1 / 39

CHAPTER 15 Cell signaling and communication

CHAPTER 15 Cell signaling and communication. Cellsignalering. signal binds till (eller detekteras av) en receptor Signaltransduktion inne i cellen Cellulär respons Signalen kan vara kemisk (en molekyl eller en jon, t.ex. ett hormon, en nutrient, koldioxid)

carl-bonner
Download Presentation

CHAPTER 15 Cell signaling and communication

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. CHAPTER 15 Cell signaling and communication

  2. Cellsignalering • signal binds till (eller detekteras av) en receptor • Signaltransduktion inne i cellen • Cellulär respons Signalen kan vara • kemisk (en molekyl eller en jon, t.ex. ett hormon, en nutrient, koldioxid) • fysikalisk (t.ex. ljud, ljus, tryck) Receptorn kan finnas - i plasmamembranen - inne i cellen Olika celler har olika uppsättningar av receptorer och kan därför ta emot olika signaler.

  3. figure 15-05.jpg 15.5 Figure 15.5

  4. Signaler är centrala i allt levande. Med hjälp av signaler regleras t.ex. • genexpression • proteinaktivitet • metabolism  upprätthållande av cellens normala livsfunktioner  differentiering  celldelning  migration  programmerad celldöd ...

  5. Intercellulär signalering • Indirekt m.hj.a. kemiska budbärare • autokrin signalering • parakrin signalering • endokrin signalering • Direkt • djurceller: gap junctions • växtceller: plasmodesmata

  6. figure 15-01a.jpg 15.1 – Part 1 Figure 15.1 – Part 1

  7. figure 15-01b.jpg Endokrin signalering 15.1 – Part 2 Figure 15.1 – Part 2

  8. figure 15-18.jpg 15.18 Figure 15.18

  9. figure 15-19.jpg 15.19 Figure 15.19

  10. Signaltransduktion • Då en ligand binder till en receptor på cellens utsida, överförs signalen till insidan av cellen genom konformationsförändringar i receptorn. • Direkt signaltransduktion sker i cellmembranen. Receptormedierad aktivering av effektorn är tillräckligt för att framkalla en effekt. • Indirekt transduktion är mycket vanligare. Effektorn bildar sekundära budbärare, som för signalen vidare.

  11. figure 15-10a.jpg 15.10 – Part 1 Figure 15.10 – Part 1

  12. figure 15-10b.jpg 15.10 – Part 2 Figure 15.10 – Part 2

  13. Bindning av ligand till receptor • Liganden binder reversibelt till receptorn • signalen upphör då ligandkoncentrationen minskar • Receptorns affinitet för liganden är specifik för varje receptor-ligand-par • detta påverkar hur stor koncentration av liganden som är effektiv

  14. Inhibitorer • Kompetitiva inhibitorer binder till samma ställe som liganden. • Icke-kompetitiva (allosteriska) inhibitorer binder till ett annat ställe, men ändrar på receptorns konformation så att liganden inte kan binda. • Inhibitorer kan utnyttjas som verktyg i receptorforskning. • Många mediciner är inhibitorer.

  15. Olika typer av receptorer Cytoplasmiska receptorer har opolära ligander. • t.ex. steroidreceptorer Transmembranreceptorer har polära ligander. • jonkanaler • kinasreceptorer • G-proteinkopplade receptorer

  16. figure 15-06.jpg 15.6 Figure 15.6

  17. figure 15-07.jpg 15.7 Figure 15.7

  18. figure 15-08a.jpg 15.8 – Part 1 Figure 15.8 – Part 1

  19. figure 15-08b.jpg 15.8 – Part 2 Figure 15.8 – Part 2

  20. figure 15-08c.jpg 15.8 – Part 3 Figure 15.8 – Part 3

  21. Sekundära budbärare-fungerar som kofaktorer eller allosteriska regulatorer

  22. cAMP-signalering • En ligand binder till en G-proteinkopplad receptor • G-proteiner kan antingen aktivera eller inhibera adenylatcyklas • Adenylatcyklas katalyserar reaktionen ATP  cAMP • cAMP reglerar proteinkinasers och jonkanalers funktion genom att binda till dem och ändra deras konformation • cAMP reglerar gentranskription

