NATIONELL ANHÖRIGKONFERENS

1. NATIONELL ANHÖRIGKONFERENS • 12 SEPTEMBER 2007, KARLSTAD

2. SE MÄNNISKAN BAKOM KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kristina Lindgren Torunn Engloo

3. Hjärnan • Indelningar • Djupa - vakenhet, ”drive” • Bakre - mottagare av intryck, lagrar information från sinnesorgan • Främre - planera, överblicka, slutföra

4. VÄNSTER/ HÖGER Motorik/känsel hö - Motorik/känsel vä • Språkliga förmågor - Visuospatial förmåga • Detaljer - Helhet • Tidig depression - Ouppmärksamhet

5. Hjärnans plasticitet • Hela tiden ändras hjärnan - mätmetoder • Strukturell nivå, reorganisation • Nervcellsnivå, bildar nya kontakter • Molekylär nivå , signalsubstanser m m • Nyinlärning • Kompensation

6. Hjärnans reaktion vid skada Akut skada - Chock , ”släcker ner” • ”Överaktivering” även motsatt sida aktiveras och flera andra system • Efterhand mer likt den normala aktiveringen om man har kvarstående förbättring, men ”överaktiviteten” kan kvarstå med nedsatt funktion Icke akut skada - kan ofta kompenseras under längre tid, beroende på lokalisation

8. Orsaker till hjärnskada • Stroke • Traumatisk hjärnskada • Syrebristtillstånd • Infektion • Neurologisk sjukdom • Tumör • Fler ovanliga sjukdomar osv

9. Stroke • Vanligast drabbar 25-30 000 svenskar per år, tredje största dödsorsak • Samlingsnamn för hjärninfarkt (propp) 85% hjärnblödning 10% och subarachnoidalblödning 5% Medelålder 75 år, 20% under 65 år även barn

10. Stroke behandling • FÖREBYGGANDE Högt blodtryck, rökstopp, diabetes, hjärtflimmer AKUT trombolys Ev kirurgi , embolisering av aneurysm (subarachnoidalblödning), hemicranectomi Operation av förtränging i halskärl STROKEENHET FÖRHINDRA ÅTERINSJUKNANDE

11. Traumatiska hjärnskador • 20-25 000/ år i Sverige, 80% lätta • 5-600 får allvarliga skador • Orsaker: trafikolyckor, fall, våld mm • Drabbar vanligen yngre och äldre • Män mer drabbade än kvinnor

12. Neurokirurgisk behandling • Överlevnaden har ökat med nya behandlingar - dramatiskt • Dödsorsaken efter trauma ofta förhöjt intrakraniellt tryck p g a svullnad, blödning • Mäta och justera intrakraniellt tryck • Minska artärblodtryck, kontroll av vätskebalans • Minska hjärnans energiförbrukning

13. Sena komplikationer • Hydrocefalus, kan förbättras med shuntbehandling • Sekundär epilepsi • Pga skadetyp, spasticitet, rörelseinskränkning, smärtor, infektioner • Kognitiva problem • Psykosociala problem

14. Anoxisk hjärnskada • Syrebristtillstånd, t ex hjärtstopp, andningspåverkan, hjärtoperation • Tidsfaktorn viktig! • Drabbar oftast tinninglober och frontallober med minnesstörning som följd • Kan hämta sig motoriskt bättre

15. Infektioner • Hjärnhinneinflammation (meningit) • Hjärninflammation (encefalit) • Hjärnabscess (lokaliserad bakteriehärd) • Kan vara virus eller bakterier, viktigt med snabb behandling • 10-20% får kognitiva restsymtom

16. Andra neurologiska sjukdomar Ofta annorlunda förlopp mot akut sjukdom Att få diagnosen , att så småningom uppleva försämring, osäkerheten En del med sjukdomar som påverkar hjärnan får kognitiva funktionsnedsättningar i senare skeden t ex Parkinsons sjukdom, hjärntumörer, MS, epilepsi

17. Rehabilitering • Tidig rehabilitering ger resultat! • Minska stress • Teamarbete • Hela dagen är viktig • Struktur /- improvisation • När det blir problem – reflektera, inte mer av ”samma” sort, alla göra ”lika”

