530 likes | 943 Views
Livsstrategier. Kognition Tankar och känslor. Målsättning: Kognition. Tankar, känslor och minnet Hjärnans uppbyggnad Historisk bakgrund Minnets funktioner Neuropsykiatriska test - Fördjupning. Vad är kognitiva processer?. Planering. Problemlösning. Beslutsförmåga. Genomförande.
E N D
Livsstrategier Kognition Tankar och känslor
Målsättning: Kognition Tankar, känslor och minnet Hjärnans uppbyggnad Historisk bakgrund Minnets funktioner Neuropsykiatriska test - Fördjupning
Vad är kognitiva processer? Planering Problemlösning Beslutsförmåga Genomförande Utvärdering
Kognition • Hjärnans uppbyggnad • Dynamisk utvecklingsteori i historiskt perspektiv • Nutida utvecklingsteori • Tankar, känslor, minnet • Neuropsykiatri • testning • undersökningar
Utvecklingsnivåer Hög nivå Tanke Hjärnbarken Känsla Limbiska systemet Drift Hjärnstammen Reflex Ryggmärgen Låg nivå
Hjärnstammen Hjärnstammen Lillhjärnan
Lillhjärnan (cerebellum) - Koordinerar frivilliga muskelrörelser - gå, äta, skriva, sträcka på sig - Balans - ständigt flöde av information om kroppens position och alla kroppsdelar i förhållande till varandra - En del minnen för reflexrörelser
Tinning (temporal) lober - Hörsel - Visuell igenkännande - Sensorisk information i långtidsminnet - Affektiv betydelse vid inlärning
Nack (occipital) lob - Synen - Bearbetning av synintryck
Pann (frontal) loberna - Expressiva förmåga – talat språk vänster sida - Initiativförmåga och planeringsförmåga - Emotionella kontroller - Tilldelar mening i orden som används, ordassociationer - Minne för vanor och en del motoriska aktiviteter
Bikupa Hjäss (parietal) loberna - Visuell uppmärksamhet - Beröringsperception hudsinnet - Målinriktade rörelser
Utvecklingsteorier • Hjärnans uppbyggnad • Dynamisk utvecklingsteori i historiskt perspektiv • Nutida utvecklingsteori • Tankar, känslor, minnet • Neuropsykiatri • testning • undersökningar
Driftteori Jagpsykologisk teori Objektrelations teori Självpsykologi Affektteori Psykodynamikens historia Sigmund Freud, bild av S.Dali
Driftteori ”Omedvetna psykiska konflikter i barndomen formar människors personlighet” ”Sexualdriften och dess manifestationer” Sigmund Freud I början av 1900-talet ansågs drifter och instinkter vara den främsta motivationskraften
Detet, jaget och överjaget Psykisk försvar Erik Homburger Erikson människans åtta åldrar Margaret Mahler mor-barn observationer Jagpsykologisk teori Anna Freud ca 25 år
Objekt-relationsteori • Donald Winnicott • Melanie Klein • John Bowlby ”Mitt övergångsobjekt”
Självet ersätter jaget i Freuds strukturmodell Spegling - idealisering ambition - inre ideal Självpsykologin HeinzKohut
Rädsla Ledsnad Glädje Förvåning Ilska Affekt teorin Primära affekter
Bikupa Affekteori - effekter 1 + 1 = 3 • Affekternas funktion • Affekternas inverkan på minnet • Vitalitetsaffekterkänslomedvetenhet Mysbrasa eller eldsvåda
Neuropsykiatri • Hjärnans uppbyggnad • Dynamisk utvecklingsteori i historiskt perspektiv • Nutida utvecklingsteori • Tankar, känslor, minnet • Neuropsykiatri • kognitiva funktioner • testning/undersökningar
1 Ta in via de fem sinnena 2 Uppmärksamma -Fokuserat -Uthålligt -Selektivt -Växlande -Simultant delad 3 Bearbeta 4 Minnas, inom 10-20 sekunder 5 Utföra verkställa Hjärnans fem arbetsprocesser
5. Förverkligasig själv 4. Uppskattning 3. Samhörighet 2. Trygg 1. Mätt, utvilad, varm Maslows fem grundbehov
Känsla av sammanhang - KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
Arbetsbi Dynamiska samband KASAM Aaron Antonovsky
Hjärnans funktionella organisation Den mänskliga hjärnan består av tre funktionella enheter, deras samverkan är nödvändig för varje form av medveten aktivitet. Block 1 Block 2 Block 3 Alexandr Ramanovich Luria, 1902-1977
Fördjupning Se fil: Kognitiv tankestil, bedömningnsinstrument Arbetsbi Testning - undersökningar • Organiska/funktionella skador • utvecklings • traumatiska • toxiska • degenerativa • Betydelse för rehabilitering
Livsstrategier Motivation Förändringsprocessen
Målsättning: Motivation • Att förmedla tankar om • motivation • definitioner (diskussion) • faktorer som påverkar motivation • redskap att analysera (förstå hur motivation kan påverkas) • Förändringsprocesser • - Olika faser • - konsekvenser för bemötande
Motivation på Hagbards vis…. ”Omotiverad är den som inte vill det jag vill att den ska vilja !?”