  23. figure 15-12.jpg 15.12 Figure 15.12

  24. Inositoltrifosfat (IP3) och diacylglycerol (DAG) • Aktiverade G-proteinkopplade receptorer aktiverar fosfolipas C (PLC). • PLC hydrolyserar fosfolipiden fosfatidylinositoldifosfat (PIP2), som finns i cellmembranen. Det bildas IP3 och DAG. • IP3 frigör kalciumjoner från intracellulära förråd genom att öppna kalciumkanaler i endoplasmatiska nätverket. • DAG och Ca2+ tillsammans aktiverar proteinkinas C.

  25. figure 15-13.jpg 15.13 Figure 15.13

  26. Kalciumsignalering (1) • Kalciumjoner påverkar ett flertal processer i cellerna. • Ca2+ koncentrationen i cytoplasman är normalt ca 0,1 mikromol/l. • Koncentrationen utanför cellen är ca 1 mmol/l.  stor koncentrationsgradient

  27. Kalciumsignalering (2) • Cellen måste aktivt pumpa ut Ca2+ för att hålla kalciumkoncentrationen i cytoplasman låg. Detta kräver mycket energi. • Cellen lagrar också Ca2+ i intracellulära förråd (ER, mitokondrier). • Olika signaler kan öppna kalciumkanaler i ER och cellmembranen  stora mängder Ca2+ flödar in. • Ca2+ kan binda till kalciumkanaler och öppna dem – positiv feedback.

  28. Kalciumsignalering (3) • Kalciumjonerna påverkar aktiviteten hos flera olika proteiner, t.ex. • Proteinkinas C • kalmodulin • En ökning i intracellulärt kalcium aktiverar kalciumpumpar i cellmembranen, och en normal cellulär kalciumnivå återupprättas. Då är cellen igen mottaglig för en ny signal.

  29. Kväveoxid (NO) • NO är en gas, och en mycket instabil molekyl i cellen. • Relativt nyupptäckt sekundär budbärare. • En ökning i intracellulärt Ca2+ aktiverar kväveoxidsyntas (NOS), som producerar NO. • NO stimulerar syntes av cGMP. • Känd effekt: relaxering av glatt muskulatur i blodkärlsväggar. Förklaring till varför nitroglycerin kan användas som medicin vid hjärtfel (blodflödet till hjärtat ökar).

  30. figure 15-15.jpg 15.15 Figure 15.15

  31. Kinaskaskader • En proteinkinaskaskad är en direkt signaltransduktion där ett stort antal kinaser aktiverar varandra sekventiellt. • Information från cellmembranen till kärnan • Fördelar: • amplifiering • Flera steg  flera regleringsmöjligheter. Olika celler kan reagera olika på samma signal beroende på vilka komponenter de har och i vilka proportioner

  32. figure 15-11.jpg 15.11 Figure 15.11

  33. Viktiga egenskaper hos signalkaskader • Snabb respons som amplifieras • Snabb återhämtning, så att cellen är mottaglig för en ny signal • G-proteiner deaktiveras av GTPaser • Ca2+ pumpas ut • NO bryts ner • cAMP hydrolyseras • IP3 och DAG metaboliseras • Fosforylerade proteiner defosforyleras av specifika enzym  Strikt kontroll !!!!

  34. Effekter • Gentranskriptionen förändras • Membrankanaler öppnas • Enzymaktiviteter förändras  upprätthållande av cellens normala livsfunktioner  differentiering  celldelning  cellrörelser  syntes av cellprodukter, t.ex. hormoner  programmerad celldöd .....

  35. figure 15-16a.jpg 15.16 – Part 1 Figure 15.16 – Part 1

  36. figure 15-16b.jpg 15.16 – Part 2 Figure 15.16 – Part 2

  37. figure 15-16c.jpg 15.16 – Part 3 Figure 15.16 – Part 3

  38. figure 15-17.jpg 15.17 Figure 15.17

More Related