1 / 58

Kost och äldre

Kost och äldre. Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge . Äldre i Sverige idag. >1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre. 5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre.

bond
Download Presentation

Kost och äldre

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

  2. Äldre i Sverige idag • >1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre. • 5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre. Högteknologisk vård ges i mycket högre omfattning än tidigare till äldre. • Antalet geriatriska sjukhusplatser har minskat med 64% mellan 1990-1997. • 2/3 av all äldreomsorg ges av anhöriga. GFI 02

  3. Åldrandet • ”Enda sättet att leva länge är att åldras” Francois Auber (1782-1871) • Att leva ett långt liv utan att åldras är en utopi. Frågan är snarare hur man lever och hur man åldras. J Lökk läkartidningen 2008 105

  4. Åldrandet pågår hela livet • Tredje och fjärde åldern • Tiden innan arbetslivet • Arbetsåren • Pensioneringen • Äldre med bristande funktioner

  5. Medellivslängden ökar • Sedan mitten av 1900-talet har medellivslängden ökat • för kvinnor från 72-83 år • för män från 69 till 78 år • År 2050 beräknas den förväntade livslängden • vara 86,3 för kvinnor • och 83,8 år för män Källa SCB, juni 2007

  6. Fysiologiska förändringar • Kroppscellmassan (LBM) • Längd • Vikt • Kroppsvatten

  7. Med åldern förändras kroppssammansättningen IB HESSOV Klinisk Ernaering Danmark 2005

  8. H70-studien uppföljning 25 år, BMI • Kvinnor 70-95 år blev 5 cm kortare och minskade ca 5 kg i vikt • Männen blev 4 cm kortare och minskade drygt 3 kg i vikt • Lägst dödlighet hade kvinnor med BMI 25-27 och män med BMI 27-29 Dey et al Eur J Clin Nutr 1999;53:905-14

  9. Vatten • 90 % hos ett foster • 80 % hos ett barn • 70 % hos en vuxen • 60 % hos en gammal person • Svenska studier: 70-80 åringar • <60 % hos män och < 50% hos kvinnor Steen -88

  10. Äldre – låg energiförbrukare • Lägre basalomsättning än yngre • Minskad fysisk aktivitet

  11. Sarkopeni- ett ”nytt” begrepp med klinisk betydelse (NG 1) • Muskelatrofi – sarkopeni (grek) eg brist på kött • Myntades av Irwin Rosenberg 1989 ”Muskelförlust stjäl den äldres frihet” • Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008

  12. Sarkopeni - orsaker • Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka: • Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält • ofta i kombination • Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein

  13. Åldrandets sarkopeni • Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande. • Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år. • Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år • Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.

  14. Åldrandets sarkopeni • Det är främst snabba och starka typII-fibrerna som försvinner. Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008 Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81

  15. Optimalt proteinintag? • Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart • Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d • Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27:675-84 • Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes. • Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90

  16. Framtida forskning • Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter? • särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein Rieu I et al J Physiol 2006;575:305-15 • Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning)Esmarck B et al PHysiol 2001;535:301-11 • Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition

  17. Kosttillägg och träning • Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med ”resistance training” • Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga. • 100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week. • Näringsdryck = 360 kcal • Fiatarone MA, O’ Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:1769-1775.

  18. Proteininnehåll i olika livsmedel

  19. D-vitamin – Funktion och förekomst • Behövs för immunförsvar, fortplantning, insulinsöndring och upptag av kalcium och fosfat • Bildas i huden när man vistas ute (UVB-strålning) • Finns i bl a fet fisk

  20. D-vitaminbrist - folksjukdom • Prevention för benskörhetsfrakturer • D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk • D-vitamin minskar risken att dö i förtid • Cancer, diabetes, MS, influensa • Viktigt med nya rekommendationer

  21. D-vitamin i livsmedel Feta fiskar som ål, makrill, lax, sill, strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. (Vit D3) Finns även i kantareller och trattkantareller! (Vit D2) Rekommenderat intag för personer > 60 år =10 μg. Ofta behov av supplement

  22. Vitamin D rekommenderat intag för äldre = 10 μg Vit D μg/100g • Flat- och varmrökt ål 98 • Gös 29 • Abborre 21,4 • Lax 16 • Sardiner i olja 15 • Makrill 14 • Sill 12 Källa:Livsmedelsverket

  23. Ägg utmärkt till frukost – aptitretare tillsammans med sill • ÄGGFAKTA • 100 % av vit B12 • 31 % av selen • 14 % av vit D • % av folsyra • - dessutom proteinrikt! • 7-8g protein/60g

