Bakgrund

1. Bakgrund • SMC – Vägverket Handlingsplan MC på väg 2007-2010 • FEMA (Federation of European Motorcyclists Associations) 2008-11-13 HGH

2. Problemet • Med stödremsa avses området mellan beläggningskant och vegetation • fordon ginar över stödremsan främst i innekurvor på belagd väg • stenar och grus hamnar på vägbanan och är en fara för andra trafikanter, främst motorcyklister • regionerna har var för sig gjort olika försök att lösa problemet genom att förstärka stödremsan med t ex sten, asfalt eller kalk • en del­mängd av projektet är ett önskemål från Region Stockholm att undersöka möjligheten att slopa stödremsa på motorväg. 2008-11-13 HGH

3. Frågorna 1. Vilken eller vilka lösningar har Ni prövat och var? 2. Vilken är Er uppfattning om att slopa stöd-remsa på motorväg och låta vegetationen gå fram till beläggningskant? 2008-11-13 HGH

4. Svaren (1.) Vilken eller vilka lösningar har Ni prövat och var? Norr: fräsmassor har använts som stödremsa. Problemet kvarstår eftersom beläggnings- kanten bara flyttas utåt och fordonen kör utanför den. Planerat att fräsa bullerräfflor i vägkanten, men detta har sina avigsidor med buller och när-boende. 2008-11-13 HGH

5. Vilken eller vilka lösningar har Ni prövat och var? Mälardalen: - Valmade plattor; Används till största delen vid in- som utfart ur cirkulationsplatser och väganslutningar med gott resultat om grundläggningen utförts på rätt sätt. SMNd har tagit fram en extra kraftig platta efter klagomål om att standardplattorna ej vara tåliga nog mot trafikering • "Snabelförsegling" i kurvor; Olika bedömningar om funktion. Vissa åtgärder/platser fungerade det bra och på andra vandrade trafiken "vidare" mot diket • 0-18 kalkkross; Bra resultat. Kalken binder ihop bra och som bieffekt får vi ett tag en tydlig vägmarkering (~1/2 år) framförallt god nytta vid nya beläggningar innan vägmarkering utförts. Kanske också en marginell miljönytta. Begränsas av tillgång av kalk inom rimliga transportavstånd • Fräsmassor; Fungerar bra men som vid "snabelförsegling” har trafiken en klar tendens att vandra ut i kurvorna • 0-18 prinnmokross; Hög fillerhalt (0,074 mm/sikt passerar 10-14 %) fungerar bra • 0-18 bergkross; Fungerar halvbra helt beroende på delen "översten"vid hög andel finhalt större chans att den binder sig • 0-18 samkross; Materialet håller i de flesta fall för låg findelshalt klarar ej att få den bunden - Kantstolp; Fungerar på vissa platser. 2008-11-13 HGH

6. Vilken eller vilka lösningar har Ni prövat och var? Väst: I fem driftområden runt Vänersborg/Trollhättan har vi de senaste åren vid komplettering använt fraktion 0-8 mm med 3% betumenemulsion. Fördelen är att materialet bättre stannar kvar medan nackdelen är att det i vissa innekurvor upplevs som breddning av vägen 2008-11-13 HGH

7. Vilken eller vilka lösningar har Ni prövat och var? Skåne: Ej lämpligt att bredda med asfalt, då blir det bara självbreddning av vägen. Ett förslag som bör provas är att lägga grusmaterial som är ”fetare” i sin sammansättning vilket gör att materialet binder fortare och även på lång sikt. Ett annat sätt vid 90-graders anslutningar, cirkulationsplatser etc kan vara att man lägger så kallade kantstödsplattor typ ”Vara” vilket är effektivt, men bör inte finnas nära bebyggelse pga vibrationer när bilar kör på dem. 2008-11-13 HGH

8. Svaren (2.) Vilken är Er uppfattning om att slopa stödremsa på motorväg och låta vegetationen gå fram till beläggningskant? Norr: Vi har inga motorvägar (kort undantag en del som är ca 7,3 km), i övrigt 2+2 och 2+1. Hurvida förslaget är bra eller dåligt har vi inte svar på. 2008-11-13 HGH

9. Vilken är Er uppfattning om att slopa stödremsa på motorväg och låta vegetationen gå fram till beläggningskant? Mälardalen: Om man ska slopa stödkanter på motorväg är det nog helt beroende på vilken typ av motorvägssektion man har. Mycket tveksamt vid sektioner med smal vägrenar (< 2,75 m). I vår region så har vi några avsnitt på motorvägarna där stödkanten är "bortasfalterad". 2008-11-13 HGH

10. Vilken är Er uppfattning om att slopa stödremsa på motorväg och låta vegetationen gå fram till beläggningskant? Väst: Är tveksam till om man ska slopa stödremsan på motorväg eftersom vegetationen med åren blir högre än asfalten och då kan det bli problem med vattensamlingar på sträckor med lite lutning. 2008-11-13 HGH

11. Vilken är Er uppfattning om att slopa stödremsa på motorväg och låta vegetationen gå fram till beläggningskant? Skåne: Om stödremsan slopas måste ytan närmast belägg- ningskanten vara körbar även om vegetation tillåtes. Stödremsor vid vägräcken utmed de större vägarna saknar ju också ibland pga att det inte finns plats vilket inte är något problem. 2008-11-13 HGH

12. Internationella erfarenheter • problemet finns i omvärlden • lösningarna liknar våra • intresse finns för samarbete 2008-11-13 HGH

13. Sammanfattning • Kalk och sand • bitumenemulsion • plattor • massor och fräsmassor • pedagogiskt problem • heldragen (10 cm) kantlinje • Test och försök 2009 • Vad kan hämtas från omvärlden? 2008-11-13 HGH