Download
1 / 28
280 likes | 530 Views
Pengar i stat, landsting och kommun. alltså… SKATT. De pengar vi betalar i skatt går huvudsakligen till den offentliga sektorn, vilket innebär… Staten Landstinget Kommunerna. Är det gratis att gå i skolan?.
E N D
De pengar vi betalar i skatt går huvudsakligen till den offentliga sektorn, vilket innebär… • Staten • Landstinget • Kommunerna
Är det gratis att gå i skolan? • Nej, någon måste ju betala för den. Liksom för sjukvården, äldrevården och räddningstjänsten etc. • Det finns två sorters skatt: • Direkt skatt, den som dras från våra löner och är beroende på vart vi bor. • Indirekt skatt, den som ligger inbakat i varor och tjänster, den heter moms. • Vissa menar att det den av lönen vi betalar till vår egen pension kallas skatt.
Kommunal skatt • På varje hundralapp dras ca 30 kr som kommunalskatt. Det är ett samlingsnamn på den direkta skatten som går till kommun och landsting. Skatten varierar med vart vi bor. Vissa kommuner betalar mer och vissa mindre beroende på hur rika de är.
Statlig skatt • Om vi tjänar mycket pengar får vi betala mycket skatt. Har man hög lön får man även betala statlig skatt. Den går till t.ex. militär, polis och tull. • Tyvärr är statens utgifter så stora att direkta skatter inte räcker till dem. Därför finns det en massa indirekta skatter.
Indirekta skatter • Moms: i en vara eller tjänst finns mervärdesskatt, moms. • Kapitalinkomster: ex skatt på ränta, eller om vi sålt aktier med vinst, så får vi betala skatt på vinsten. • Arbetskraft: alla företag med anställda betalar en viss skatt för dem, arbetsgivaravgifter.
Bolagsskatt: företag betalar en del av vinsten i skatt. • Punktskatter: vissa varor har extra mycket skatt, ofta farliga varor, som alkohol, cigaretter, bensin. • Ägodelar: när man har en stor förmögenhet, betalas en del av värdet varje år i skatt.
Statens budget • Stat och kommuner måste göra en budgetför att få kontroll över pengar som går in och ut i riket. • Varje höst presenterar regeringen sin budgetproposition, vilket är ett förslag till vilka utgifter staten ska ha kommande år. Inkomsterna vet man ju inte helt säkert så man får gissa lite. • Även oppositionen (motståndar-partierna) lägger en budget, ofta lite annorlunda.
Ekonomisk utveckling • Hur mäts ett lands ekonomiska utveckling? • BNP, bruttonationalprodukt… betyder? • Hur mycket alla varor och tjänster som tillverkas i ett land under ett år är värda. • Problem?? • Bara de siffror staten får in räknas… svartjobb och välgörenhet syns aldrig.
Riksdagen bestämmer • Sedan röstar riksdagen om de olika förslagen. • Först beslutar riksdagen om utgiftstaket, sen vart pengarna ska gå. • De som är med i EU har vissa regler som de måste följa, t.ex. hur mycket underskott man får ha i sin budget och hur stor statsskulden får vara. Det är viktigt att ländernas ekonomi är ungefär lika bra. Om ett land bryter mod de här reglerna blir de varnade, får böta och riskerar att uteslutas ur euro-samarbetet om landets ekonomi inte förbättras.
När BNP ökar säger man att tillväxtenökar, t.ex. med 2%. Men när det går dåligt säger man att tillväxten är negativ. Tillväxten är aldrig jämn, ibland går det bättre, ibland sämre. • Den ekonomiska berg- och dalbanan kallas konjunktur. • I en högkonjunktur tror man på goda tider, företag vågar fortsätta handla och investera så att tillväxten kan öka. • I en lågkonjunktur går det sämre och då försöker man spara istället, inför sämre tider. Företagen investerar mindre och handlar mindre. Många kan förlora arbetet. Det blir en negativ spiral.
Negativt med en högkonjunktur är att det kan bli inflation. • Det betyder att priserna höjs för att folk vill göra av med sina pengar, alltså handla. Kanske det blir brist på varor (jämfört med hur mycket man vill handla) och då höjs priserna. • Blir det hyper inflation så kan priserna bli larvigt höga, ex.200 kr för en limpa.
