140 likes | 297 Views
Nedsättning av skadestånd - särskilt om jämkning. Utgångspunkt för ersättningens bestämmande. Principen om full ersättning: Den skadelidande skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat Detta seminarium behandlar undantag från denna princip.
E N D
Utgångspunkt för ersättningens bestämmande • Principen om full ersättning: Den skadelidande skall försättas i samma situation som om skadan inte inträffat • Detta seminarium behandlar undantag från denna princip
Grunder för frånsteg från principen om full ersättning (exempel) • Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden • Nyttoargument - skadan innebar även fördel • Skadan blev onödigt stor p.g.a skadelidandes agerande • Begränsningar i ansvarsregeln • JÄMKNING
Compensatio lucri cum damno • Principens innebörd: Händelsen som medförde skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att ersättningen sätts ned i motsvarande mån • Tanke: S.L. skall inte försättas i en bättre situation till följd av skadan. • Samröre med principen om obehörig vinst
Compensatio lucri cum damno • Compensatio lucri cum damno i praktiken: Enbart uppenbara fördelar torde beaktas. • Argument mot nedsättning: S.L. skall själv ha möjlighet att bestämma när ex. en investering skall göras • Praxis: Radon-huset • Praktiska betydelsen av principen liten
Skadebegränsningsplikten • S.L. har en allmän skyldighet att begränsa sin skada. • Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad. Torde ha större betydelse vid sak- och förm.skada än personskada • Effekt av underlåten skadebegränsning: Nedsättning av skadeståndet. • Sker sällan i praxis.
Begränsningar i ansvarsregeln • Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller begränsningar - i praktiken påminner bedömningen om jämkningsbedömningar • Barn- och ungdoms ansvar (2:2) • Psykiskt sjukas ansvar (2:3) • Är reglerna i 2:2-3 ansvarsregler eller jämkningsregler? • Jmf: Den särskilda ansvarsregeln för arbetstagare torde inte medföra nedsättning - en allt eller inget-regel
Jämkningsreglerna • SkL 3:6: Jämkning för principaler och det allmänna • SkL 6:1: Medvållande - S.L:s egen medverkan till sin skada • SkL 6:2: Den allmänna jämkningsregeln • (Jmf: 36 § AvtL) • Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid trafikskada)
SkL 3:6 • Jämkning vid skadeståndsansvar för principaler (arbetsgivare) och det allmänna. • I praktiken jämkas sällan ansvaret för det allmänna. • Innebörden av regeln.
Jämkning p.g.a medvållande, SkL 6:1 • Tanke bakom regeln: S.L har s.a.s. själv orsakat en del av sin skada - får då ta den delen av skadan själv • Skyddstankar medför att medvållandejämkning inte sker i alla fall • Viktigaste regeln i SkL 6:1 (men finns även i speciallagstiftning). • Begränsning skulle i princip kunna ske även genom kausalitetsargument
Medvållande till personskada • Skadestånd för personskada jämkas vid medvållande enbart om S.L. agerat uppsåtligt eller grovt vårdslöst • Grovt vårdslöst - “av mycket allvarligt slag” • Exempel på nedsättning i praxis: Bankrånaren • Ovanligt med nedsättning vid personskada • Exempel: Boxning?
Medvållande till sakskada (och förmögenhetsskada) • Även vid “vanlig” vårdslöshet • Identifikationsproblematiken • Nedsättning i praktiken i kvotdelar
Den allmänna jämkningsregeln i SkL 6:2 • Syftet bakom regeln • Inverkan av försäkring • Jämkning vid uppsåtliga brott • Jämkning för barn och ungdom