Ledningsgruppsmöte 22 april

1. Ledningsgruppsmöte 22 april Förstudie Breddat mått på regional utveckling

2. Agenda • 10.00 – 10.30 Samling/kaffe • 10.30 – 10.40 Återkoppling (Mikael) • 10.40 – 11.20 Fyra koncept/ramverk under lupp (Mikael) • 11.20 – 11.35 Användbarhet – barriärer och möjliggörare (Mikael • 11.35 – 12.00 Diskussion om barriärer/möjliggörare i vårt sammanhang (Sweco) • 12.00 - 12.50 Lunch • 12.50 -14.15 Workshop: Val av koncept samt geografisk avgränsning – utifrån användbarhet och logik (Sweco) • 14.15 Diskussion i helgrupp (Sweco) • 14.45 Nästa steg (Mikael)

3. Återkoppling från förra mötet • Preliminära ställningstaganden • Målgruppen är regionala beslutsfattare och regionala tjänstemän • Mätsystemet ska inte vara ett index. Möjligen aggregering till domäner, om domänerna och mätetalen är de rätta • Om mätetal aggregeras så ska de inte viktas. Det är en politisk fråga. Jämförbarheten är viktig och därför ska inte regionerna själva vikta olika delar. Det ska vara en gemensam metod. • Mätsystemen ska koncentreras till ”målindikatorer” och inte gå djupare ned på förklaringsvariabler. • Det ska gå att bygga och presentera tidsserier • Alla tre hållbarhetsdimensionerna ska omfattas • Olika syn kring konceptualisering av mätsystemet….

4. Vad tog vi vara på från förra mötet? • Använda etablerade system där tunga aktörer står bakom • Det ska finnas en logik/ etablerad teori • Å ena sidan riktigt att naturkapitalet är ”starkt”….. Å andra sidan viktigt att visa på möjligheter/åstadkomma förändring

5. Fyra koncept • OECD Your better life index • OECD Green growthindicators • TransgovernBelgium • Kapitalansats – som del av ovanstående tre

6. Bevarande av kapital • Klassisk utvecklingsteori har fokuserat på investeringar och kapital som centrala bestämningsfaktorer för utveckling. Alla varor och tjänster blir producerade genom att använda kapital. • Teorin har breddats bortom marknadsvärden och produktion (Extendedwealth) • Från ett kapitalperspektiv är utvecklingen hållbar om välståndet (kapitalbasen) per capita inte minskar över tid • Typer av kapital: Finansiellt kapital, Producerat kapital Humankapital, Naturkapital, Socialt kapital

7. Finansiellt kapital • Tillgångar som valuta andra former av banktillgångar, sparande, pensionsfonder m.m. • Värdet av finansiellt kapital presenteras i nationalräkenskaperna

8. Producerat kapital • Fasta tillgångar som används kontinuerligt i produktionsprocesser under mer än ett år • Exempel: maskiner, byggnader, vägar, hamnar, flygplatser. Kan även vara mjukvara för datorer, originella konstverk m.m. • Värdet av producerat kapital presenteras i nationalräkenskaperna

9. Naturkapital • Naturkapital är jordens naturresurser, land och de ekosystemtjänster som ger varor och tjänster nödvändiga för ekonomin - Icke förnybara: olja, kol, gas, sand, grus. Förnybara: skog, fisk m.m. - Ekosystemtjänster: försörjande, reglerande och kulturella och stödjande. • Försörjande: levererar varor ; mat, trä, vatten • Reglerande: styr ex. klimatstabilisering, luft-vattenrening

10. Humankapital • Tillgång till ekonomiskt produktiva mänskliga kunskaper • Kunskap, färdigheter, kompetens i individer som möjliggör skapandet av ekonomisk, socialt och personligt välbefinnande

11. Socialt kapital • Konsensus om definition saknas, men… • Handlar om sociala nätverk, delade normer och de värden som dessa skapar (underlättar samarbeten inom och mellan grupper) • Källorna är individer, grupper och institutioner • Tillgångarna är nätverk och tillhörande normer • Utkomsten är indentitet och en känsla av sammanhang, ökad kunskap och förståelse, ett samhälles motståndskraft, konfliktlösning, lägre transaktionskostnader m.m….

12. Lager och flöden Flöden = Investeringar och förslitning. Investeringar: flöden som ökar kapitalstocken Förslitning: Minskningar i kapitalstocken Indikator är i många fall Nettoinvesteringen (Investering-Förslitning) Lager Investering Förslitning

13. Politiska implikationer av kapitalansats • Hjälpa till att fokusera på de långsiktiga bestämningsfaktorerna för utveckling • Klargöra skillnaden mellan nuvarande inkomst och konsumtion av kapital • Att kunna tänka bredare kring investeringar • Att balansera nuvarande välfärd med att bevara (och utveckla) basen för långsiktig välfärd

14. OECD Your better life Index

15. Teoretisk bakgrund • Skiljer på nuvarande och framtida välbefinnande • Nuvarande välbefinnande mäts både för materiella förhållanden och livskvalitet – medeltal och spridning • Bygger teoretiskt på välbefinnande som capabilities (A. Sen m.fl.). Vad gör människor? Vilka möjligheter har människor att välja?

