Ett nytt Europa

1. Ett nytt Europa

2. Ett nytt Europa • På 700-talet hade Västrom fallit sönder i småriken. • Alla vägar, hamnar, städer med badhus, avlopp och vattenledningar var förstört. • Det fanns inga romerska trupper som kunde hålla freden vid liv. • Det uppstod en massa småkrig och det blev ett allt större kaos.

3. Kyrkan • Den enda organisation som nådde ut över Västeuropa var den katolska kyrkan. • Påven bestämde och han höll till i Rom. Under honom fanns ärkebiskoparna. • Ärkebiskoparna bestämde över biskoparna som i sin tur bestämde över prästerna. • På så vis kunde kyrkan skaffa sig en mycket stor makt över Västeuropa.

4. Klostren • Klostren kom att bli mycket viktiga efter romarrikets fall. • De första klostern byggdes på 200- och 300 talen för män och kvinnor som ville leva helt för Gud. • Klostren blev de som stod för kunskapen. De var dåtidens experter i allt från litteratur till medicin. • Klostren ändrade också synen på kroppsarbete – romarna lät slavarna jobba. Munkar och nunnor gjorde jobbet på egen hand.

5. Klostren

6. Frankerriket • Germanfolk från norra Europa hade tagit över i Spanien, Gallien, Britannien och Germanien. • Detta var tidigare romerska provinser. • Rikena kom att styras av kungar som varken kunde läsa eller skriva. Varför kunde de inte det? • I Gallien var det frankerna som tagit över och gissa varför Frankrike heter just Frankrike idag?

7. Frankerriket • Frankernas mest kände kung hette Karl den store. • Karl den store kom att härska över ett mycket stort område som de vunnit genom krig. • När Karls rike var som störst såg det ut så här:

8. Frankerriket

9. Frankerriket • Karl den store kom att bli kung år 768 men det var först år 800 som något mycket viktigt hände. • På juldagen år 800 krönte påven Karl den store till romersk kejsare. • Påven ville på så sätt tacka honom för all hjälp han fått mot fiender. • Kröningen var viktig av tre anledningar:

10. Frankerriket • För första gången sedan 476 fanns det en kejsare i västra Europa. • Påven hade tagit sig rätten att utse och kröna kejsaren – kyrkan bestämde vem som skulle bestämma. Varför är det så viktigt? • På detta sätt närmade sig kyrkan och kejsaren varandra. Som vanligt slutade allt med sönderfall. Karl dör 814 och då faller riket samman i fler små.

11. Latin • Eftersom kyrkans språk var latin så kom det att bli mycket viktigt. • Alla biblar var på latin, samt alla viktiga papper. • Det blev ett gemensamt språk för del lärda. • Därför grundade Karl den store en skola i Aachen dit furstar kunde skicka folk för att lära sig läsa och skriva. • Finns latinet kvar idag?

12. Feodalism • Att hålla samman ett rike på Karls tid var inte lätt. Det fanns inte telefon, mail osv. • Det kunde ta veckor för en kung att få ut ett meddelande till någon. • Därför skapade Karl den store län. Han delade helt enkelt in sitt rike i mindre delar. • Varje län styrdes av en man som kungen litade på. Persononen kom att kallas för storvasall. • Ofta var området för stort för storvasallen så även han var tvungen att dela in området. • Storvasallens medhjälpare kallades för undervasaller.

13. Feodalism • Vasallerna slapp oftast betala skatt till kungen. • De fick istället ta ut skatt av folket. • Kravet från kungen var att de skulle ställa upp med riddare och soldater om det blev krig. Kungen lovade i sin tur att skydda sina vasaller. • Vasallerna kunde även få stifta sina egna lagar. • Detta är feodalism och det kom att införas i stora delar av Europa.

14. Feodalism • När vasallen dog skulle området gå tillbaka till kungen. • Så blev det sällan utan vasallerna började allt oftare att ärva sin makt. • Om det var en svag kung blev det så att vasallen styrde över ett eget litet rike. • Folket var mycket beroende av vilken person vasallen var.

15. Feodalism • Ofta klagade folket på att vasallen tog ut för mycket skatt och hade grymma straff. • Bönderna fick oftast betala i natura. Dvs de fick ge vasallen produkter från gården. • Dessutom var de tvungna att arbeta vissa dagar på vasallens gård. • Självklart gratis…

16. Feodalism Kung Storvasall Undervasall Bönder

17. Feodalism • Vasallerna blev efterhand adelsmän det var så det gick till när Europa fick en adel. • Adeln var ofta befriade från skatt. • Systemet gjorde att kungen inte hade en egen armé och fick han för många vasaller emot sig var han tvungen att avgå. • För att det skulle fungera var kungen tvungen att se till att ingen vasall blev för mäktig och att de flesta var hyfsat nöjda.

18. Läs sidorna och svara på frågorna: • 160-161 • 165-173 • 176-179 • 182-185 • 190-191