1 / 36

NUAK 2014: Vem utbildar vi för?

NUAK 2014: Vem utbildar vi för?. Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22. Vem utbildar vi för?. Vad är bra utbildning? Vad är utbildning bra för ? För vem är utbildning bra?. Disposition.

bruce-patel
Download Presentation

NUAK 2014: Vem utbildar vi för?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22

  2. Vem utbildar vi för? • Vad är bra utbildning? • Vad är utbildning bra för? • För vem är utbildning bra?

  3. Disposition • Svensk högre utbildning 2014: fakta, karakteristika, trender • Utmaningar • Massutbildning – Humboldt • Finansiering • Output i fokus • Kvalitet • Dimensionering • Tillgång o behov • Högskolans mål; yrkesutbildning o bildning • Det svenska dimensioneringssystemet • Utredningen Högskolans utbildningsutbud

  4. Universitet och högskolorÅrsrapport2014 (UKÄ Rapport 2014:7) • 34 universitet o högskolor (+ 14 enskilda mindre) • 75.700 anställda (60.200 helårspers.), varav 2/3 akademiker • 414.000 reg studenter (-2%) [301.300 helårsstud (- 2 %)] • varav 59 % kvinnor • varav 90.400 nybörjare (-1%) • varav 34.000 inresande studenter (-11 %) • 19.100 forskarstudenter • varav 48 % kvinnor • varav 3.100 nybörjare (-20 %) • varav 1.250 utlfostud nybörjare • ½ miljon individer i högskolan!

  5. Högskolesektorns kostnad • 74.1 miljarder kr (+ 2 miljarder kr) inkl studiemedel (11.1 miljard kr) • 2.0 % av BNP

  6. Karakteristika o trender 2014 • Högskolan fortsatt mycket stor – trots viss minskning av studenter • Svårare att komma in – färre nybörjare i högskolan • Allt yngre studenter • Allt mer programinriktat utbildningsutbud • Prestationsgraden ökar något • Allt fler examina • Allt längre utbildningstid • Mer välutbildade lärare • Trots ökade forskningsresurser – färre nybörjare på forskarnivå! • Högskolan alltmer forskningstung – balansen utbildning – forskning förändrad

  7. 345 500 registrerade studenter höstterminen 2013, varav 25 000 inresande studenter (7 %)

  8. Fortsatt färre nybörjare i högskolan

  9. Markant föryngring av nybörjarna

  10. Antal högskolenybörjare fördelade efter studieform – totalt, samt exklusive inresande studenter

  11. Prestationsgraden har upphört att sjunka – utom för fristående kurser på distans

  12. Fler examina o allt längre utbildningstid i avlagda examina

  13. Sammantaget - den svenska högskolan 2014 • Högskolan är mycket stor - den största statliga arbetsgivaren - o fortsatt växande • Mer resurser än någonsin • Mer efterfrågad än någonsin o har fortsatt högt förtroende men också • Högre krav o fler utmaningar än någonsin!

  14. Utmaning 1 Massuniversitet kontra Humboldt • Hur kan ett humboldtideal skalas upp i en massutbildning? • Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Detta berör idag frågor som • Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL • Kvalitet – akademisk standard • Diversifiering av utbildning o lärosäten • Forskningsanknytning • Den akademiska professionen • Högskolans finansiering • Statusförsämring

  15. Utmaning 2 Finansiering • Högre utbildning ska förbli en massutbildning • Svensk HE har 85 % offentlig finansiering • Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning har • Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar • Diversifierad finansiering krävs! • Från public goodmot private good!

  16. Utmaning 3 Output i fokus Kraven gäller både högskolan som organisation och högskolans verksamhet - utbildning och forskning • Ökade krav på effektivitet, nytta, och ”value for money” • Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll • Resultatorienterade finansieringssystem • Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) • Effektivitets- o nyttokrav svåra att förena med några av högskolans klassiska uppgifter – bildning, personlighetsutveckling.Hotas ”universitetets själ”?

