Kollaborativt lärande – vad menas med det?

1. Kollaborativt lärande – vad menas med det? Sammanfattningsvis kan man säga att begreppet ”kollaborativt lärande” beskriver en situation där en viss typ av interaktion förväntas äga rum. Denna interaktion ska i sin tur utlösa mekanismer som leder till lärande. Utvecklas tex. inom ’computer supported learning’ och i liknande former inom PBL och Casemetodik. Vi fokuserar på den kollaborativa delen i denna kurs och vår kontext är både campus och nätbaserad. Men det finns inga garantier för att den förväntade interaktionen verkligen kommer att äga rum. Följaktligen är det angeläget att hitta vägar för att öka sannolikheten för interaktion. lärande mekanismer interaktion situation Material I denna PP presentation delvis hämtat från: Nationellt centrum för felxibelt lärande

2. Situationen kan vara mer eller mindre kollaborativ • I en kollaborativ situation råder det symmetri mellan gruppmedlemmarna • Symmetri vad gäller handlingsutrymme, d.v.s. i vilken utsträckning alla har samma handlingsutrymme? • Symmetri när det gäller kunskaper (nivå, färdigheter eller utveckling). Detta är inte samma sak som heterogenitet, två personer kan ha samma grad av expertis, men olika ståndpunkt när det gäller uppgiften.

3. Lärande attityd/ansats • Den lärandes aktivitet är central. • Alla tar ansvar för det kollaborativa skapandet. • Förebereda sig • Lyssna • Tillföra argument (skilj mellan åsikt – egna upplevesler – värderingar - evidens/litteratur)

4. Symmetri vad gäller status • Gruppen definierar ett gemensamt mål: Arbetet i gruppen kan inte tolkas och utvärderas om man inte har ett gemensamt mål att referera till. Alla måste vara medvetna om det gemensamma målet. • Gruppmedlemmarna utför arbetet tillsammans: Ibland används orden ”kollaboration” och ”samarbete” synonymt, medan andra menar att orden skiljer sig åt utifrån hur arbetet i gruppen delas upp. I samarbetsprojekt delar parterna på arbetet och löser deluppgifter, sedan samlas de olika parternas respektive arbeten i en gemensam produkt. I kollaboration arbetar parterna ”tillsammans”. Kollaboration ska alltså innefatta så lite fördelning av arbetet i deluppgifter som möjligt.

5. Interaktion kan vara mer eller mindre kollaborativ • Några kriterier måste uppfyllas för att interaktion ska kallas kollaboration: • Arbetet måste ske i form av samspel och växelverkan, d.v.s. gruppmedlemmarna löser inte enskilda uppgifter parallellt och oberoende av varandra utan tillsammans. • Synkron kommunikation är en förutsättning för samspel. Då ökar möjligheterna till ömsesidig modellering, det vill säga den ena gruppmedlemmen kan påverka kunskapsbildningen hos den andra. (Samarbete förknippas ofta med asynkron kommunikation.) • Kollaborativ interaktion karakteriseras av att man underhandlar och jämkar och kommer överens gemensamt. Det betyder att en medlem inte tvingar på de andra sina åsikter enbart på grund av sin auktoritet. Han/hon måste argumentera för sin ståndpunkt, motivera, försöka övertyga.

6. Förhandlingar kan bara äga rum om det finns utrymme för förhandling. Detta utrymme finns sällan om man tvingar gruppmedlemmarna att spela tydligt avgränsade roller. Den yttersta förutsättningen för förhandlingar är en gemensamt lagd grund. Denna grund + själva förhandlingsprocessen, d.v.s. vägen mot en gemensam lösning, är en central utgångspunkt för kollaborativt lärande. • Det finns utrymme för missförstånd. När två parter missförstår varandra måste de förklara sig, försvara sig, omformulera sina påståenden etc. Alla dessa aktiviteter kan leda till lärande. Alltför många missförstånd får naturligtvis motsatt effekt.

7. Teorier om kollaborativt lärande En teori kring kollaborativt lärande innehåller fyra ingredienser, en redogörelse för: • situationen (symmetri, arbetsfördelning) • interaktionen (symmetri, jämkande av synpunkter/argument) • processen (byggande av gemensam grund, gemensamt kunskapsbygge) och • effekterna. (lärande utfall). Nyckeln till förståelse för kollaborativt lärande ligger i förhållandet mellan dessa fyra ingredienser.

8. Tvärvetenskaplig forskning om kollaborativt lärande • kollaborativt lärande är ett lovande forskningsfält inte bara för att det svarar mot ett socialt behov utan också för att det gör det möjligt för forskarna att zooma in kollaborationen. • Genom att noggrant definiera situationen, stämma av interaktionen och systematiskt registrera all interaktion blir KL mikroskopet för forskarna inom fältet. • Det kan också bli en länk mellan DAI (distributed artificial intelligence) och psykologi och ett mellanliggande fält där forskningen blir reellt tvärvetenskaplig. • Situationen – interaktionen – processen – effekten (lärandeutfall).

9. Variationsperspektiv i lärandeprocessen • En öppning för interkulturellt lärande – med bas i Vygotskys ‘sociocultural theory’ om lärande(och kunskapsutveckling)som framhåller att människlig kunskapsutveckling/intelligens uppkommer genom samhälle och kultur och den individuella förståelsen uppstår framförallt genom (social) interaktion och i kunskapsskapande med andra dvs. som en social verksamhet. FD Monne Wihlborg HT 2009

10. Vill du läsa mer? • Se; Pierre Dillenbourgs (Ed) Collaborative-learning: Cognitive and Computational Approaches (1999). Elsevie; Chapter 1 (Introduction) • What do you mean by 'collaborative learning'?, University of Geneva, Switzerland • Artikeln är resultatet av en serie workshops för 20 forskare från disciplinerna kognitionspsykologi, undervisning (education) och datorvetenskap (artificiell intelligens).