18. Medvetandesänkt (självmedvetenhet) • Koma (sömn-vakenhetsvariation, ögonöppning, reflexer) • Persisterande vegetativt stadium (Koma längre tid >6 mån) • Minimal response fas (ofta varierande vakenhet, interagerar något)

19. Vad kan vi göra ?medvetandepåverkade patienter • Reglerad stimulering • Pat reagerar generellt och inkonsekvent • Öka vakenhet, stimulera olika sinnen, upprätthålla rörlighet, motverka spasticitet, minska stress, finna kommunikation • Genom att t ex ändra läge, sitta upp, stå (tippbräda), kontrakturprofylax, känselstimulering, smak-lukt, syn, viloperioder

20. Vad kan vi göra ?Mer vaken men inte orienterad • Motorisk oro, viss medvetenhet men kort uppmärksamhet • Genom att orientera, strukturera, delta i dagliga aktiviteter efter förmåga, använd fysisk aktivitet, försöka hitta kommunikationsvägar, undvik överstimulering, ”vuxet” bemötande

21. Vad kan vi göra ?orienterad men inte oberoende • Behov av stöd och i perioder träning • Långsiktig individuell planering • Verklighetsanpassning i egen takt med stöd • Om pat själv inte är medveten om sina problem är det anhöriga som är bärare av dem och behöver insatser

22. Förutsättningar för rehabilitering • Social kontakt • God miljö • Stimulans • Undvika stress • Individuell process

23. Social stimulans • Nätverk • Deltagande • Roller • Upplevd kommunikation

24. Miljö Vad är en god miljö? Trygghet Natur Form och färg Anpassning Näring Undvika stress i onödan

25. S T R E S S • Lite stress under kort tid är stimulerande och utvecklande • Mycket stress under lång tid är nedbrytande både för kroppen,känsloliv och tänkandet

26. Hur stress kan utvecklas depression ev. psykiatriska problem aggressioner/ tillbakadragande ökat tvång/ ritualer ökad oro stress oro utlösande faktor

27. STRESS OCH FUNKTIONSNIVÅ HÖG FUNKTIONSNIVÅ Depression ev.psykiatriska problem Aggressioner/ Tillbakadragande Ökat tvång/ ritualer STRESSNIVÅ Ökad oro Stress FUNKTIONSBORTFALL Oro Utlösande faktor LÅG FUNKTIONSNIVÅ

28. INDIVIDUELL • Utgå från personen • Underlätta deltagande • Stöd kan se olika ut • Efter behov inte lika för alla

29. Vad är kognitiv funktionsnedsättning? ?

31. Kognitiv funktionsnedsättning Många fördomar finns • lat? • ointresserad? • kan om han/hon vill? • måste skärpa sig

32. LIVSSITUATION • Att drabbas av kognitiv funktionsnedsättning medför ofta att livet förändras på alla plan. • Ofta osynliga problem och är därför svåra att få förståelse för. • Psykisk ohälsa ofta vanlig komplikation • Anhöriga -

33. Hjärnan styr alla våra funktioner. En sjukdom eller skada i hjärnan påverkar: 1 Uppfattningsförmåga och motorik 2 Kognition 3 Beteende och personlighet 4 Vårt sätt i mellanmänskliga och sociala sammanhang

34. 1 Uppfattningsförmåga och motorik • Sinnesorganen ger oss information om omvärlden och om oss själva. • Skador kan ge nedsatt förmåga att uppfatta, tex känna igen ansikten, föremål, uppfatta beröring etc • Motoriken kan påverkas genom skada i hjärna/nervsystem som styr över muskelfunktionen, kraften och koordinationen • Andra kognitiva svårigheter som stör motoriska förmågan kan vara apraxi, neglect

35. 2 KOGNITION • Kognition är ett psykologiskt begrepp som avser de funktioner i hjärnan som hjälper oss att förstå, lagra och använda information. Kognition omfattar minne, inlärning, språk, problemlösning, uppmärksamhet och koncentration.

