bör vara osynligt som standard men möjligt att visa vid behov.

11. Riskinformation • Riskinformationen är temat i en ”kriskarta” • Olika information beroende på händelse (tex skred, översvämning, brand, utsläpp, snökaos etc) • Riskinformationen bör presenteras efter graden av risk snarare än orsaken till risken • Experter måste göra bedömningarna om vad som utgör risk innan de presenteras • Riskinformationen ska vara intuitiv och möjlig att förstå av en lekman • Olika typer av risk visas på samma sätt (samma manér) men inte på samma karta • Om flera faktorer spelar in bör hellre en sammanvägd risk presenteras än olika risker var för sig • I vårt scenario är det skred som är händelsen och vi utgår därmed framför allt från information från särskilda skredutredningar.

12. Standard för färgsättning av risker • Internationellt pågår ISO-arbete för att försöka sätta standarder för hur risker och faror ska redovisas färgmässigt (ISO/CD 22324). • Generell inriktning, dvs inte specifikt kartor • Risker/faror i olika klasser är i förslaget indelade i tre huvudgrupper - en för tre färger, en för fem färger och en för sju färger. • Rött-gult-grönt spektrum där röda och gula nyanser anger risk/fara och de gröna att risk/fara inte föreligger.

13. Standard för färgsättning av risker På vårt exempel som endast redovisar risk/fara blir bara de röda och gula nyanserna aktuella. Då vi gjort en klassificering i tre klasser är det de inramade nyanserna som bör utnyttjas.

14. Standard för färgsättning av risker Eftersom man i riskkartorna måste kunna se kartbilden under riskområdet måste färgerna göras transparenta. Applicerat på vårt exempel skulle det kunna se ut på följande sätt:

15. Skyddsobjekt • I samband med en krissituation finns vissa viktiga objekt som måste skyddas - skyddsobjekt • Viktigt med en överblick av var skyddsobjekten finns • Olika typer av skyddsobjekt beroende på situation • I vårt scenario har vi valt offentliga byggnader, kraftledningar och transformatorstationer • För att tydligt särskilja vad som är risk- och vad som är skyddsobjekt bör olika färgskalor användas. • Riskobjekt presenteras naturligt i gula och röda färgtoner • Skyddsobjekt kan visas med gröna färger för att klart skilja dessa från riskobjekt/-områden.

16. Skyddsobjekt Här har risk-/skydds-objekt hämtats från fastighetskartan. I detta fall är offentliga byggnader, kraftledningar och transformator-stationer inlagda.

17. Skyddsobjekt Som tidigare med tillägg av 100-årsflödeslinjer.

18. Förankring • Under hösten 2013 tillfrågades ett antal myndigheter och räddningstjänster om deras synpunkter på de framtagna riktlinjerna • De flesta kunde se ett behov av riktlinjer • Bra med en ensning • Då kartor allt oftare levereras via tjänster är dock många beroende av tjänsteleverantörernas vilja att använda riktlinjerna • Riktlinjerna är möjliga att tillämpa • Hur hantera färgblinda?

19. Sammanfattning riktlinjer • Diskret bakgrundskarta • Förstärk kommunikationsinformation som tex vägar • Krisinformation klassad efter risk • Krisinformation presenteras i gul-rött • Skyddsobjekt kan visas med gröna färger för att klart skilja dessa från riskobjekt/-områden

20. Vad händer nu?

21. Frågor? Erik Nilsson Anna Isaksson Forsgren Metria AB MSB 010-121 81 48 010-240 53 92 erik.nilsson@metria.seAnna.IsakssonForsgren@msb.se