Utmaning att utreda misst nkt demenssjukdom hos yngre

1. Utmaning att utreda misst�nkt demenssjukdom hos yngre Sigrid Svedmyr, �verl�kareMinnesenhetenGeriatriska klinikenKarolinska universitetssjukhuset

2. Yngre personer �r i detta sammanhang 65 �r eller yngre

3. Remittenter Prim�rv�rdsl�kare F�retagsl�kare Egenremiss/anh�rig Annan specialistklinik F�rs�kringskassan Arbetsf�rmedlingen Beroendev�rden Second opinion, fr�n andra minnesmottagningar och/landsting

4. Det �r s�ledes nytillkommet och progredierandeDet �r s�ledes nytillkommet och progredierande

5. Utredning, Minnesenheten, Geriatriska Kliniken, Karolinska, Huddinge Anamnes, somatisk unders�kning, MR/CT, SPECT, EEG, blodprover, lumbalpunktion, neuropsykolog, logoped och kurator, ev arbetsterapeut och sjukgymnast Diagnosrond Enstaka g�nger kr�vs inneliggande utredning, f�r att observera patienten under hela dygnet, s�rskilt om det finns mycket som gr�nsar till psykiatri. Kort om min bakgrund � neuropsykolog minnesenheten Uppkomst av projektet Drygt 500 demensutrecningar per �r som innefattar neuropsykologisk unders�kning och av dem �r ca 25% uppf�ljande unders�kningar. Endast en tredjedel av dem som f�ljs upp utvecklar demens efter 3 �r� Majoriteten av patienterna f�rblir stabila eller f�rb�ttras. Skulle man b�ttre kunna skilja ut fr�n b�rjan vilka som b�r f�ljas upp och inte? Anamnes (inkl intervju och MMT), Patienter vid Minnesenheten � Pihlstrand m fl? Prediktion av demens� litteratur� M�nga unga personer som har minnesproblem av alla m�jliga orsaker � tidig demensutveckling, depression och numera ofta sk utmattningsdepression. Men det kan ocks� vara v�rkproblematik, hypothyreos eller andra medicinska tillst�nd eller medicinering som kan ge kognitiva symptom. Den stora utmaningen �r d�rf�r att kunna skilja ut vilka patienter som har symptom som tidiga tecken p� demens och vilka som upplever symptom av andra mera godartade orsaker� Kort om min bakgrund � neuropsykolog minnesenheten Uppkomst av projektet Drygt 500 demensutrecningar per �r som innefattar neuropsykologisk unders�kning och av dem �r ca 25% uppf�ljande unders�kningar. Endast en tredjedel av dem som f�ljs upp utvecklar demens efter 3 �r� Majoriteten av patienterna f�rblir stabila eller f�rb�ttras. Skulle man b�ttre kunna skilja ut fr�n b�rjan vilka som b�r f�ljas upp och inte? Anamnes (inkl intervju och MMT), Patienter vid Minnesenheten � Pihlstrand m fl? Prediktion av demens� litteratur� M�nga unga personer som har minnesproblem av alla m�jliga orsaker � tidig demensutveckling, depression och numera ofta sk utmattningsdepression. Men det kan ocks� vara v�rkproblematik, hypothyreos eller andra medicinska tillst�nd eller medicinering som kan ge kognitiva symptom. Den stora utmaningen �r d�rf�r att kunna skilja ut vilka patienter som har symptom som tidiga tecken p� demens och vilka som upplever symptom av andra mera godartade orsaker�

6. Vad vinner man p� en tidig diagnos? Sjukdomsstatus. F�rst�else fr�n omgivningen Livsplanering medan de �nnu �r r�ttskapabla. S�tta in tidig behandling. Inte beh�va �g�ra bort sig p� arbetet�, inte orsaka skador. Patienten ska kunna l�mna arbetslivet med v�rdighet. Bli avtackad ej sparkad. Anpassa arbetssituationen, avst� fr�n rehab�tg�rder Ska man verkligen ge en mkt tidig diagnos? Etisk fr�ga. Samh�llsnytta, ej relationsproblem. M�nga anh har trott att pat manipulerat. Ska jag ta det h�r nya uppdraget? F�rs�ljningschefen som inte inser att han s�nker hela f�retaget. Viktigt f�r anh att ag bryr sig. Ska man verkligen ge en mkt tidig diagnos? Etisk fr�ga. Samh�llsnytta, ej relationsproblem. M�nga anh har trott att pat manipulerat. Ska jag ta det h�r nya uppdraget? F�rs�ljningschefen som inte inser att han s�nker hela f�retaget. Viktigt f�r anh att ag bryr sig.

7. Differentialdiagnos Distr�, f�r mycket att t�nka p�, stress, Depression, utmattningssyndrom Annan psykisk/psykiatrisk oh�lsa Annorlunda personlighet Annan fysisk oh�lsa, ex neurologisk, reumatisk, hj�rtsjukdom, bristsjukdom

8. Efter diagnosst�llningstagande till K�rkort, flygcertifikat, skjutvapen L�kemedelsbehandling Anpassning av arbetslivet, pension? St�d, st�d, st�dPatienten, ev partner, ev barn och andra anh�riga.

9. Uppf�ljning Kurator Psykolog f�r st�dsamtal Arbetsterapeut Dietist Bist�ndshandl�ggare Genetisk r�dgivningsenhet-m�nga anh�riga oroliga f�r �rftlighet

10. Ekonomi� det kostar att vara sjuk S�mre ekonomi g�r �ven ut �ver barnen. D�lig sjukpeng, egna f�retagare har ofta inte f�rs�krat sig fullt ut. Sidoinkomster f�rsvinner. Se �ver f�rs�kringar, t ex via fackf�rening. Familjen �r oftast beroende av �tminstone en inkomst. �ven partnern kan bli sjukskriven pga patientens sjukdom.

