310 likes | 695 Views
Kemi. Föreläsning nr 2 Sid 16-25. Kemiska reaktioner. När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. Den nya molekylen kan få nya egenskaper. Knallgas. Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall. Därav namnet knallgas. knallgas. Syre och väte.
E N D
Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16-25
Kemiska reaktioner • När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. • Den nya molekylen kan få nya egenskaper.
Knallgas • Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall. • Därav namnet knallgas. • knallgas
Syre och väte • 2 delar väte + en del syre + eld = knallgas • Reaktionen är häftig. • Så häftig att det bildas en smäll + värme • Resultatet • vatten
Vätgas + syrgas vatten • H2 + O2 H2O2 Hm, stämmer inte • Hur kan vi skriva formeln så att den stämmer? • H2 + O2 H2ODet ska ju bli vatten • 2H2 + O2 2H2O • Två delar vätgas + en del syrgas 2 vattenmolekyler
Reaktions pil • a + b AB • Vid reaktionen krävdes lite energi för att starta reaktionen. • Vid reaktionen bildas mycket energi. • Ca 579 kJ • 579 000 Joule • Exoterm reaktion. Värme avges vid reaktionen • Endoterm reaktion. Värme upptas vid reaktionen.
Kemisk reaktion • När atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. • OBS! Kan vara mycket farligt. • Det gäller att veta vad man håller på med.
Atomerna försvinner aldrig • Men de kan ingå i en ny kemisk förening.
Återanvändning • Genom att återvända material kan vi hushålla med resurserna. • Resurshushållning
PET-flaskorna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas flaskorna Balarna körs ut på gården där återvinnings-anläggningen tar vid. Där mals först flaskorna till ”flakes” som sedan rengörs Vad händer med PET-flaskan du pantat?
Resurshushållning Ett annat företag tar vid och tillverkar små plaströr som tar liten plats vid transport. Bryggerierna blåser upp plaströren till stora eller små flaskor, etiketterar och fyller dem med dryck.
Vad händer med pant-burkarna • Burkarna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck • Därefter sker transport till Returpacks fabrik • I fabriken sorteras och balas burkarna • Balarna transporteras till smältverk där de smälts ned och valsas ut till ny aluminiumplåt • Plåten levereras till burktillverkaren som gör nya burkar och förser dem med rätt dekor • På bryggeriet fylls de nya burkarna med dryck som säljs via återförsäljare, dvs. butik och restaurang
Om vi slänger i soporna • Om man kastar Pet flaskor i soporna förs de till sopstationen där de förbränns. • Vid förbränningen bildas CO2 och vattenånga. • Aluminiumburkar förbränns inte utan smälter ihop och blir liggande i sopberget. • Aluminium rostar inte och kan bli liggande i hundratals år • Tillsammans med sura ämnen kan aluminium bilda hälsofarliga ämnen.
9 av 10 • 9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige • 9 av 10 aluminiumburkar återvinns i Sverige.
Några exempel på nyttan med materialåtervinning: • Man sparar 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material • I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid. • Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 gr guld och 100 gr palladium.
Fast, flytande och gas • Materia kan förekomma i tre olika faser. • Fast (s) för solid • Flytande ( l) för liquid • Gas (g) för gas • Med ett finare ord kallar vi dem för aggregationstillstånd
fasövergångar Fasta ämnen kan smälta och bli flytande. Flytande ämnen kan koka eller förångas så att de blir gas En gas kan kondensera till vätska En vätska kan stelnaoch bli fast
Flera fasövergångar • Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till gasform. • Detta kallas sublimering. • Två faser till beroende på extremt hög eller låg temperatur • Plasma. T.ex. atomerna i solen. Fria atomkärnor.(15 000 000 ° Celsius) • Bose-Einstein kondensat Atomer som rör sig i takt ungefär som laserljus(nära absoluta nollpunkten -273,15° Celsius)
Smältpunkt och kokpunkt • Vattens smältpunkt • 0° Celsius • Vattnets kokpunkt • 100° Celsius • När man säger att vatten är en vätska menar man att det är flytande i rumstemperatur ca 20° Celsius
Syre Rumstemperaturgas (g) -183° CelsiussmältpunktVätska (l) -219° Celsiusfast (s) Guld Rumstemperaturfast (s) 1064 ° CelsiusSmältpunktvätska (l) 2710 ° CelsiusKokpunktgas (g) Olika för olika ämnen
Kok och smältpunkterkoka vatten med hjälp av is Smält- och kokpunkt påverkas av lufttrycket.
Faserna beror på temperaturen • Temperaturen är ett mått på atomernas eller molekylernas rörelse. • Vid absoluta noll punkten står atomerna stilla. (Mycket svårt att nå denna temperatur)
Fast form • Molekylerna ställer in sig i geometriska mönster. Olika för olika ämnen. • Iskristaller vid olika temperaturer
Bindningar mellan molekyler • Svagare än de molekylbindningar som håller ihop molekylen. • Kan vara elektriska • Bero på väteatomer • metaller
Molekylerna får olika struktur Strukturen i vattenånga
H2 O2 N2 S8 H2O Väte (g) Syre (g) Kväve (g) Svavel (s) Vatten (l) Molekylformler
Reaktionsformler • Hur såg nu reaktionsformeln för vatten ut? • Just det. • 2H2 + O2 H2O • Med faserna • 2H2 (g) + O2 (g) H2O (l)
Läs sid 16-25 • Instuderingsfrågor • 1:4 • 1:5 • 1:6