Från Applar till appar

1. Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv

2. Dinosaurierna är: • Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EU-projektare dygnet runt • Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa • Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal habiliteringsräv, kan allt om TAKK • Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar från tidernas start som hittade varandra på AKK-mässor – driver Frölundadata

3. När börjar AKK- historien då? • För teckenspråk finns mest dokumenterat • Finns nästan inget nedskrivet! En vetenskaplig artikel: Vanderheiden i Journal of Rehabilitation Research and Development 2002. Viss dokumentation i några läroböcker. • Länge misstänksamhet/oro för att använda AKK & datorer– hämmar det talutveckling??? Ibland knappt tillåtet!

4. AKK – ett område sammanflätat av främst tre viktiga trådar: Kunskap om kommunikation och språk-utveckling Teknisk utveckling Attityd Samhällssyn Politik Kunskap Hjälpmedels-försörjning Utveckling av lågteknologisk AKK

5. Tecken • Fyll på britt!!! Ev fler plåtar??

6. Lågteknologisk AKK • Först bokstavs/ordtavlor: I USA på 20-talet F Hall Roe-tavlor som gjordes i trä av välgörenhetsgrupp: Gora Khan Grotto

7. Symboltavlor började utvecklas och omskrivas på 60-talet i USA • 1971 Toronto: Shirley McNaughton med kolleger började prova bliss med sina elever • 1976 besökte en svensk grupp Kanada och började sedan prova bliss: Bräcke Östergård, Ekhaga i Linköping • 1985 lanserades Pictogram i Sverige

8. Teknisk utveckling • Pionjärer viktiga: en typisk sådan är Vanderheiden själv: tekniker som såg en utmaning i att kunna hjälpa en person med funktionshinder – ofta rörelsehinder – att uttrycka sig • I Sverige: Karoly Galyas, Sheri Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm, Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg, O&W i Lund, Rehab C och GEWA i Sthlm, … och många flera

9. Skrivmuskedunder kom först • Med alternativ mekanisk och/eller elektronisk styrning på olika fiffiga sätt • Europa först! • Ex: POSM från tidigt 60-tal • Mats lägger till här – sannolikt ny bild

10. Mats lägger till bild skrivmuskedunder?? • Svenska Luxor ABC 80 från 1978 - O&W byggde Desk 80 – första svenska skrivsystemet för kontaktstyrning • Apple II-datorerna från 1978 och under större delen av 80-talet – med åren ett stort antal program och tillbehör för personer med FH – däribland Talking BlissApple, OmniBliss, MacApple Communicator, AFC, Concept Kbd, BlissCom-bord, talsynteser … samarbete med UK och USA … (videosnutt) … och så ABC 800, Compis, IBM, Mac, …

11. Portabilitet gick framåt Canon communicator, slutet av 70-talet, första hjälpmedlet som tillverkades av ett stort kommersiellt företag ”Talking broach”, 1973

12. Tal då? • Talsyntes först: pionjärapparater utvecklades redan på 1700-talet • Tog ordentlig fart med datorteknikens utveckling: Sverige väl framme (Gunnar Fant vid KTH)

13. 80-talet • Talsyntesåter-koppling till både text och symbolsystem. • Blissbord • MultiTalk – lite mer portabelt…

14. Pratapparater • Kom i slutet av 80-talet • DARTs första: • AllTalk, IntroTalker • Ofta med digitalt inspelat tal – ibland också talsyntes • Är sig lika, men: bättre ljud, tåligare, något mindre

15. Styrsätt • Datorn som hjälpmedel i sig • Alternativa styrsätt – tillbehör: • Tangentbordplattor, styrplattor, tangentbordersättningar, kontakter, alternativa pekdon – pekskärm,huvudmus, ögonstyrning … • Programvara i datorn • Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor … • Kombinationerna • Speciella tillbehör – och/eller tillgänglighetsstöd som standard

16. Andra viktiga händelser för AKK-området • 1983 - Bildandet av föreningen ISAAC – International Society for Augmentative and Alternative Communication • 1984 – första ISAAC-konferensen (svenska deltagare!) • 1985 – vetenskapliga tidskriften AAC • 1988 – svenska ISAAC bildades

17. REDAH-projektetDataresurscenter • Mitten av 80-talet olika initiativ till att prova och utveckla teknik bl a på Bräcke östergård, AMU Hadar • 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet) ansvar för en gemensam ansökan till Allmänna Arvsfonden. • Aug 1988 startade REDAH (och DART): arvsfondsmedel + medel från skolmyndighet (nuvarande SPSM) • Multidisciplinärt redan från början!

18. Kommunikationscenter-projektet 1993-95 och Datatekens start • Startades mestadels i anslutning till REDAH-center • KomP i Göteborg • Fokus på metodutveckling • Första böckerna skrevs

19. Projektande hit och projektande dit • Ja all dessa projekt :-p • små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser) • regionala projekt (landsting, VG) • nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl) • nordiska projekt (NNH, NUH) • bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE) • … och till stora EU++-projekt • Utvecklingsprojekt och så småningom forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer – offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag …) • Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från sten till sten – brist på möjligheter till långsiktig uppföljning – ”the valley of death” (Gregg V) – bilden av en ökenväg …

20. Från speciellt till generellt • Det kommer alltid att behövas särskilda lösningar för mycket speciella behov, men … - i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något mycket, mycket speciellt och märkvärdigt - nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt - vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT - därför behöver teknik och tjänster göras därefter !? Borde man t ex inte som AKK-användare kunna skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram ?

21. Det kanske man kan snart?

22. Vad betyder den integrerade och mobila IKT-användningen för AKK ? • … Inte bara traditionella datorer ! • … Android- och iPhone-mobiler, och läs-, surf-, media- och allt-i-allo-plattor ! • … ständig uppkoppling till näten ! • … integrering av IKT i alla miljöer/apparater ! • … nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta ! • … nya möjligheter, men också nya beroenden ? • … vi letar och finner möjligheterna – men låt oss ändå inte glömma att länge leve den lågteknologiska kommunikationen!

23. Tecken i ett helhetsperspektiv

24. Branchens utveckling

25. Kommunikationi fokus!! • AKK-området har alltid präglats av samverkan över • Yrkesgränser • Specialiteter & kunskapsfält • Nationsgränser • Garanterar väl en fortsatt spännande framtid – och fler möjligheter i • KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!