16. Inriktning • Fokuserar på människor – individer och hushåll – än på ekonomin • Koncentration på utfall, snarare än input och output • Distribution är en viktig del • Ser till både objektiva och subjektiva aspekter av välbefinnande

17. Elva domäner, nuv. välbefinnande • Inkomst och välstånd • Tillgång och kvalitet för jobb • Tillgång och kvalitet på boende • Fysisk och mental hälsa • Utbildning och färdigheter • Balans arbete-fritid (tidsanvändning) • Deltagande i civilsamhället och ”governance” • Sociala kontakter • Kvalitet på naturmiljön • Säkerhet • Subjektivt välbefinnande

18. Länk mellan nuvarande och framtida välbefinnande

19. Grön tillväxt/grön ekonomi • Grön tillväxt: Skapa ekonomisk tillväxt och utveckling och samtidigt säkerställa att naturtillgångar används hållbart och fortsätter ge resurser och tjänster som tillväxt och välbefinnande vilar på • Grön ekonomi: ökat mänskligt välbefinnande och social jämlikhet, samtidigt som miljörisker minskas och ekologiska knappa resurser bevaras • Innehåller: prissätta/värdera naturtillgågnar/externa värden: innovation som medel för att bryta ohållbara trender; skapandet av nya, miljömässigt hållbara teknologier, varor, tjänster; sektorskiften som innehåller vinnare och förlorare

20. OECD Green Growthindicators

21. Produktionsdelen i ramverket • Input: Naturkapital. • Produktion: Intensitet/produktivitet • Framsteg i att producera mer (konsumtion, BNP/BRP) med mindre input naturresurser. – relativt sett. • Kan även mätas genom livscykelanalyser (fotavtryck, ryggsäckar) eller innovationstal • Output: Miljörelaterade aspekter av livskvalitet -Kvalitet och tillgångar till tjänster. Påverkar även ekonomiska processer (arbetsproduktivitet genom hälsa)

22. Politiskt sammanhang, ekonomiska möjligheter • Policies • Indikatorer över politiska åtgärder som gynnar utveckling mot en resurseffektiv ekonomi och förvaltandet av naturresurser. Hantera marknadsmisslyckanden  innovation, investering i humankapital • Ekonomiska möjligheter - Indikatorer över investeringar och arbetstillfällen

23. Socio-ekonomiskt sammanhang • Ekonomiskt sammanhang • Industriell struktur, infrastruktursatsningar som påverkar timingen av satsningar på grön ekonomi • Socialt sammanhang - Sociala utmaningar och möjligheter + möjliga synergier relaterat till särskilda utvecklingstrender o åtgärder. Handlar om relationer inom samhället och fördelning mellan grupper.

24. TransgovernBelgium • Integrerad modell: Hur utvecklas ett samhälle och hur kan offentliga beslutsfattare påverka utvecklingen långsiktigt? • Kombination av DPSIR-modellen (Driving forces, Pressure, State, Impact, Response) och kapitalansats • Två huvuddelar: Förändring av levnadsförhållanden och den politiska processen

25. TransgovernBelgium

26. DPSIR - modellen • Drivkrafterna sätter tryck (Pressure) på levnadsförhållandena, som utgörs av kapital (State) • Drivkrafterna påverkar även varandra. • Kapitalen påverkar även varandra

27. TransgovernBelgium • Den politiska delen består av synsätt, politisk agenda, institutionellt kapital och formulering/implementering av policies

28. Användbarhet

29. Barriärer för indikatorer bortom tillväxten • Resurser -budgetrestriktioner, brist på data/tidsserie saknas, eftersläpning, problem med data på lokal nivå • Motstånd • ”Naturlig konservatism” – passivt motstånd att gå bortom tillväxt • Indikatorer bortom tillväxt ses som överflödigt. Ingen bias i tillväxtpolitiken • Kommunikation - Ignorans eller förvirring kring indikatorer. Innebörden Beyond GDP oklar. Tro att det inte finns någon samhällsmodell som länkar till indikatorer som KeynesianismenBNP. Välbefinnande går ej att mäta. • En stark storytelling saknas. • Språket och politiken som associeras med Beyond GDP

30. Barriärer för indikatorer bortom tillväxten • Komplexitet • Avsaknaden av en enda ”Beyond GDP”-indikator. Flora av förslag, många delar, ingen gemensam metodik • Komplexa indikatorer svåra att tolka ut resultatet . Potentiell fara med feltolkning. • Organisation - Avsaknad av ”indikatorentreprenörer”. Ska vad vi mäter påverka vad vi gör, eller vad vi gör påverkar vad vi mäter? • Svårigheten att jobba mellan verksamhetsområden och organisationer. • Brist på personalresurser

31. Möjliggörare Visa på vilken skillnad bortom BNP gör, i form av policyimplikationer. Analytiker bör identifiera områden med synergier/länkar mellan traditionella och nya områden (Bortom BNP-indikatorer är överflödiga) Utveckla en stark storytelling, som går bortom uppdelning i ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Ge en klar och logisk definition för välbefinnande. Använd ett språk som är attraktivt. (Kommunikation) Utforma en kommuikationsplan. Hitta betydelsefulla forum för att kommunicera om ”beyond GDP” (Kommunikation)

32. Möjliggörare Utveckla nya tillvägagångssätt för policyanalyser. Ex. kombinera historia med politisk ekonomi och formell ekonomi. Utveckla en gemensam enhet för välbefinnande (Komplexitet) Utveckla en databas med indikatorer. Kategorisera/gruppera indikatorer så att beslutsfattare lätt kan hitta och använda dem, för att mäts framsteg och definiera sina mål. (Komplexitet) Identifiera potentiella användare med makt. Skräddarsy efter deras behov (Organisation) Introducera mekanismer för internt samarbete och samarbete med andra organisationer

33. Workshop • Vilket koncept (Your Better life, Green Growth, Transgovern, Kapitalansats) bör vi fortsätta jobba utifrån? Ett eller en kombination-utbyggnad av dessa? • Vilket geografiskt perspektiv ska vi sträva efter att mäta? Ex. naturresurser och miljöpåverkan –produktion/konsumtion - Diskutera utifrån perspektiv av användbarhet och logik!