1 / 13

Sociala investeringar – ett nytt synsätt?

Sociala investeringar – ett nytt synsätt?. Stefan Ackerby SKL. Sociala investeringar. EU-sammanhang: insatser för att underlätta anpassning till samhällsförändringar och undvika utanförskap I svenska kommuner: förebyggande insatser för att förhindra framtida sociala problem.

amy-downs
Download Presentation

Sociala investeringar – ett nytt synsätt?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL

  2. Sociala investeringar • EU-sammanhang: insatser för att underlätta anpassning till samhällsförändringar och undvika utanförskap • I svenska kommuner: förebyggande insatser för att förhindra framtida sociala problem

  3. Vad är sociala investeringar? • Syfte: att reservera resurser till förebyggande insatser som är långsiktigt ”lönsamma” för kommunen, offentliga sektorn och samhället • Tillfälliga insatser vid sidan av ordinarie verksamhet • Kunskapsutveckling • Samverkan mellan flera aktörer/förvaltningar

  4. Ett nytt förhållningssätt? • Binda samman det som görs idag med konsekvenser i framtiden • Relatera den egna verksamheten till hela offentliga sektorn och till samhället • Kalkyler => kostnader och intäkter

  5. Kommunpolitikens roll Ansvar för dagens kommunmedborgares service och välfärd Långsiktigt samhällsansvar

  6. Redovisningsmässiga konsekvenser • Utgifter för insatser finansierade av reserverade medel blir en kostnad när de inträffar • => kommunens resultat belastas det år insatserna äger rum • ingen avskrivning

  7. Balanskravet • Om det finns reserverade medel • => kan användas som skäl att budgetera underskott • => kan motivera att inte återställa eget kapital om underskott uppkommer

  8. Varför görs inte det som är långsiktigt bra för samhället? Hinder 1: Vi vet inte vilka insatser som fungerar? Hinder 2: Planeringen är alltför kortsiktig Hinder 3: Fler aktörer är involverade

  9. Att välja rätt insatser • En fråga för experter på socialt arbete? • Val mellan universella och riktade insatser? • Liten effekt för många eller stor effekt för få • Risk att tappa några eller risk för insatser i onödan • Orättvisa att uppmärksamma några • Krav på evidens eller risktagande • ”Säkra” insatser baserade på forskning • Pröva sig fram och vinna ny evidens

  10. Långsiktig planering

  11. Kalkylöverväganden • Kostnaden för insatser • Jämförelsegrupp • Effekter • Hur många av de som får del av insatsen påverkas i positiv riktning • Hur många skulle klarat sig ändå • Hur osäkra är de positiva effekterna – diskonteringsräntan • Kalkylen är en ram för analys av insatserna

  12. Uppföljning och utvärdering • Planera insatser så att de kan följas upp och utvärderas • Uppföljning: genomförs det som var planerat och för den avsedda gruppen? • Utvärdering: vilka effekter gav insatserna? • På kort sikt (jämfört med om inga insatser gjorts) • På lång sikt • I de avseenden som avsågs? • I andra avseenden?

  13. Strategier för delat ansvar Fk Af Fk Af Krimv Polis Kommun Lt Kommun Landsting Projekt Projekt

More Related