Handlingsfokuserade insatser ”Yttre” omgivningsfaktorer ”Inre” individfaktorer Motivation: Vad är det?
Består av och förutsätter: Kunskap -insikt Föreställning om förändring ”Bekymring” Kompetens Motivation KUNSKAP INSIKT FÖRESTÄLL- NING OM FÖRÄNDRING ”BEKYMRING” KOMPETENS
Hur kan jag beskriva problemet? Vad vet jag om problemet? Hur kan jag hämta in mer kunskap? Kunskap Insikt Motivation: Kunskap - insikt FÖRESTÄLL- NING OM FÖRÄNDRING ”BEKYMRING” KOMPETENS
Vad är det som bekymrar mig om problemet Hur känns det att tänka på att ”inte”ändra något ”Bekymring” Motivation: ”Bekymring” KUNSKAP INSIKT FÖRESTÄLL- NING OM FÖRÄNDRING KOMPETENS
Hur ser jag på mina möjligheter till förändring? Vilka personer ser jag upp till? Vad har jag för plan/hopp om förändring? Föreställning om förändring Föreställning om förändring KUNSKAP INSIKT ”BEKYMRING” KOMPETENS
Hur ser jag på mina möjligheter att lyckas? Vad talar ”för” att jag ska lyckas? Vilka egenskaper har jag som kan hjälpa mig? Kompetens Motivation: Kompetens KUNSKAP INSIKT FÖRESTÄLL- NING OM FÖRÄNDRING ”BEKYMRING”
Självbild Hur ser jag på mig själv? Hur vill jag vara? Vad är ok för mig?
Bikupa Beredskap inför förändring Hur viktigt är det för mig? Hur bär jag mig åt? Kompetens Beredskap inför förändring Betydelse
Arbetsbi Proschaska och DiClemente´s Medveten förändring i beteendet Beslutshjul Process start Ännu inte Mogen för beslut ande Begrund- Före begrundande Beslut Återfall Genomförande Paus Bibehållande Stabilitet i förändring
Empati Diskrepans Rulla Med Motstånd Akta Argumentation Stöd i känslan av kompetens E D R A S……fem goda råd
Empati ”Det räcker inte med att känna empati…. Vi måste visa det också….”
Diskrepans + Motiverande + Ge energi - Konfliktfyllt - Obehagligt - + Varsamt! Beakta personens kapacitet och ångesttolerans
Diskrepans Normalt Vanligt Hur det borde vara För mycket För lite Som jag vill det ska bli Som det en gång var Som andra menar Situationen Förut Sådan som jag är Situationen nu...
Rulla med motstånd Hur man ser att motståndet ökar 1. Argumentering 2. Avbryter 3. Förnekande 4. Blundar
Akta argumentation ”Skapa ingen maktkamp….” ”Var försiktigt defensiv…”
Stöd ”Visa aktivt stöd” ”Våran roll är…. och vi kan stödja dig med följande…”
Motsatser till ”EDRAS” - Att argumentera, skapa maktkamp - Att ge den försäkrade en diagnos istället för att förstärka och skapa upplevd diskrepans - Att tala om för den försäkrade vad hon/han måste och bör göra - Att försöka bryta ner den försäkrades motstånd genom attackerande konfrontationer
Arbetsbi Att välja ”meny” ? - Vilka faktorer -aspekter uppfattar vi som viktiga? - Vilka faktorer -aspekter uppfattar individen som betydelsefulla? - Var ska vi börja?
Övning rollspel Arbetsbi Beslutsbalans - individ