11. St�dbehov under sjukdomsprocessen Sv�rt att ge pat adekvat syssels�ttning i stadiet mellan arbete och dagv�rd. Ibland kan pat f� g� kvar p� arbetsplatsen under sjukskrivning/pension som terapi. Personlig assistent Patienten b�r ha dagv�rd f�r yngre relativittidigt. Anpassat boende f�r yngre. S�rskilt om det finns minder�riga barn i hemmet �r det angel�get i tidig fas. Extra utmaning med frontotemperala demenspatienter.

12. Det �r ofta sv�rt f�r bist�ndsbed�maren att bed�ma behov av hj�lp fr�n kommunen d� pat ser �frisk och stark� ut. Pat �r somatiskt friska. Kan ta sig fram. De har ocks� ett annat r�relsebehov �n �ldre. Det �r s�llan l�mpligt att s�tta dem p� dagv�rd anpassat f�r �ldre. Extra sv�rt med FTD. De hittar i omgivningarna. Motoriskt oroliga. Snatteri, missbruk, kan b�rja sl�ss. Sv�ra �ven p� demensboenden. Beh�ver stora ytor att r�ra sig p�.

13. Barnens situation ? Familjens d�liga ekonomi kanske medf�r s�mre bostad, f�rlust av �lskat sommarst�lle. F�rlust av kompisar. ? Den friska f�r�ldern blir v�rdare till den sjuke, och orkar inte se barnens behov. ? Se �ver familjens n�tverk, finns det n�gon i omgivningen som kan tr�da in och se barnet - skjutsa till fritidsaktiviteter, f� klaga �ver sin situation hos. T�ex vuxna sl�ktingar, kompisars f�r�ldrar, l�rare eller andra vuxna i skolan. ? Barnen k�nner sig f�rbisedda � informeras inte. ? Socialt isolerade. ? M�ste hj�lpa till med den sjuke, blir l�st i hemmet eller flyr hemmet.

14. Anh�riggrupper f�r minder�riga barn Vi har erfarenheter s�dana grupper. De var troligtvis mycket kostnadseffektiva p� l�ng sikt. Bra f�rebyggande insatser mot kommande oh�lsa. F�rhindrade avbrytande av skolg�ng, minskade missbruk, lindrade depressioner och utsatthet med f�rh�llandevis sm� medel. Kr�vde dock under viss ideell verksamhet av sjukv�rden. Lades ned pga minskade resurser.

15. Barnens situation forts Missbruk Skolk Sj�lvmordstankar PBU kan ibland vara bra. Sv�rt att hitta psykologiskt st�d f�r barn n�ra myndighets�lder.

16. Skillnader mellan den yngre och den �ldre patienten Social situation, �befinner sig mitt i livet�, familjesituation, yrkesliv, yrkesverksamma anh�riga. En del har minder�riga barn. Dramatisk f�r�ndring av ekonomi vid sjukskrivning, vilket �ven drabbar barnen. Dramatisk f�r�ndring n�r dagliga syssels�ttningen p� arbetet f�rsvinner Fysiska h�lsan Tyngre psykisk belastning f�r v�rdpersonal.

17. 2005 gjordes 283 utredningar p� Huddinge (d�r neur psyk) ingick SCI 49,5% 140 st MCI 36,4% 103 st AD 9,5% 27 st VAD 0,7% 2 st FTD 1,8% 5 st UNS 0,7% 2 st �vrigt 1,4% 4 st medel�lder 56,8 Christin Andersson 36st dementa. D�rtill kommer B79, som ofta har st�rre % med utv demens. Alldeles f�rska uppgifter. medell�lder 63 �r Christins siffror2005 utf�rdes p� Minnesmottagningen Karolinska universitetskliniken, Huddinge 283 utredningar (d�r neuropsykologisk testning ingick) p� personer 65 �r eller yngre,, 40 m�n 60 kvinnor, MMT 27.4, varav: 36st dementa. D�rtill kommer B79, som ofta har st�rre % med utv demens. Alldeles f�rska uppgifter. medell�lder 63 �r Christins siffror2005 utf�rdes p� Minnesmottagningen Karolinska universitetskliniken, Huddinge 283 utredningar (d�r neuropsykologisk testning ingick) p� personer 65 �r eller yngre,, 40 m�n 60 kvinnor, MMT 27.4, varav:

18. Epidemiologi 140.000 demenssjuka i Sverige, 30.000 har en grav demens Ca 90.000 har Alzheimers sjukdom I Stockholms l�n ca 21.000 personer Ca 10.000 med Alzheimer<65 �r, I Stockholms l�n ca 2000 personer. Nyinsjuknande i Stockholms l�n ca 5000/�r; (varav ca 200 under 65 �r)

19. Allt som p�verkar kropp och/eller sj�l p�verkar kognitionen.

20. Epidemiologi 140.000 demenssjuka i Sverige, 30.000 har en grav demens Ca 90.000 har Alzheimers sjukdom I Stockholms l�n ca 21.000 personer Ca 10.000 med Alzheimer<65 �r, I Stockholms l�n ca 2000 personer. Nyinsjuknande i Stockholms l�n ca 5000/�r; (varav ca 200 under 65 �r)

21. Bakgrund demenssjukdomar Alzheimers sjukdom �r den vanligaste orsaken till demens ~ 60%. Prevalensen �kar med stigande �lder. ca 1% vid 65 �r. 20-25% i �ldrarna �ver 80 �r.