  24. Kalcium Dagsbehov 800 mg t ex • 2 dl mjölk 230 mg • 2 skivor ost 110 mg • 2 dl filmjölk 230 mg • 100 g spenat 170 mg • 1 st apelsin 50 mg

  25. Behandling kalcium och vit D • 1 000 – 1 200 mg kalcium och 20 μg D-vitamin per dag för personer med lågt kalciumintag och D-vitaminstatus • Läkemedelsverket rekommenderar osteoporospatienter 10-20 mikrogram D-vitamin samt 500-1000 mg kalcium per dag, utöver kostintaget Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 2007;4:19-29

  26. Supplementering med Kalcium och D-vitamin • Delvis motstridiga resultat • En kombination av D-vitamin och kalcium kan minska risken för frakturer främst hos äldre kvinnor Kommentar till rapporten ”Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling”, SBU 2003. Freyschuss B, Stockholm 2006

  27. Råd vid förstoppning • Öka vätskeintaget • Använd naturligt fiberrika livsmedel • Molinogröt, fullkornsgröt/-välling • Plommondryck • Rapsolja + fil • Produkter med lactobaciller • Laxermedel

  28. Pajalagröt2 l färdig gröt = 8-10 port • 1 dl russin • 1 dl katrinplommon (hackas i små bitar) • 1 dl aprikoser ( ” ” ” ) • 1 tsk salt • 1 dl linfrö • 6 dl fiberhavregryn • 15 dl vatten

  29. En vuxen person behöver 2-3 liter per dag eller ca 30ml/kg kroppsvikt Vätska - vatten

  30. Friska äldre äter bra • Genomsnittligt • H-70 undersökningar • Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll (ADL, kognition etc)

  31. Undernäring förekommer ofta Ca 10-60 % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring) Förekomst Vårdenhet undernäring, % Medicinskt akutintag 20-39 Medicin 8-25 Strokeenhet 16 Kirurgi 12-35 Ortopedi 38 Geriatrik 28,5-36 Hur många patienter är i riskzonen eller har ”ätproblem” utan att vara konstaterat undernärda? Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114

  32. Disease Depression Dementia Dysphagia Dysgusea Drugs Dentition Dysfunction 8 vanliga D:n

  33. Viktförlust vid demenssjukdom • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre. • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer’s sjukdom. • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.

  34. Viktförlust - orsaker? • Förändrat ätbeteende • Minnesförlust, desorientering • Apraxi • Agnosi • Anomi – ordglömska • ”Sundown syndrome”

  35. Viktförlust - orsaker? • Förändrat luktsinne. • Problem med att identifiera, känna igen • Inflammation • Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor • läkemedelsbiverkan

  36. Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer’s sjukdom • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas. • Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD. Läkartidningen Vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg

  37. Dysfagi - Hur vanligt? • Parkinsons sjukdom • Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50% • Demenssjukdom • I sent skede av AD vanligt • Stroke • 30-45% i den akuta fasen • ca 10% får kvarstående problem

  38. Utredning • Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation. • FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen). • Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten). • Kost- och vätskeregistrering.

  39. Identifiera nutritionsproblem • Vikt, längd BMI • (<70 år=20-25 >70 år=22-27) • Viktförändring • Ätsvårigheter

  40. Identifiera nutritionsproblem • Vikt, längd BMI • (<70 år=20-25 >70 år=22-27) • Viktförändring • Ätsvårigheter

  41. Munhälsa • Dåligt munstatus påverkar vårt matintag • Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet) • Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande

  42. Munhälsa • Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre • Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41:725-31 • Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende • Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006

  43. Minimibehov (per kg och dygn) • Energi: ca 25-30 kcal • Protein: ca 0,8g • (i många situationer 1,0-1,5g) • Vätska 30 ml • Extra vitaminer och mineraler ges vid behov

  44. Cochrane Database Syst Rev • Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre • utan att leda till minskat intag av vanlig mat • och bidra till viktuppgång el minska viktförlust • Milne AC, Potter et al 2009

  45. Calogen studien Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal 60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8 Effekter:50% högre energiintag. • vikten stabil • bättre aptit • bra pl-fettsyraprofil P=0.002 P=0.012 n=24 n=27 Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press

  46. Dysfagi – ny bok Logoped Per Svensson

  47. Svårigheter att ätaAlbert Westergren – studentlitteratur 2003 Bedömning av ätandet • Intagande av mat, ”intag” • Sväljningsprocessen, ”sväljning” • Energitillgång, ”energi/ork”

  48. Drycker • Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl • Geléade drycker • ”Bullkaffe” • Kalla drycker lättare att svälja än varma • Kolsyrade drycker bra • (Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) 366-372.) GFI 2007

  49. Enteral nutrition - När PEG när sond? • Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk • Vid längre tids behandling rekommenderas PEG. Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.

More Related