  17. Utmaning 4Utbildningens kvalitet • Högskolan styrs fr a genom resurser och genom mål • Utbildningens mål anges i högskolelag o högskoleförordning • Resultatutvärdering av utbildning, dvs utvärdering av om examensmålen uppnås – är en del av hur högskolan idag styrs

  18. Kvalitet – hur bedöma? Universitetskanslersämbetets utvärderingar redovisas i Resultatsökwww.uka.se/utbildningskvalitet/resultatsok 1814 utbildningar utvärderade – c 80 % • Bristande kvalitet: 263 14% • Hög kvalitet: 1269 70% • Mycket hög kvalitet: 282 16% Är detta rimligt eller orimligt?

  19. Kvantitet - Vem utbildar vi för? • Högkolans dimensioneringssystem – finns det?

  20. Vad är ”behovet” av högskoleutbildade? • Hur många tillförs arbetsmarknaden idag? • Hur många högskoleutbildade behöver svensk arbetsmarknad? • Vilka riktvärden finns – i EU och i Sverige? • Hur dimensioneras högre utbildning?

  21. Examina o examinerade

  22. Antalet generella examina fortsätter att öka medan yrkesexamina varierar

  23. Om examina • Många studenter tar ej ut examen alls! Svenskt fenomen! • Alltfler studenter tar ut mer än en examen – idag c 10.000 • Bolognareformen – ny examensstruktur medför fler examina • Antalet dubbelexamina har ökat • Dubbelexamina 9.400 individer • Trippelexamina 1.000 individer • Generella examina är fler än yrkesexamina – trendbrott 2009/10! • Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män – gäller alla typer av examina utom masterexamen

  24. Alltså • Totalt antal examina 74.400 • Totalt antal examinerade individer 62.900 • Totalt antal examinerade svenska individer 52.600 • Totalt antal förstagångsexaminerade individer 44.400 – stabilt sedan 2006

  25. Hur många behövs på arbetsmarknaden? • Det är svårt att göra prognoser • Arbetsmarknaden är inte stabil • Kompetenskraven ökar kontinuerligt • Tillfälliga konjunkturer påverkar • Globaliserad arbetsmarknad försvårar • Studenter skapar nya arbetsområden

  26. EU - ”Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs • Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer • men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning.

  27. Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan • 40 – 45 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning • Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien • men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 % • Idag har 42 % av 25 – 34 åringar i Sverige högskoleutbildning

  28. Högskolan har flera mål • Arbetsmarknadsförberedelse, sysselsättning, anställningsbarhet, användbarhet, nytta men också • Bildning, samhällsmedborgarkompetens, fritt kunskapssökande, personlighetsutveckling, kritiskt tänkande, skapa sammanhang Alla kompetenser behövs – är nyttiga - och omfattas av Högskolelagens krav

  29. Studentens val • Lärosätenas dimensionering är starkt beroende av studentens val • Studenter förutsättes vara rationella och välinformerade individer som väljer utbildning med hänsyn till den förväntade arbetsmarknadens behov. Studieinformation och –vägledning del av systemet • Högskolesektorns erfarenheter stödjer idén att studenter är bättre framtidsspanare än högskolor, näringslivsorganisationer och prognosinstitut

  30. Det svenska ”dimensioneringssystemet” • Sverige saknar nationell dimensionering av högre utbildning • Dock dimensioneras utbildning som är dyr och starkt eftersökt av ”taket” till ersättning och tillgång till praktikplatser • Sveriges dimensioneringssystem - en balansakt mellan individens önskemål och samhällets behov där det ytterst är den enskilda individen som har beslutsmakten

  31. Från centralstyrning till lärosätesstyrning • H 77 – högskoleutbildning som social ingenjörskonst – fem yrkesutbildningssektorer - central styrning av dimensioneringen vid varje lärosäte • ”Frihetsreformen” 1993 – centralstyrningen upphävs – statsmakterna anger examensmål för ett fåtal samhällsvitala examina – även denna styrning försvann efterhand • Idag – lärosätena har ansvar för att dimensionera utbildning • ”Systemkunskapen” om det nationella utbildningsutbudet har urholkats

  32. Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

  33. U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

  34. U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

  35. U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: • sommarkurser och distansutbildning • öppen nätbaserad utbildning • vissa examensfrågor, och • användning av ersättningsbelopp för utbildning.

  36. Vilket betyder att • Jag ber att få återkomma till NUAK efter 15 okt 2015! • Tack för uppmärksamheten!

More Related