Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva skolprogrammet Prata Om Alkohol,

1. Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva skolprogrammet Prata Om Alkohol, genomförd bland elever i nian 2010

2. Grundförutsättningar för studien • Kvantitativ studie som genomfördes i två steg • Steg 1 – Nollmätning i januari • Steg 2 – Eftermätningen maj/juni • Målgrupp i studien var niondeklassare • Totalt deltog 240 elever i studien fördelade på 6 grupper som genomgick skolprogrammet (interventionsgrupp) och 6 grupper som inte genomgick programmet (kontrollgrupp)

3. Metodproblem • Alla frågeundersökningar har olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bland annat av urvalsfel, bortfallsfel och mätfel • Relativt korta tidsperioden - bör beaktas att undersökningens resultat endast gäller för den tidsperiod som mätningen avser • Risk för under- och överrapportering • Bortfall av deltagande grupper • Utgått från skolans verklighet • Lärare har delat på ansvaret • Olika övningar och i olika omfattning • Genomfört övningarna vid olika tillfällen

4. Urval och validitet • Urvalet av grupperna har skett slumpvis från en lista med de lärare som tidigare beställt skolmaterialet • Undersökningen är genomförd på relevant målgrupp utifrån verkliga förutsättningar för skolan och lärare • De deltagande lärarna har inte genomgått några interventioner för att förändra den vanliga skolsituationen • Signifikansnivån har beräknats på 90 %-, 95 %- och 99 %-nivån • Statistisk metod: Student t-test

5. Resultat • De grupp av elever som genomgått övningar från Prata Om Alkohol uppvisar jämfört med den andra gruppen elever; • Lägre frekvens av alkoholintag • Lägre berusningsgrad • Lägre grad av riskbeteende

6. Lägre frekvens av alkoholintag • Eleverna i den grupp som genomgått Prata Om Alkohol och som dricker har över tid minskat sin frekvens av alkoholintag i större utsträckning än de elever som inte genomgått Prata Om Alkohol • Över tid har alkoholintaget under de senaste 1-7 dagarna minskat bland eleverna som genomgått Prata Om Alkohol, samtidigt som den andra gruppen av elever uppvisar en stor ökning för denna period

7. Lägre berusningsgrad • Elever som har genomgått Prata Om Alkohol uppvisar över tid en mindre ökning av erfarenheten av att ha varit berusade jämfört med den andra gruppen • Eleverna som inte har genomgått Prata Om Alkohol visar över tid att de oftare känner sig berusade när de dricker • Av de elever som har genomgått Prata Om Alkohol och som varit berusade uppvisar över tid en förskjutning från att ha varit ”mycket eller ganska påverkade” till en ”lägre grad av påverkan” vid senaste alkoholintaget

8. Lägre grad av riskbeteende • Eleverna som inte genomgått Prata Om Alkohol uppvisar som sagt ett mer frekvent alkoholintag och en högre berusningsgrad • Dessutom visar denna grupp upp en utveckling över tid att i större utsträckning ha varit med om negativa händelser när de druckit alkohol, såsom; • Känt sig avslappnade • Har blivit bakfulla/Mått illa • Inte kunnat fungera som vanligt i skolan • Sett eller varit nära skadegörelse/annat brott • Obs! Denna utveckling finns inte i de grupp av elever som genomgått Prata Om Alkohol

9. ”Ränta på ränta” -effekt • En lägre berusningsgrad och lägre frekvens av alkoholintag i gruppen av elever som genomgått Prata Om Alkohol ger en ränta på ränta effekt

10. Bilagor – figurer med nyckelresultat

11. Figur 5 – Antal gånger man druckit alkohol Interventionsgrupp Snitt druckit antal ggr 15,45 ggr Genom att titta på den uppgivna alkoholkonsumtionen under olika tidsperioder under den senaste tiden (1 år, 3 månader och 1 månad) ser man att Prata Om Alkohol har haft en bromsande effekt. I interventionsgruppen har man sett till hela året druckit mer frekvent än kontrollgruppen. Konsumtionsfrekvens har sen successivt minskat och man har druckit i mindre utsträckning än kontrollgruppen under den senaste månaden. Alltså kan man visa på en positiv trend för interventionsgruppen 3,7 ggr 0,8 ggr Kontrollgrupp 9,2 ggr 3,1 ggr 1,7 ggr

12. Figur 4 – Erfarenhet av att vara berusad (90%-nivå) (90%-nivå) Tendensen är att andelen som uppger att de varit berusade någon gång har ökat i kontrollgruppen. Tendens till ökning finns också i interventionsgruppen, men inte lika stor som i kontrollgruppen.

13. Figur 7 – Hur ofta man känner sig berusad när man dricker (95%-nivå) (95%-nivå) Kontrollgruppen visar upp en signifikant förflyttning från att man ”sällan” blir berusad när man dricker till ”mer ofta” eller ”varje gång”. I interventionsgruppen finns ingen tydlig ökning i frekvens, men heller ingen minskning.

14. Figur 8 – Vad som hänt när man druckit alkohol (95%-nivå) (95%-nivå) (90%-nivå) I kontrollgruppen ser man ett signifikant ökat och riskbeteende genom att urskilja en ökning av personer som druckit så att de ”mått illa/blivit bakfulla” liksom en ökning av personer som ”gjort sig illa”, ”känt sig avslappnade”, ”sett eller varit nära skadegörelse/annat brott” samt ”inte kunnat fungera som vanligt i skolan”. Denna tydliga tendens till ökning ser vi inte i interventionsgruppen, som istället visar en mer ”positiv” trend för flera av de konsekvenser som undersökningen berör. (90%-nivå) (90%-nivå)

15. Figur 9 – Senaste tillfället man drack alkohol Man ser en signifikant ökning i frekvens när det gäller alkoholintag senaste tiden i kontrollgruppen. Interventionsgruppen har inte alls druckit lika frekvent som kontrollgruppen. Det här resultatet visar också att kontrollgruppen i högre grad än interventionsgruppen har druckit nyligen. (95%-nivå) (90%-nivå) (95%-nivå)

16. Figur 11 – Hur påverkad man kände sig vid senaste tillfället (95%-nivå) Tittar man på graden av berusning vid senaste tillfället, kan man se en signifikant förflyttning i interventionsgruppen, från ”ganska” och ”mycket” påverkad till en medelgrad av påverkan. Sammantaget visar detta på en mer positiv utveckling för interventionsgruppen än i kontrollgruppen.

17. Figur 12 – Anledning till att man inte provat alkohol Topbox/andel som instämmer Interventionsgruppen har fått en ökad uppfattning om att man ”mår illa” om man dricker alkohol. I övrigt syns inga tydliga skillnader jämfört med nollmätningen för denna grupp. Det är också små baser för just denna fråga, varför det kan vara riskfyllt att dra för stora slutsatser av förändringar. (95%-nivå) (90%-nivå) (95%-nivå)