Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen

1. Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson…med resultat från CLEO + angränsande NV-projekt samt Krondroppsnätet (IVL)

2. Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen • Försurning – var inte problemet löst? • Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt? • Exempel 1: Ökad kväveomsättning kan motverka återhämtningen • Exempel 2: Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten? • Ev. extramaterial: Hur vi jobba med osäkerheter i vittring inom CLEO

3. Svavelnedfallet har minskat kraftigt…. (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011)

4. …men återhämtningen går långsamt Blekinge: Jönköpings län: Blekinge: Skåne: (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011; Akselsson mfl, manuskript)

5. Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt? -Ökad vittring -Ökad omsättning av kväve -Ökat uttag av grot och stubbar Övriga faktorer som kan påverka:-Ändrad frekvens i havssaltsepisoder -Torkperioder-Ökad omsättning av organiskt kol

6. Ökad omsättning av kväve när temperaturen ökar: exempel från södra Norge Nedfall oorganiskt N Utlakning oorganiskt N Nedfall-utlakning (Wright & Jenkins, 2001)

7. I sydvästra Sverige är nitratkvävehalterna förhöjda på flera ställen redan idag Kvävenedfall, kg/ha/år2006-2008 Kväveutlaknings-klass, baserat påKrondroppsnätet, IVL (Data från Krondroppsnätet, IVL:Akselsson mfl, 2010) (Baserat på MATCH-modellen, SMHI)

8. Förhöjd nitrifiering kan motverka återhämtningen Exempel: Arkelstorp i NÖ Skåne Data från Krondroppsnätet, IVL(Akselsson mfl, manuskript)

9. Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten på baskatjoner och försurning? Uttag vid avverkning Nedfall Soil pool ∆ = Inflöde-utflöde Utlakning Vittring Om det ökade uttaget ska kompenseras för (utan åtgärder) måste vittringen öka i motsvarande grad.

10. Ca vittring med och utan klimatförändringsamt förluster av Ca vid skörd (stam och helträd) (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

11. Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

12. Några slutkommentarer • Återhämtningen från försurningen går långsamt eftersom vittring är en långsam process. • Om temperaturhöjningen innebär en ökad kväveutlakning från rotzonen motverkas återhämtningen (Håll koll på kvävet!) • Ett ökat uttag av skogsbränslen (=näringsämnen) motverkar den långsamma påfyllnaden av baskatjoner från vittring. • Vittringen måste öka mycket för att motsvara förlusterna vid grotuttag. Temperaturhöjningen ökar vittringen meninte i samma storleksordning som grotuttaget.

13. Extramaterial: Hur vi jobbar medosäkerheter i vittring inom CLEO (Baserat på data från Klaminder mfl, 2011) Vittringen (0.2-0.7 m): 0.08-0.37 g/m2/år PROFILE: 0.2 g/m2/år Vad händer om vittringen är den högre i intervallet (85% högre än PROFILE)?

14. 85% högre vittring – vad skulle det innebära? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

15. Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)