NUAK 2014: Vem utbildar vi för?

1. NUAK 2014: Vem utbildar vi för? Vad är bra utbildning? Lars Haikola Utredare Högskolans utbildningsutbud 2014-09-22

2. Vem utbildar vi för? • Vad är bra utbildning? • Vad är utbildning bra för? • För vem är utbildning bra?

3. Disposition • Svensk högre utbildning 2014: fakta, karakteristika, trender • Utmaningar • Massutbildning – Humboldt • Finansiering • Output i fokus • Kvalitet • Dimensionering • Tillgång o behov • Högskolans mål; yrkesutbildning o bildning • Det svenska dimensioneringssystemet • Utredningen Högskolans utbildningsutbud

4. Universitet och högskolorÅrsrapport2014 (UKÄ Rapport 2014:7) • 34 universitet o högskolor (+ 14 enskilda mindre) • 75.700 anställda (60.200 helårspers.), varav 2/3 akademiker • 414.000 reg studenter (-2%) [301.300 helårsstud (- 2 %)] • varav 59 % kvinnor • varav 90.400 nybörjare (-1%) • varav 34.000 inresande studenter (-11 %) • 19.100 forskarstudenter • varav 48 % kvinnor • varav 3.100 nybörjare (-20 %) • varav 1.250 utlfostud nybörjare • ½ miljon individer i högskolan!

5. Högskolesektorns kostnad • 74.1 miljarder kr (+ 2 miljarder kr) inkl studiemedel (11.1 miljard kr) • 2.0 % av BNP

6. Karakteristika o trender 2014 • Högskolan fortsatt mycket stor – trots viss minskning av studenter • Svårare att komma in – färre nybörjare i högskolan • Allt yngre studenter • Allt mer programinriktat utbildningsutbud • Prestationsgraden ökar något • Allt fler examina • Allt längre utbildningstid • Mer välutbildade lärare • Trots ökade forskningsresurser – färre nybörjare på forskarnivå! • Högskolan alltmer forskningstung – balansen utbildning – forskning förändrad

7. 345 500 registrerade studenter höstterminen 2013, varav 25 000 inresande studenter (7 %)

8. Fortsatt färre nybörjare i högskolan

9. Markant föryngring av nybörjarna

10. Antal högskolenybörjare fördelade efter studieform – totalt, samt exklusive inresande studenter

11. Prestationsgraden har upphört att sjunka – utom för fristående kurser på distans

12. Fler examina o allt längre utbildningstid i avlagda examina

13. Sammantaget - den svenska högskolan 2014 • Högskolan är mycket stor - den största statliga arbetsgivaren - o fortsatt växande • Mer resurser än någonsin • Mer efterfrågad än någonsin o har fortsatt högt förtroende men också • Högre krav o fler utmaningar än någonsin!

14. Utmaning 1 Massuniversitet kontra Humboldt • Hur kan ett humboldtideal skalas upp i en massutbildning? • Det klassiska universitetet, format av ett humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern massutbildning Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst Detta berör idag frågor som • Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL • Kvalitet – akademisk standard • Diversifiering av utbildning o lärosäten • Forskningsanknytning • Den akademiska professionen • Högskolans finansiering • Statusförsämring

15. Utmaning 2 Finansiering • Högre utbildning ska förbli en massutbildning • Svensk HE har 85 % offentlig finansiering • Offentliga resurser kommer inte att tillföras för att motsvara de behov högre utbildning har • Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar • Diversifierad finansiering krävs! • Från public goodmot private good!

16. Utmaning 3 Output i fokus Kraven gäller både högskolan som organisation och högskolans verksamhet - utbildning och forskning • Ökade krav på effektivitet, nytta, och ”value for money” • Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll • Resultatorienterade finansieringssystem • Outsourcing av management (fastigheter, IT, administration, etc) • Effektivitets- o nyttokrav svåra att förena med några av högskolans klassiska uppgifter – bildning, personlighetsutveckling.Hotas ”universitetets själ”?

17. Utmaning 4Utbildningens kvalitet • Högskolan styrs fr a genom resurser och genom mål • Utbildningens mål anges i högskolelag o högskoleförordning • Resultatutvärdering av utbildning, dvs utvärdering av om examensmålen uppnås – är en del av hur högskolan idag styrs

18. Kvalitet – hur bedöma? Universitetskanslersämbetets utvärderingar redovisas i Resultatsökwww.uka.se/utbildningskvalitet/resultatsok 1814 utbildningar utvärderade – c 80 % • Bristande kvalitet: 263 14% • Hög kvalitet: 1269 70% • Mycket hög kvalitet: 282 16% Är detta rimligt eller orimligt?

19. Kvantitet - Vem utbildar vi för? • Högkolans dimensioneringssystem – finns det?

20. Vad är ”behovet” av högskoleutbildade? • Hur många tillförs arbetsmarknaden idag? • Hur många högskoleutbildade behöver svensk arbetsmarknad? • Vilka riktvärden finns – i EU och i Sverige? • Hur dimensioneras högre utbildning?

