DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna i Skövde 2010-01-27

1. DEN MODERNA OHÄLSANellerVår tids sjuklighetAllmänläkardagarna i Skövde 2010-01-27 Karin Johannisson Uppsala universitet

2. Den moderna ohälsan • hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat förändringstempo • hur vi påverkas av kraven på flexibilitet i arbetslivet • hur dessa förändringar påverkar livsmönster, men också värderingar och självbild • hur förväntningarna på individen förändras (vara flexibel, anpassbar, framåtriktad, hög social kompetens) • hur individen förändras av dessa krav på flexibilitet som samtidigt betyder instabilitet (mänskliga relationer bygger på långsiktighet i sociala band, anknytning) • hur glapp mellan krav och förmåga (eller mellan förväntningar och belöningar) uttrycks som ohälsa • hur inflation i hotbilder och riskscenarion påminner om vår sårbarhet • sjukdom som en av få socialt accepterade former av avvikelse

3. OHÄLSO-NYCKLAR • Händelser på samhällsnivå • Ny teknik • Nya arbetsstrukturer • Ny arbetssyn • Projekt- prestations- och konkurrenskultur • Individualism: ”trött på att vara sig” • Flykt- och tröstbeteenden: munnens kultur • Ny sjukdomssyn • Ny hälsosyn • Nya diagnoser

4. TVÅ HISTORISKA ERFARENHETER • Materiell välfärd skapar inte automatiskt upplevd hälsa • Individualism/frigörelse ur ”stora berättelser” ökar inte upplevd hälsa

5. KULTURSJUKDOMAR • Tillstånd som definieras som sjukdom i ett bestämt tidsrum eller tidsbundna namn och förklaringar på subjektiv sjukdomserfarenhet • Som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, föreställningar, hotbilder) • Som hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam symtompool • Som försvinner för att tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller för att symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser

6. Kännetecken • Flyktiga • Smittsamma • Symtomdiagnoser

7. Spridningsmekanismer • Aktörer i samspel: läkare, patienter, vetenskap, arbetsgivare, försäkringskassa, läkemedelsproducenter, patientföreningar • Interaktivitet • Medial exponering

8. Diagnoser som interaktiva kategorier kategorier som, när de är kända och har börjat användas i institutionella sammanhang, förändrar hur människor upplever sig själva och kan leda att de utvecklar känslor och beteenden som åtminstone delvis beror på hur de har kategoriserats Kategorin och den kategoriserade kan alltså växelverka. Väl diagnostiserad som anorektiker, utbränd, borderline-fall eller damp-barn blir individen sin diagnos Denna växelverkan förstärks inom en större ram av experter och behandlingsstrategier (som att placera anorektiker på kliniker där de matas, det hyperaktiva barnet i avskalade rum eller utbrända i långa sjukskrivningar) Ian Hacking, The social construction of what? (1999)

9. 1985 • Kvicksilverförgiftning • Elöverkänslighet • Bildskärmsallergi • Multipel kemisk överkänslighet • Sjuka-hus-sjuka • Fibromyalgi

10. 1995 • Kronisk trötthet • Kronisk smärta

11. 2000 • Utbrändhet

12. 2003 • Kronisk trötthetssyndrom • Utmattningssyndrom • Utmattningsdepression • Utmattningsreaktion • Kroniskt stressyndrom

13. 2005- DEPRESSION • Stressreaktion • Krisreaktion • Panikångest • Tvångssyndrom • Social fobi • Generaliserad ångest • Posttraumatiskt stressyndrom

14. 2008 Socialstyrelsens rekommendation ang. diagnosen ”utbrändhet” • Akut stressreaktion (F43.0) • Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) • Anpassningsstörning (F43.2) • Utmattningssyndrom (F43.8) • Stressreaktion (F43.9)

15. Framtidens diagnoser? • Depression Diagnoser relaterade till: • Övervikt • Beroende • Minne • Sexuell förmåga • Utseende • Graviditet

16. VAD GÖRA? • Medicinera mera? • Coachning? • Avmedikalisera

17. SALUTOGENA PROCESSER • Inte bara avkoppling • utan engagemang • Inte bara vila • utan ansträngning • Inte bara återhämtning • utan stimulans • Inte bara det inåtvända (lilla livet) • utan det utåtvända (stora livet)

18. HUR SKA DET SAMHÄLLE SE UT DÄR INDIVIDEN KAN – OCH VILL – HÅLLA SIG FRISK?