36. 2 Kognition • Att ta emot och bearbeta information • Att lära in och minnas nytt material • Att i tanken organisera och reorganisera information • Att använda språk och kommunicera • Att vara uppmärksam • Mentalt tempo

37. Efter en hjärnskada är det vanligt att det sker kognitiva förändringar. Vanliga kognitiva förändringar är: 1. Dålig koncentrationsförmåga. 2. Lätt att bli distraherad, dvs man tappar lätt koncentrationen på det man håller på med om någon annat händer i närheten. 3. Svårt att lära sig ny information. 4. Svårt att minnas saker. (Det kan vara sådant något någon sagt tidigare under dagen. Det kan också vara sådant som hänt för länge sedan). 5. Tänker sakta. Det tar t ex längre tid att komma fram till hur man skall lösa ett problem. 6. Svårt att planera. 7. Svårt att lösa problem. 8. Svårt att använda sitt språk som tidigare, hittar exempelvis inte rätt ord.

38. 2 Nedsatt kognitiv funktion? • Inlärning och minne • Intellektuell funktion • Förståelse, resonemang, abstraktion • Språk • Orientering i tid och rum • Uppmärksamhet, tempo • Exekutiv funktion

39. 2 Inlärning och minne • Uppmärksamhet, arbetsminne • Inlärning • Bearbetning och lagring • Framplockning • Igenkänning

40. 2 Intellektuell funktion • Gammal faktakunskap sitter. • Gör att vi kan ”övertolka” förmågan! • Annorlunda för barn och unga som fortfarande i utveckling

41. 2 Förståelse, logiskt resonemang, abstraktion • Att förstå hur man löser vardagliga problem, ex vad gör jag om jag missar bussen? • Kunna resonera sig fram till en bra lösning på ett problem • Kunna tänka till lite extra, t ex ett komplicerat mattetal 28+35-3-12 utan att ta hjälp av papper och penna

42. 2 En hjärnskada kan på olika sätt leda till språk- och kommunikationssvårigheter. Språksvårigheterna kan indelas i tre grupper: • Skador i muskler som behövs för att forma de ljud varje ord är uppbyggt av. • Skador i hjärnans språkområden • Andra kognitiva svårigheter som stör språkförmågan

43. 2 Orientering • Orientering i tid och rum • Förstå sakers förhållande till varann (kallas ofta visuospatial funktion)

44. 2 Andra faktorer som påverkarkognitiv funktion Det finns tre faktorer som var för sig eller tillsammans kan påverka de kognitiva funktionerna. Det är; • medvetande, uppmärksamhet och tempo.

45. 2 Medvetande • Här tänker vi på medvetande som grad av vakenhet och därmed hur mottagligt det kognitiva systemet är för information.

46. 2 Uppmärksamhet • Problem med uppmärksamhet och koncentration är MYCKET vanliga efter hjärnskada. • Uppmärksamhet kan beskrivas som något man har i viss, begränsad mängd. • När en handling automatiserats, kan uppmärksamheten på nytt ägnas andra kognitiva funktioner.

47. 2 Uppmärksamhet • Nedsatt uppmärksamhet, kan visa sig på olika sätt. • Utmärkande för uppmärksamheten är att den kan variera i mängd och intensitet. Det innebär att man klarar av en kognitivt krävande uppgift när intensiteten i uppmärksamheten är tillräckligt stor, men inte om intensiteten minskar. Den skadade kan klara uppgiften men har inte de resurser tillgängliga som krävs för genomförande.

48. 2 DIREKTÖRENexekutiv funktion • De högre kognitiva funktionerna gör att man kan engagera sig i självständiga och målinriktade handlingar på ett sätt som gagnar individen. • Till skillnad från de kognitiva funktioner som kan beskrivas med "vad och hur mycket", kan de högre funktionerna beskrivas med "på vilket sätt eller huruvida man vill göra något".

49. 2 EXEKUTIVAFUNKTIONERofta svårt för en person med kognitiv funktionsnedsättning: • att hantera nya situationer • att lösa problem • att planera och fatta beslut • att föreställa sig vägen till målet • att överblicka • att föreställa sig sekvens • att utvärdera • att komma igång

50. 2 LEDER TILL FORTS • Problem med att initiera handling. Detta visar sig i: • Minskad spontanitet, produktivitet och aktivitet. • Nedsatt eller avsaknad av initiativförmåga. • Vid lättare påverkan kan den skadade klara sig bra i strukturerade, välkända sammanhang eller i situationer där han får hjälp att komma igång. Vid mer uttalad svårighet, kan förmågan vara begränsad. Den här sortens svårigheter riskerar att uppfattas som lättja, eftersom ord och handling hos den skadade inte stämmer överens.