Staten försöker jämna ut konjunkturen • Genom att sänka skatter och höja bidrag när det är lågkonjunktur. Då kan folk och företag handla igen och investera. • I en högkonjunktur genom att höja skatten och minska bidragen. Staten vill då spara pengar till nästa lågkonjunktur. Detta gör att folk slutar handla och investera och en högkonjunktur bromsas.
Lönekrav och prisspiral • När värdet på pengarna minskar på grund av prisstegring kallas det inflation. • Det uppstår just därför att folk förväntar sig inflation! • När arbetsmarknadens parter ska förhandla om löner lyssnar de på vad andra yrkesgrupper har fått i lön. Då vill ju alla ha högre lön! Och det blir en lönespiral. • Samma sak gäller med priser. Om ryktet går att råvarupriset ska höjas eller att konkurrenterna tänker höja priset, passar man på att höja sina egna priser. Då bildas en prisspiral som är svår att stoppa.
Problem med en hög inflation • Pengarna på banken blir mindre värda. Guld och fastigheter däremot behåller sitt värde. • Om vi har en hög inflation i Sverige kan det bli så att andra länder inte vill handla med oss, eftersom det är så dyrt här. • Det innebär att många företag måste lägga ner sin verksamhet och då ökar arbetslösheten.
Ekonomiska system • Ekonomi betyder att hushålla. Vad betyder det? • Man använder sina pengar så effektivt som möjligt. Privat, företag och land. Då kallas det privatekonomi, företagsekonomi eller nationalekonomi. • Även länder måste hushålla med sina pengar.
Malm, skog, olja och andra naturtillgångar är inte obegränsade. Det går inte att bygga motorvägar, simhallar och flygplatser i varenda liten småstad. Landets pengar räcker inte till. • För att avgöra på vilket sätt ett land ska sköta sin ekonomi, alltså hushålla med landets pengar, som är begränsade, måste de styrande i landet fråga sig tre frågor.
Vad ska produceras? • Mat, hus, skolor, vägar och sjukhus måste prioriteras före t.ex. lyxbåtar till alla. Naturtillgångarna avgör förstås också vad som kan produceras.
Hur ska produktionen gå till. • Här måste man bestämma om tillverkningen ska ske med avancerade maskiner eller om det mesta måste göras hantverksmässigt. Det beror i sin tur på vilken teknisk nivå landet befinner sig på. En annan viktig fråga är om staten eller privatpersoner ska äga företagen.
Hur ska resultatet av det som tillverkas fördelas? • Alla produktion skapar inkomster. Därför måste man bestämma om inkomsterna främst ska hamna hos dem som äger företagen eller om alla ska få del av rikedomarna.
Det sätt dessa frågor besvaras på anger vilket ekonomiskt system man använder i sitt land. Det avgör också vilken typ av samhälle vi får. • Det finns tre olika ekonomiska system:
Planekonomi • Innebär att statliga myndigheter bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Staten styr landets ekonomi och kan på så sätt utjämna skillnader mellan rika och fattiga. Planekonomi har ofta medfört såväl brist på varor som varor med dålig kvalitet.
Marknadsekonomi • Innebär att besluten om vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser avgörs på en marknad. På en marknad möts köpare och säljare, till ex. på en varumarknad eller en bostadsmarknad. • Finns det mycket varor men få köpare – stort utbud och låg efterfrågan – sjunker priset. Är det däremot många köpare som slåss om få varor stiger priset.
Blandekonomi • Innebär att de flesta ekonomiska beslut, till ex. om man ska köpa hus eller lägenhet, fattas på marknaden av privatpersoner och företag. Samtidigt styr staten många viktiga områden – främst utbildning, sjukvård, barnom-sorg och äldrevård – genom lagar och skatter.
De flesta länder har blandekonomi och i verkligheten finns inget land som enbart har planekonomi eller marknadsekonomi. Några länder ligger väldigt nära renodlad planekonomi, t.ex. Kuba och Nordkorea. De länder som är mest marknadsinriktade är USA och Hong-kong.
Problem • Båda systemen har sina problem. • Marknadsekonomi kan leda till stora inkomstskillnader. • Planekonomi kan leda till dålig ekonomisk utveckling och låg effektivitet. • Därför ligger de flesta länder någonstans mitt emellan, t.ex. Sverige där vi har blandekonomi.
