260 likes | 507 Views
Tillväxthormonbehandling i Sverige jmf prepubertalt mot pubertalt startade individer. 11 nov 2011 Lars Hagenäs. Totalt antal GH-behandlade individer totalt under alla perioder för vissa diagnoser; prepubertala och pubertala kohorter sammantaget samt andel flickor.
E N D
Tillväxthormonbehandling i Sverigejmf prepubertalt mot pubertalt startade individer 11 nov 2011 Lars Hagenäs
Totalt antal GH-behandlade individer totalt under alla perioder för vissa diagnoser; prepubertala och pubertala kohorter sammantaget samt andel flickor
Andel individer som är pubertetsnära eller pubertala vid behandlingsstart
Födelselängd SDS för prepubertala och pubertala kohorterna, könen sammantaget, alla perioder
Födelselängd SDS: • Medel för födelselängd är likartad för MPHD och IGHD och innebär en tydlig påverkan på den intrauterina tillväxten, även korrigerat för medelföräldralängd. • ISS avviker från dessa två grupper med sin mindre intrauterina tillväxtpåverkan som, korrigerat för medelföräldralängd, snarare är en ökad födelselängd. • ISS har dessutom klart mindre variationsbredd (SD 0,8 jf med c:a 1,4 SDS) talande för en mer homogen grupp • Medel för födelselängd samt variationsbredden är i princip identiska mellan de prepubertala och pubertala kohorterna för samtliga diagnosgrupper. • Med undantag för TC och CR-OM är medelföräldralängd inte neutral för någon av diagnosgrupperna vilket talar för att GH-behandlade individer i Sverige rekryteras från familjer med kortvuxenhet.
Initial postnatal längdutveckling i SDS det första samt de två första åren, könen sammantaget
Initial postnatal längdutveckling: • Diagnosgrupperna MPHD och IGHD har de första postnatala två åren en förhållandevis neutral längdutveckling med en marginell längdförlust av 0,7 - 1,0 SDS för de prepubertala kohorterna medan de pubertala kohorterna knappast ändrar sin längdposition gentemot födelsepositionen. • ISS gruppen tappar längdposition under de två postnatala åren mer tydligt; 1,4 respektive 0,8 SDS för PP och Pub kohort. • SGA gör under de två första postnatala åren enbart en marginell catch-up i längdposition - totalt 0,3 SDS respektive 0,6 SDS för PP och Pub kohorterna. • Postnatal längdutveckling tycks inte diskriminera för GH-brist
Ålder vid GH start, kön sammantaget, för prepubertal samt pubertal kohort
Ålder för behandlingsstart: • Diagnosgrupperna IGHD, ISS och SGA har cirka 4 år tidigare start för den prepubertala kohorten jmf med den pubertala kohorten. • Ålder för behandlingsstart i den prepubertala kohorten är cirka 8 år för diagnosgrupperna IGHD; ISS SGA och TC. • MPHD har (för sin diagnos) mycket sen behandlingsstart, nära 6,8 års ålder! • Variationsbredden för för GH-start är påfallande stor med spannet 6,5 – 7,5 år för nästan alla prepubertala diagnoskohorter. • I beaktande av de avsevärda 80% iga variationsbredderna skulle man kunna säga att det inteföreligger några avgörande skillnader i startålder mellan diagnosgrupperna MPHD; IGHD; ISS; SGA.
Längd SDS och längdskillnad mot target SDS vid behandlingsstart pojkar och flickor sammantaget
Längd vid start mot populationsmedel: • För PP kohorterna MPHD, IGHD, ISS och SGA är längd SDS vid behandlingsstart nära -3 SDS. • De pubertala kohorterna är, för alla diagnosgrupper, omkring 0,5 SDS (variationer 0,3-1,0 SDS) längre än de prepubertala. • Det 80 % normalområdet når, för PP, upp till -2,1; -2,2 och -2,3 SDS för respektive IGHD; ISS och SGA vilken kan jämföras med -1,9 SDS för MPHD. • Variabiliteten i startlängd uttryckt som SD är generellt liten för både PP och Pubgrupperna (varierande 0,6-0,9 SDS) för IGHD, ISS och SGA. Diagnosgrupperna MPHD samt TC och CR-OM har klart större variabilitet (1,2-1,5 SDS). • Längd vid start mot target: • De prepubertala grupperna IGHD, ISS och SGA har en liknande startlängd av 1,8; 1,7 samt 1,9 SDS nedom sin target medan MPHD är tydligt kortare. • Alla prepubertala diagnosgrupper är tydligt kortare gentemot target än de pubertala med en skillnad varierande från 0,3 till 1,3 SDS.
Tillväxtrespons i SDS första behandlingsåret; prepubertal kohort; medel (SD); n; 1090 perc; omr
Ålder för pubertetsstart medel (n) samt skillnad mellan prepubertala och pubertala kohorterna
Ålder för pubertetsstart: • Pojkar • Jämfört med populationsmedel på omkring 11,5 år är pubstarten för PP försenad drygt 1,5 år för IGHD, ISS och SGA. • Pub kohorterna är försenade ytterligare cirka ett drygt halvår. TC är försenad enbart något år jämfört med normalpopulationen. • För CR-OM föreligger en pubertas tardasituation. • Flickor • Pubertetsstarten är försenad 1-1,5 år för MPHD, IGHD, ISS, SGA och TC men cirka 2,5 år för CR-OM. • Det finns inga avgörande skillnader mellan PP och Pub kohorterna.
SD för ålder för pubertetsstart: • SD för ålder är för IGHD, ISS och SGA endast något större än normalpopulationens. • De pubertala kohorterna ser ut att ha större SD än de prepubertala kohorterna men enbart för pojkar. Signifikant inslag av pojkar med sen pubertet? • Grupperna MPHD, TC och CR-OM har jämförelsevis större SD för både PP och Pub kohorterna.
Slutlängdsdata, cm för pojkar; prepubertal kohort Slutlängdsdata, cm för pojkar; pubertal kohort
Slutlängdsdata, cm för flickor; prepubertal kohort Slutlängdsdata, cm för flickor; pubertal kohort
Andel prepubertala individer, kön sammantaget, alla perioder (exkl. Start <2 åå och prematura)