Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne

1. Triagehandboken – ett viktigt triageinstrument i Region Skåne Lund 2008-10-10 MikaelKarlson Triagehandboksgruppen

2. Kort historik • Triage i Skåne • Triagehandboken – principer/funktion • Utbildning/utveckling Mikael Karlson 08-10-10

3. Triage i ett historiskt perspektiv • Ursprungligen franskt uttryck - trier – vilket ungefär betyder ”sortera/prioritera” • Utvecklades på 1700-talet för att prioritera vårdbehovet för skadade soldater på slagfälten • Sporadiskt förekommande på sjukhusens Akutenheter i början på 1900-talet men först under senare hälften av 1900-talet mera utbrett Mikael Karlson 08-10-10

4. Vad betyder triage idag? • Triage sker vid alla möten mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de som kontaktar sjukvården för råd eller hjälp. • Syfte: snabbt och säkert bedöma vårdbehov, vårdnivå och prioriterings-grad. OBS! Syftet är alltså inte att ställa diagnos primärt!! • Via telefon eller personligt möte Mikael Karlson 08-10-10

5. Uppdrag triage i Region Skåne Syfte: ”Skapa en samsyn och samverkan för medicinskt omhändertagande i Region Skåne för att öka kvalitet, tillgänglighet, patientsäkerhet och trygghet för medborgarna i Region Skåne.” Mål: Rätt vård på rätt vårdnivå. Konkret: Utarbeta ett beslutsstöd för detta. Mikael Karlson 08-10-10

6. Socialstyrelsens synpunkter 2007 Telefonrådgivning generellt har brister, ffa saknas: • strukturerade riktlinjer • kompetensutveckling Dessa synpunkter styrks av sjuksköterskan Katarina Göranssons avhandling om triage (nov 2006) www.triagenurse.se Mikael Karlson 08-10-10

7. Arbetsgrupp för triageprocessen • Uppdrag: ta fram process/beslutsstöd för att tillgodose detta behov • Specialistläkare och sjuksköterskor från primärvård och sjukhus med erfarenhet av ”triagearbete” • Matz Widerström sjukhuschef Ystad lasarett är medicinskt ansvarig för handboken Mikael Karlson 08-10-10

8. Primär triagering vid akuta sjukvårdskontakter Telefon/besök Symtombeskrivning Vitalhistoria SVR/PV/Akutmottagning/Kamber/ (Kommunal hemsjukvård) Akut (akutsjukhus, inkl psykakut) PVakut (VC/JLC motsv) PV/Psyk (icke-akut) Egenvård 112 Sekundär= vidare/fördjupad triagering - ADAPT Mikael Karlson 08-10-10

9. Sekundärtriage Egenvårdsguide RGS 1177 ADAPT Triage-handbok Primärtriage Mikael Karlson 08-10-10

10. ”What’s in it for me??” Mikael Karlson 08-10-10

11. Patientperspektiv: Medicinsk kvalitet Tillgänglighet/service Enhetliga råd – ökad egen kunskap  trygghet/säkerhet Verksamhetsperspektiv Medicinsk kvalitet/ säkerhet Resursutnyttjande/ kostnadseffektivitet Enhetlighet Arbetsmiljö Förväntade/potentiella vinster Mikael Karlson 08-10-10

12. För den enskilde medarbetaren • Tydliga och enhetliga riktlinjer för triagearbetet  underlättar arbetet • Stöd för de beslut om råd/åtgärder som triagesjuksköterska fattar  trygghet/säkerhet • Nöjda patienter  bättre arbetsmiljö Mikael Karlson 08-10-10

13. Framgångsfaktorer - förutsättningar • Samsyn och tydlighet på alla vårdnivåer och inom varje enhet väsentligt för optimalt triagearbete (dra åt samma håll) • Grunderna för detta triagearbete måste därför vara kända av allapå varje enhet (vem/var/hur etc) • Rätt förutsättningar för genomförande krävs inom organisationen (koncern vårdnivåenskild enhetenskild medarbetare). Mikael Karlson 08-10-10

14. Men hur funkar det då????? Adapt Mikael Karlson 08-10-10

15. Triagehandboken • Underlag: reviderat beslutsstöd som användes på Sjukvårdsrådgivningen I Skåne 2001-2005 (utarbetat av olika specialistläkare i Skåne) samt befintliga prio-handböcker/triagedokument • Framtagen av arbetsgruppen, första version 2006, reviderad 2007. Mikael Karlson 08-10-10

16. Enkla bedömningsprinciper • Vitala funktioner centrala för att fånga allvarliga tillstånd –vitalhistoria (speglar allmäntillståndet) • Symtombaserad och vårdnivåinriktad • Vitalhistoria + symtombeskrivning  lämplig vårdnivå Mikael Karlson 08-10-10

