Vad Måste Till?

1. VadMåste Till? Anders Östlund Kriminolog anders.ostlund@polisen.se Polismyndigheten i Västmanlands Län 2012-01-30

2. VadMåste Till? • Grannsamverkan ur ett kriminologiskt perspektiv • Problematisering 2012-01-30

3. Definition av brottsprevention Brottspreventiva åtgärder Situationell prevention Snabba effekter Försvåra genomförandet Öka upptäcktsrisk Minska vinsten av brott Skydda objekt Social prevention Långsiktiga effekter Påverka benägenhet Självkontroll Social band Välfärdsreformer 2012-01-30

4. Nivå Utveckling Beskriver olika brott olika väl Bara de brott som polisanmäls ingår Majoriteten av brottsligheten finns ej med Kriminalstatistik över anmälda brott Samtliga brott Anmälda brott 2012-01-30

5. Poliserna är glest utspridda och skulle vara det även om deras antal ökades betydligt Brottsförebyggande arbete är viktigt Polisen får i de flesta fall mycket lite användbar information Korta utryckningstider har försumbar effekt på antalet gripna Rättsväsendets påföljder är långsamma En övertro på rättsväsendet överbelastar det och gör det mindre effektivt 2012-01-30

6. Kriminologisk utgångspunkt • Grunden för Grannsamverkan • finns i Kontrollteorierna • De flesta av oss skulle begå brott om vi fick chansen. Sociala band • och den kontroll som omgivningen och vi själva utövar är det som hindrar oss Pattern Theory (1982) Fixing Broken Windows Theory (1996) ”Vår teori förutsätter att när människor ställs inför ett val, gör det rätta valet” (Wilson: 1985) 2012-01-30

7. Rutinaktivitetsteorin (Choen & Felson: 1979) Brottstillfällen uppstår i vardagen vilket gör att brottslighetens karaktär och nivå är starkt förknippat med samhällsutvecklingen Lämpligt objekt Target hardening Värde Tröghet Tre faktorer skapar brottet Synlighet Tillgänglighet Avsaknad av kapabel väktare Motiverad gärningsman 2012-01-30

8. Situationell brottsprevention Öka ansträngningen Gör brottsobjekt mer svåråtkomliga Ökarisken Öka bevakningen Underlätta den naturliga övervakningen Minska belöningen Märk egendom Dölj brottsobjekt Ta bort brottsobjekt Ta bort ursäkter Förenkla regelefterlevnaden Sätta upp regler Informera om regler 2012-01-30

9. Riskfaktorer i ett bostadsområde • Många brottsobjekt • Attraktiva objekt • Många potentiella gm • Läge • Många människor i rörelse • Svag kontroll 2012-01-30

10. Hur brottslingar rör sig (Brantingham & Brantingham: 1993) Drygt 50 procent av alla ”brottsresor” var kortare än 1,6 km Hälften av alla pyromaner färdades mindre än 400 m Resorna blir längre när man begår brott med andra Yngre brottslingar reser inte lika långt som äldre Kvinnor reser längre än män Specialister reser längst Över 60% av våldtäktsmännen i Stockholm reste kortare än 1 000 m Bostad Fritid Aktivitetsområde Medvetande område Brott Arbete 2012-01-30

11. Hur brottslingar rör sig GM & offer vid överfallsvåldtäkt 2012-01-30

12. 2012-01-30

13. Gransamverkansskyltar påverkan trygghet hos de boende…. ...positivt i områden med hög socioekonomisk status …..negativt i områden med låg socioekonomisk status Slitna skyltar påverkar negativt i svaga områden 2012-01-30

14. 2012-01-30

15. Efter nedgång kommer uppgång, kanske (Clarke, Eck: 2006) • Omfördelning • Gm byter brottsobjekt för att kringgå förebyggande åtgärder • Anpassning • Gm upptäcker svaga punkter efter att förebyggande åtgärder vidtagits. Brott som har tidigare minskat, ökar efter hand som förövarna upptäcker nya sätt att begå dem 2012-01-30

16. Vem är motorn i Grannsamverkan? Får polisen ta för stort ansvar? Uniformen, auktoriteten & kunskapen gör polisen till naturlig ledare vilket gör övriga aktörer passiva. Detta ökar snarare känslan av otrygghet (Sherman: 2001) Liten ”välbeställd” grupp får orimligt mycket av polisens resurser för att bekämpa en relativt liten brottskategori (BRÅ: 2000) 2012-01-30

17. Problematisera mera • Grannsamverkan beskrivs ibland som simpelt att organisera och att det är enkelt att uppnå lysande resultat • Grannsamverkan bör problematiseras för att förbereda deltagarna på vilka svårigheter som kan uppstå • Certifiera grannsamverkan • Kvalitet, dokumentation och kontroll 2012-01-30

18. Problematisera mera Hur effektivt blir grannsamverkan om… • man förlitar sig på att skyltar ska göra jobbet? • det saknas struktur, resurser, aktiviteter och tydligt kvitto på att åtgärderna fungerar? • det är bristande deltagande eller snedvriden representation av deltagare/boende? • grannsamverkan startar efter något hänt, men inget mer händer? Är det lika lätt då att hålla igång aktiviteten i längden? • man har dålig kunskap om brottslighetens mekanismer? Kan man då vidta rätt åtgärder? 2012-01-30

19. Diskutera mera • ”Ideologi diskuteras sällan i lokalt brottsförebyggande program” • (BRÅ: Hörnquist) ” finns viss risk för ”Vi & Dom” tänkande/…/riskerna gäller främst dem som står utanför, som inte platsar i samförståndsandan” -gäller grannsamverkan även mot grannar? • Olika åtgärder beroende på boendeform -avskräckningseffekten av grannsamverkan beror bl.a. på hur många gm som kommer ”inifrån” & ”utifrån” -om gm har kunskap om rutiner och åtgärder och dessutom har nycklar till gemensamma utrymmen reduceras effekten av grannsamverkan -grannsamverkan har traditionellt fokuserat på inbrott. I områden med flerfamiljshus utökas antalet brott betydligt 2012-01-30

20. Tips från kriminologin Som aktiva brottsbekämpare, låt er inte distraheras av vad som påstås i massmedia. Brottsligheten är oftast mycket mindre dramatisk än vad media hävdar Fall inte för stereotypa bilder av hur kriminella ser ut och beter sig och tänk på att Du själv kan begå brottsliga handlingar Vissa aktörer har en egen agenda, t.ex. social, politisk, ekonomisk eller moralisk. Som aktiv brottsbekämpare, försök vara objektiv och lär så mycket som möjligt om brottsligheten Tolka brottsstatistiken med försiktighet, all brottslighet varierar naturligt över tid 2012-01-30