Tesen om Regionernas Europa

1. Tesen omRegionernas Europa ”Nationalstaten är för stor til at löse mange af morgendagens problemer, som bedre kan klares regionalt, og for lille til at löse andre, der kraever en international ramme” (Paul Schlüter, 1988) Internationalisering/Europeisering Nationalstaten Regionalisering

2. Regionfrågan på 1990-talet • Två huvudfrågor:1. En territoriell fråga - länsindelningen2. Institutionell design och ansvarsfördelningEn berättelse om hur Tesen om 'Regionernas Europa' blev till en 'Kommunernas Region'

3. Fördelning mellan olika huvudmänTre modeller:* Statligt regionalt ansvar* Kommuner i samverkan* Regionalt folkstyre Rikets indelning8-12 regionerVästsverige: NORP-länen som regionförbund Den svenska regionfråganRegionutredningen och Västsverigeutredningen(1992)

4. Den svenska regionfråganRegionberedningen(1995) • Det regionala utvecklingsansvaret överförs från länsstyrelsen till landstingen • Renodlad länsstyrelse - statens företrädare i länet - • Nya län- Skåne län- Västra Götalands län (ORP-länen plus Kungsbacka i Halland)

5. Två reformmotiv Kraftsamlingsmotiv Demokratimotiv Regionförsök1997-2002Skåne, Västra Götaland, Kalmar län och Gotland att stärka den demokratiska förank- ringen (medborgare, mediadebatt, politikerroller, folkrörelser) att stärka effektiviteten i det regionala utvecklingsarbetet Försök med... - strategi för länets långsiktiga utveckling - infrastrukturplanering - ansvar för regionalpolitiska medel & tillväxtavtal - ansvar för kulturmedel (ej i VG) Utvärdering av PARK

6. Riksdagsbesluten 2002/2004 innebär: Förlängd försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland till år 2010 Samtliga län kan bilda kommunalförbund för regional samverkan Kommunalförbundet skall då bl.a. ...utarbeta program för länets utveckling ...beslut om länsplaner för regional infrastruktur ...beslut om vissa statliga medel för regionalpolitik ...ansvar för arbetet med tillväxtprogram Regional samverkan- en kommunernas Region?

7. Organisation av regionalt utvecklingsarbetet 2011

8. Västra Götalandsregionen En institutionaliserad beredningsstruktur Region Skåne En nätverksbaserad beredningsstruktur En Kommunernas Region?- två typer av governancestrukturer Regionstyrelse Regionstyrelse Beredningsgrupper 15+12 Regional Utvecklingsnämnd Exempelvis... - Kommunbesök- Kommunledn.konferenser - Nätverk i regiondelar -NOSAM -SSSV - SÖSK - Skåne Nordost GR Fyrbodal Skarab. 7H Kommuner

9. Regionfullmäktige Regionkommun Halland Regionstyrelse Hälso- och sjukvårdsstyrelse Kommunberedning Politikområden Kungsbackanämnden DriftsstyrelseNärsjukvård Hallandstrafiken Trafik och infrastruktur Varbergsnämnden Näringsliv Almi DriftsstyrelseLänssjukhuset Halmstad Kultur Falkenbergsnämnden Bolag? Folkhälsa DriftsstyrelseSjukhuset Varberg Halmstadsnämnden Skolor Hyltenämnden DriftsstyrelsePsykiatrin Högskolefrågor Laholmsnämnden Miljö DriftsstyrelseLandstingsservice EU Nuvarande organisationer idag

10. Kommunberedningen Kan ge rekommendationer till Regionen och kommunerna men inte fatta formella beslut. Två ledamöter från regionstyrelsen, två från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och två från respektive kommun. Regionstyrelsens ordförande är ordförande för beredningen. Kommunerna utser vice ordförande. Kommunberedningen sammanträder minst sex gånger per år. 10

11. forts. Kommunberedningen Obligatoriska frågor är regional utvecklingsstrategi, länstransportplan, kollektivtrafik, tillväxtprogram, folkhälsopolicy, kommunöverskridande frågor inom fysisk planering och gemensam finansiering av EU-program. Andra frågor kan väckas av Regionen och kommunerna. Kan till sig adjungera sakkunniga. Dessa har närvaro- och yttranderätt. Kommunberedningens verksamhet finansieras av Regionen och kommunerna gemensamt (principerna för finansieringen fastställs senare). 11

12. forts. Kommunberedningen Är ett forum som syftar till att samordna de regionala utvecklingsprocesserna med de kommunala processer som har ett regionalt intresse. Kan initiera kommunal samverkan för att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet samt diskutera frågor inom hälso- och sjukvården som inte kan eller ska lösas lokalt, såsom avtalsfrågor och policydokument. Också ett forum för kommunal omvärlds- och intressebevakning. 12

13. Strategin för en Kommunernas Region Den strategiska frågan för kommunerna idag: Hur ska kommunernas intresse och engagemang i de regionala utvecklingsfrågorna tas tillvara inom ramen för ett direktvalt organ? Två strategiska villkor A. om konsten att arbeta i nätverk (horisontellt) B. om konsten att bygga broar mellan det lokala och det regionala (vertikalt)

14. A. Om konsten att arbeta i nätverk(network governance i regionpolitiken) 1. Hög grad av handlingsutrymme - en närvarande, men icke auktoritativt styrande stat - en förändrad relationslogik mellan stat (lsty, myndigheter) och kommunal självstyrelse • 2. Politik byggs utifrån resursberoenden mellan aktörer i olika aktivitetsfält politik endast för de resursstarka! → risk för exkludering och regionpolitiken som meritokrati 3. Relationerna mellan aktörerna är ofta förhandlingsrelationer→ risk för slutenhet och en svag opinionsbildningskultur → risk för alltför stark konsensus; avpolitiseringstendenser

15. A. forts. om konsten att arbeta i nätverk(network governance i regionpolitiken) 4. Relationerna kräver 'institutionella laddningar' - regulativa aspekter (regler, roller, procedurer) - normativa aspekter (normer och värderingar) - kognitiva aspekter (koder, begrepp, expertis) - 'imaginära' aspekter (identiteter, ideologier) → hur konstrueras institutionella laddningar? → risk för värdemässig homogenitet - fallet Gnosjö → jämställdhetsaspekternassvaga ställning

16. B. Om konsten att överbrygga klyftan mellan det lokala och regionala Regionen * Regionkommunen * Gränsregionala aktiviteter/EU/Mellankommunal samverkan Inflytande, förankring, ansvar Den "stora" kommunpolitiken * partier/fullmäktige/styrelser/nämnder/bolag * den professionaliserade förvaltningen Inflytande, förankring, ansvar Den "lilla" kommunpolitiken * service/verksamhet - brukargrupper/föreningsliv * lokala utvecklingsgrupper/byalag