17. Vad är ofta första tanken vid akuta sjukvårdskontakter? Kan det vara nåt’ farligt?! Mikael Karlson 08-10-10

18. Vitalhistoria • Bedömning av patientens vitala funktioner (allmäntillstånd) utifrån strukturerade frågor enligt ABCDE. • Centralt begrepp som vid varje triage måste värderas för att bedöma allvarlighetsgrad. Mikael Karlson 08-10-10

19. Vad kännetecknar en allmänpåverkad patient (påverkad vitalhistoria)? • Påverkat medvetande • Påverkad cirkulation • Påverkad andning Begränsningar i vardagsfunktioner Arbete Fritidsaktiviteter Kommunikation Elimination Sömn Nutrition Mikael Karlson 08-10-10

20. Vitala Sekundärt Triagehandboken Parametrar Triage Mikael Karlson 08-10-10

21. Är det du själv som är sjuk? Om inte be att få tala med den sjuke om möjligt? Kan du vara uppe och röra dig som vanligt? Äter och dricker du som vanligt? Kan du sköta ditt jobb trots att du inte mår bra? Får du normal kontakt med barnet? Äter och dricker barnet som vanligt? Kissar och bajsar barnet som vanligt? Leker barnet som vanligt någon stund på dagen? Vad gör barnet just nu? Exempel på kompletterande frågor Mikael Karlson 08-10-10

22. Symtombeskrivning Systematisk genomgångav symtom + faktorer som kan påverka vårdbehovet: • intensitet (smärtgrad etc) och debuttyp • duration (hur länge) • andra samtidiga symtom • andra faktorer (ålder, komplicerande sjd, medicinering etc) OBS ”Pattern recognition” – fokus alarmerande tecken Mikael Karlson 08-10-10

23. Vårdnivå • Vitalhistoria och symtombeskrivning  lämplig vårdnivå (112 – egenvård). • Allvarliga tillstånd identifieras först. • Påverkade vitala funktioner ”alltid” 112/Akut • ”Flexibel” instruktion inom vissa ramar = ofta mer än ett vårdnivåalternativ med tilläggsinstruktion för att underlätta valet av vårdnivå Mikael Karlson 08-10-10

24. Exempel Mikael Karlson 08-10-10

25. Utbildning och certifiering • Basutbildning – 2 heldagar (fallbaserad interaktiv användarutbildning + samtalsmetodik) • Fördjupningskurs (motsv 5p) för lokala resurspersoner (nätverk för imple-mentering/ kompetensutveckling etc) • Nätbaserad certifiering (fallbaserad) • Användning  fortbildning Mikael Karlson 08-10-10

26. Exempel på utbildnings/certifieringsfall • Erik 63 år, bor med mor på lantgård • Fumlig/dålig styrsel höger hand. Inget säkert trauma. • Tablettbehandlad DM+ hypertoni (”Trombyl, Enala-nånting, Salures, å en för blodsockret”). Inga andra mediciner. • Sluddrar något. Mikael Karlson 08-10-10

27. Vilken kompletterande fråga har störst betydelse för valet av vårdnivå? • Samtidig svaghet höger ben? • Samtidig yrsel? • Samtidig synpåverkan? • När började symtomen? • Kontrollerat blodtrycket nyligen? Mikael Karlson 08-10-10

28. Kompletterande anamnesuppgifter, fall 16 • Samtidig svaghet höger ben? - nej • Samtidig yrsel? – nej, bara lite ostadig • Samtidig synpåverkan? - nej • När började symtomen? – 1 timme sedan • Kontrollerat blodtrycket nyligen? - ja, 1 månad sedan (”lite högt”) Mikael Karlson 08-10-10

29. Vilken vårdnivå tycker du nu är lämpligast? • 112 • Akut • PVakut • PV • Egenvård Mikael Karlson 08-10-10

30. Kommentarer, fall 16 • Vårdnivå: 112 • Tidpunkten väsentlig – avgör vårdnivå. Ev. trombolys måste påbörjas inom 3 h vid stroke • Trombyl/Plavix/Persantin etc räknas inte som antikoagulantia. Mikael Karlson 08-10-10

31. Framtidsutsikter? Mikael Karlson 08-10-10

32. Utvärdering (patient-, verksamhets- och användarperspektiv) – Ulf Ekelund • Forts implementering (även kommunalt?) • Årlig revision av handboken • Nätbaserad utbildning (och certifiering) • ”Digitalisering” av handboken • Integrering rådgivningsstödet (1177)? Mikael Karlson 08-10-10

33. Frågor? Frågor? Mikael Karlson 08-10-10