21. Examina o examinerade

22. Antalet generella examina fortsätter att öka medan yrkesexamina varierar

23. Om examina • Många studenter tar ej ut examen alls! Svenskt fenomen! • Alltfler studenter tar ut mer än en examen – idag c 10.000 • Bolognareformen – ny examensstruktur medför fler examina • Antalet dubbelexamina har ökat • Dubbelexamina 9.400 individer • Trippelexamina 1.000 individer • Generella examina är fler än yrkesexamina – trendbrott 2009/10! • Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män – gäller alla typer av examina utom masterexamen

24. Alltså • Totalt antal examina 74.400 • Totalt antal examinerade individer 62.900 • Totalt antal examinerade svenska individer 52.600 • Totalt antal förstagångsexaminerade individer 44.400 – stabilt sedan 2006

25. Hur många behövs på arbetsmarknaden? • Det är svårt att göra prognoser • Arbetsmarknaden är inte stabil • Kompetenskraven ökar kontinuerligt • Tillfälliga konjunkturer påverkar • Globaliserad arbetsmarknad försvårar • Studenter skapar nya arbetsområden

26. EU - ”Moderniseringsagendan” Modernisering av högre utbildning [COM (2011) 567 final] Fler ungdomar ska ha avslutat högre utbildning o fler forskare behövs • Fram till 2020 kommer 35 % av arbetstillfällena i EU att kräva högre kvalifikationer • men endast 26 % av arbetskraften har för närvarande avslutad högre utbildning.

27. Sveriges nationella mål inom Europa 2020-agendan • 40 – 45 % av den yngre generationen (30-34 åringar) ska ha avslutad högre utbildning • Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux, Tyskland, Polen, Spanien • men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 % • Idag har 42 % av 25 – 34 åringar i Sverige högskoleutbildning

28. Högskolan har flera mål • Arbetsmarknadsförberedelse, sysselsättning, anställningsbarhet, användbarhet, nytta men också • Bildning, samhällsmedborgarkompetens, fritt kunskapssökande, personlighetsutveckling, kritiskt tänkande, skapa sammanhang Alla kompetenser behövs – är nyttiga - och omfattas av Högskolelagens krav

29. Studentens val • Lärosätenas dimensionering är starkt beroende av studentens val • Studenter förutsättes vara rationella och välinformerade individer som väljer utbildning med hänsyn till den förväntade arbetsmarknadens behov. Studieinformation och –vägledning del av systemet • Högskolesektorns erfarenheter stödjer idén att studenter är bättre framtidsspanare än högskolor, näringslivsorganisationer och prognosinstitut

30. Det svenska ”dimensioneringssystemet” • Sverige saknar nationell dimensionering av högre utbildning • Dock dimensioneras utbildning som är dyr och starkt eftersökt av ”taket” till ersättning och tillgång till praktikplatser • Sveriges dimensioneringssystem - en balansakt mellan individens önskemål och samhällets behov där det ytterst är den enskilda individen som har beslutsmakten

31. Från centralstyrning till lärosätesstyrning • H 77 – högskoleutbildning som social ingenjörskonst – fem yrkesutbildningssektorer - central styrning av dimensioneringen vid varje lärosäte • ”Frihetsreformen” 1993 – centralstyrningen upphävs – statsmakterna anger examensmål för ett fåtal samhällsvitala examina – även denna styrning försvann efterhand • Idag – lärosätena har ansvar för att dimensionera utbildning • ”Systemkunskapen” om det nationella utbildningsutbudet har urholkats

32. Utredning om högskolans utbildningsutbud; U 2014:09 Utredaren ska l. beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet i högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på nationell nivå som på lärosätesnivå under de senaste 20 åren,

33. U 2014:09 2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex. fördelningen mellan fristående kurser och kurser inom program, fördelningen mellan master- respektive magisterutbildningar, andelen kurser och utbildningar som har en mer direkt arbetsmarknadsanknytning och utbildningar och kurser som främst ges i bildningssyfte, utbudet av utbildningar som leder till examen och utbudet av utbildningar av fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,

34. U 2014:09 3. göra en bedömning av och föra ett resonemang om huruvida balansen i högskolans utbildningsutbud är väl avvägd med hänsyn till studenternas efterfrågan, arbetsmarknadens behov och samhällets övriga behov och målet att utbildning i högskolan ska ha hög kvalitet och att studenterna ska ha möjligheter till progression i utbildningen.

35. U 2014:09 Utredaren ska också beskriva utvecklingen och föreslå åtgärder inom bl.a. följande specifika områden: • sommarkurser och distansutbildning • öppen nätbaserad utbildning • vissa examensfrågor, och • användning av ersättningsbelopp för utbildning.

36. Vilket betyder att • Jag ber att få återkomma till NUAK efter 15 okt 2015! • Tack för uppmärksamheten!